tisdag 28 augusti 2012

Yttrandefriheten, kränkningsindustrin och medias expolatering av Forserum « Avpixlat

Yttrandefriheten, kränkningsindustrin och medias expolatering av Forserum « Avpixlat: Yttrandefriheten, kränkningsindustrin och medias expolatering av Forserum

Mats DagerlindKRÖNIKA Nyligen läste jag en intressant artikel på Newsmill signerad Ulf Johansson Dahre som är universitetslektor och socialantropolog vid Lunds universitet och forskar om yttrandefrihet i Sverige och internationellt. I artikeln utvecklar han sina tankar kring denna demokratins grundbult och hur den alltmer kringskärs av politiska ingrepp. Den fick mig att fundera lite kring sakernas tillstånd i Sverige i nådens år 2012 och några av de funderingarna tänkte jag att jag skulle dela med mig av, tillsammans med ett par tänkvärda citat ur Johansson Dahres artikel – det vore förmätet av mig att ge intryck av att alltsammans är egna originaltankar från min skrivkammare.

Johansson Dahre tar upp ett antal olika aspekter av yttrandefriheten och problem med hur den tillämpas. Ett av dessa är det han kallar för yttrandefrihet som en “professionsrättighet”, dvs att vissa tillerkänns en exklusiv yttrandefrihet som det stora flertalet förnekas. Han använder det nyligen avgjorda så kallade Manga-målet rörande eventuellt barnpornografiska serieteckningar och det lite äldre men också mycket uppmärksammade målet mot pastor Åke Green för hans påstått hetsande utsagor om homosexuella som exempel:

Utöver detta belyser Mangamålet också en annan tendens, nämligen att yttrandefrihet kopplas ihop med särskilda aktörer snarare än att vara en allmängiltig princip. HD menade ju i Mangamålet att innehavet av den 39:e bilden i och för sig var kriminellt, men att det trots allt var försvarligt eftersom innehavaren var expert på japansk kultur. Vi kan dra oss till minnes att ett liknande resonemang fördes av HD i det mycket kontroversiella Åke Green-fallet 2005. Pastor Greens utfall mot homosexuella betraktades i och för sig som hets mot folkgrupp, men hans religiösa ställning ansågs av HD vara en förmildrande omständighet. I båda dessa fall har yttrandefriheten blivit förvandlad av HD till en sorts professionsrättighet. Vi förstår i Mangamålet att vem som helst inte hade kunnat komma undan med innehav av den 39:e bilden. Inte heller hade vem som helst kunnat formulera sig som pastor Green.

Johansson Dahre uppmärksammar också de risker som är förknippade med den “konsekvensialistiska” tillämpning av yttrandefriheten som blivit allt vanligare. En sådan risk är att yttrandefrihetsinskränkningar blir lättare att genomdriva eftersom det inte är principen om yttrandefrihet som är det centrala utan i stället frihetens önskvärda och icke önskvärda konsekvenser. Vad som är respektive inte är önskvärt i dessa sammanhang är förstås en subjektiv och ofta också i hög grad politisk bedömning. En annan risk är att de grupper som så att säga “drabbas” av yttrandefrihetens konsekvenser ges tolkningsföreträde om innebörd och avsikt i det som yttras och ett otillbörligt stort inflytande över huruvida något ska vara tillåtet att säga eller inte. Så här säger Johansson Dahre:

För om man har vad som brukar kallas en konsekvensialistisk uppfattning om yttrandefrihet, en uppfattning som värdesätter konsekvenserna av principen, så kommer man att vara på sin vakt mot yttranden och uttryck som man anser underminerar de goda effekter man säger sig vilja upprätthålla. Så om man upplever ett hot mot yttrandefrihetens konsekvenser så agerar man mot det. Det blir inte ett censurproblem av detta eftersom själva censuren redan finns i definitionen av yttrandefrihet som fastställts. HD menade i Mangamålet att yttrande- och informationsfriheten är grundläggande för demokratin. Barnpornografi är ett accepterat undantag från denna regel eftersom det är en dålig konsekvens av yttrandefrihet.

När det gäller barnpornografi är det naturligtvis inga svårigheter för de flesta att instämma i förbudet, men problemen hopar sig när vi har ett konsekventialistiskt synsätt på andra företeelser som religionskritik, personkritik eller kritik av etniska och sexuella minoriteter. Man hamnar lätt i en situation, som idag, när de som omtalas får avgöra vad som ska få yttras eller inte. Vi får en sorts subjektivt styrd yttrandefrihetskultur där kanske berättigad kritik uppfattas som kränkning. Yttranden blir tystade eftersom den omtalade känner sig kränkt. Med andra ord, vi har fått en kränkningskultur eftersom vi är fokuserade på konsekvenser av yttrandena vi framställer. Denna konsekvensialism kan tyckas rimlig, men innebär stora problem för yttrandefriheten. Handlar denna frihet inte om att vi ska få säga vad vi vill? Om vi vill leva i ett öppet demokratiskt samhälle så kanske vi måste tolerera andras uppfattningar, hur bisarra de än kan tyckas vara? Men denna absolutistiska uppfattning har idag påtagliga problem att övertyga. Snarare har vi gått mot att debatten ska vara sansad, förnuftig, konstruktiv eller vad det nu kallas.

Det här är saker som jag som skriftställare, men förmodligen också du som läser detta och är engagerad i den Sverigevänliga folkrörelsen, har skäl att fundera över tämligen ofta. En aktuell frågeställning är exempelvis om muslimer, med hänvisning till domen mot Åke Green och påhejade av opinionsbildare som anser att muslimer på grund av sin kultur inte ska behöva omfattas av samma regler som vi andra, påföljdsfritt ska kunna fälla omdömen om homosexuella och kanske rentav även judar motsvarande Greens “cancersvulster på samhällskroppen” eller predika att kvinnor är hälften så mycket värda som män, samtidigt som vi som kritiserar dessa inslag i den muslimska läran mäts med en annan och mer fingraderad måttstock där vi alltid måste oroa oss för att åtalas för hets mot folkgrupp och – om muslimerna och deras tillskyndare skulle få som de vill – även för blasfemi. Sammantaget skapar detta en grotesk obalans i dialogen mellan muslimer och islamkritiker.

Det är sannolikt inte möjligt eller ens önskvärt att helt komma bort från ett konsekvensialistiskt synsätt på yttrandefrihet – uppmaningar till grova brott och terrorism, direkt lögnaktiga angrepp på personer och grupper osv behöver regleras. Annat, exempelvis pornografi, passar inte överallt i det offentliga rummet. Men avsteg av det här slaget från den absoluta yttrandefriheten bör ändå ske med den yttersta försiktighet, i synnerhet när det handlar om begränsningar som riskerar att hämma det demokratiska samtalet. Att införa långtgående och politiska begränsningar i yttrandefriheten under förevändning att det handlar om hets mot folkgrupp är något kvalitativt helt annat än att exempelvis förbjuda barnpornografi.

Idag har detta konsekvensialistiska synsätt dock närmast helt tagit överhanden och missbrukas systematiskt som ett politiskt verktyg för att tysta och skrämma en hel politisk rörelse, samtidigt som förbluffande fribrev ges åt samma rörelses meningsmotståndare. Även svenska public service-medier som officiellt lyder under regelverk om objektivitet och opartiskhet kan ogenerat bedriva hets mot exempelvis Sverigedemokrater utan att det får några efterräkningar. Till och med rena mordhot tillåts passera utan invändning från kontrollorganet Granskningsnämnden.

Det är inte heller bara en breddning av detta synsätt som pågår. Det har även skett en fördjupning av det konsekvensialistiska förhållningssättet till yttrandefrihet som bland annat tar sig uttryck i den kränkningskultur som Johansson Dahre talar om där en allsidig och objektiv bedömning av verkligheten har fått ge vika för den kränktes subjektiva tolkningsföreträde.

Så sent som häromdagen fick vi ett talande exempel på detta när integrationsminister Erik Ullenhag (FP) uttalade sig med anledning av de somaliska familjernas oro i Forserum efter att en ruta krossats i somaliska föreningens möteslokal, en skolflicka fått sin slöja dragen av huvudet och ett antal andra smärre incidenter inträffat. Ansvariga i Forserum menade att de här handlingarna inte nödvändigtvis bör betraktas som rasistiska eftersom det ungdomsgäng som gjort sig skyldiga till dem är kända i Forserum för att ge sig på även andra personer och annan egendom än vad som kan hänföras till den somaliska gruppen. Integrationsministern slog dock fast att det inte spelar någon roll om motiven varit rasistiska eller inte. Enligt honom ska det betraktas som rasism om de drabbade somalierna uppfattar handlingarna som rasistiska.

Ullenhag har en gedigen juristutbildning och hans utsaga kan därför inte, hur stollig den än förefaller, avfärdas som okunnigt svammel. Faktum är att omvänd bevisbörda är den idag förhärskande principen i vårt lands juridiska instanser i tvister som berör diskriminering, kränkningar, hets mot folkgrupp osv. Om anmälaren påstår att han eller hon upplever sig som drabbad och den anklagade inte kan bevisa sin oskuld och därutöver också visa att man gjort allt som står i ens makt för att förebygga en sådan upplevelse, då är grundregeln att myndigheten eller domstolen ska besluta/döma till den klagandes fördel. I fallet Forserum innebär det bland annat att det inte bara ankommer på kommunen att se till att den somaliska gruppen inte de facto utsätts för rasism. Ansvaret utsträcker sig även till att visa att ungdomarnas motiv inte var rasistiskt och garantera att somalierna inte subjektivt upplever sig utsatta för rasism.

Den omvända bevisbördan och det långtgående ansvaret för andras upplevelser har skapat en grogrund för den kränkningsindustri som på senare år har vuxit fram i Sverige. Här hittar vi personer från olika minoritetsgrupper som slår mynt av att samhället befriat dem från all bevisbörda och att det inte går att kontrollera om deras påstådda upplevelse av att ha diskriminerats, kränkts eller utsatts för rasism är äkta eller påhittad. Kring dessa människor flockas också ett stort antal offentliga och privata aktörer som får sin utkomst av att vara dem behjälpliga på olika sätt.

På den andra sidan finns näringsidkare som befinner sig i en fullständigt orealistisk sits och som lever i lika stor rädsla och vanmakt för att drabbas av DO som av ett kriminellt bluffakturaföretag. Fallet Vicky Sjöberg som Avpixlat skrev om härförleden är bara ett av många exempel. Men även offentliga arbetsgivare, skolor och politiskt engagerade privatpersoner lever idag i en Kafka-värld där man när som helst kan bli anklagad och dömd i ett system där man är i det närmaste rättslös.

Att påstå att man blivit diskriminerad, kränkt eller utsatt för rasism kan vara mycket lönsamt. Dels för individen som kan bli tilldömd generösa skadestånd i reda pengar men också andra fördelar, exempelvis bli antagen till en utbildning eller få en tjänst som man egentligen inte var behörig till eller slippa ta av sig slöjan eller nikaben trots att inga huvudbonader eller ansiktsmasker i övrigt är tillåtna i klassrummet eller på arbetsplatsen. Man kan också flytta fram gränserna för den grupp man tillhör genom att förstärka synen på den som utsatt och därigenom förbättra förhandlingsläget för gruppens lobbyister att driva igenom diverse särrättigheter hos våra pk-ängsliga politiker.

Här finns också Sveriges i huvudsak vänsterliberala medier som både bidrar till och exploaterar ett konsekvensialistiskt synsätt på sin pressfrihet och sitt pressansvar som ett verktyg för sin kulturmarxistiska agenda. För att återknyta till fallet Forserum innebär det till exempel att SVT fyra kvällar i rad kunde kabla ut larmreportage efter larmreportage om rasismens utbredning i Forserum på ett sätt som fullständigt saknar proportioner om man ser till vad som i sak inträffat. Om man däremot intar ett fördjupat konsekvensialistiskt förhållningssättet till sitt journalistiska uppdrag blir det försvarbart att begränsa sig till att endast förmedla somaliernas påstådda upplevelse.

Den genomsnittlige läsaren/tittaren/lyssnaren är dock inte fullt ut införstådd med att en majoritet av journalisterna har abdikerat från forna tiders självklara etik och ambition att belysa ett skeende objektivt och allsidigt, till förmån för en egendefinierad och påbjuden propagandaroll. Detta får allvarliga konsekvenser för mediekonsumentens kontakt med verkligheten. Att själva avsikten är att desinformera medborgarna och att den ambitionen dessutom är uttalat politisk gör förstås inte saken mindre allvarlig.

I bevakningen av händelserna i Forserum har media följaktligen inte låtit någon komma till tals från det ungdomsgäng som utpekas som ansvarigt för incidenterna och som företrädare för den somaliska gruppen men framför allt media tillskriver rasistiska åsikter och motiv. Detta trots att det, som tidigare nämnts, från annat håll – politiker, polis och allmänhet – finns samstämmiga uppgifter som talar för att detta inte alls behöver handla om rasism. Tvärtom har många i Forserum vänt sig emot den bild av samhället som ett fäste för rasism som media har velat måla upp. Det framgick även av intervjuer i samband med det fackeltåg som anordnades att manifestationen var mer föranledd av den felaktiga mediabilden av Forserum än av att det skulle finnas någon faktisk rasism att markera mot.

Media har också gång efter annan upprepat att alla på orten vet vilka de här stökiga ungdomarna i Forserum är, att de är välkända på orten osv, men för resten av Sverige hålls de alltså konsekvent anonyma och förnekas varje möjlighet till genmäle på de allvarliga anklagelser som riktas mot dem. Det går naturligtvis inte att värja sig från misstanken om att hemlighetsmakeriet kring förövarna har sin orsak i att den bild av rasismen i Forserum som media byggt upp skulle rasa som ett korthus om man lät ungdomarna komma till tals.

Det är en mediedramaturgi som tonar fram där Forserums rykte offras för det övergripande målet att skapa en landsomfattande mobilisering mot “rasism och främlingsfientlighet” och för “våra somaliska vänner”. Det är naturligtvis ingen slump att detta sker just nu när Sverige efter en prejudicerande som i Migrationsöverdomstolen står inför det största anstormningen av somaliska anhöriginvandrare någonsin, samtidigt som antalet somalier ute i flertalet kommuner redan innan är fler än vad man har resurser att hantera praktiskt och ekonomiskt. Det handlar om att skam- och skuldbelägga och därmed tysta ett legitimt missnöje bland såväl medborgare som lokalpolitiker med den förda migrationspolitiken genom att etablera en bild av kritiken som uttryck för rasism.

Som synes finns det oroväckande samband och korsbefruktningar mellan den politiserade synen på yttrandefrihetens gränser, kränkningsindustrins framväxt och medias bevakning – eller snarare marknadsföring – av det nya mångkulturella Sverige utan nationsgränser och självbestämmande som vi alla förväntas omfamna. Sammantaget utgör detta ett hot mot demokratin så som vi en gång tog den för given men inte längre kan göra. Faktum är att vi redan lever med institutionaliserad åsiktsrepression, medier som går den politiska maktens ärenden och diverse andra företeelser som man normalt förknippar med totalitära diktaturer. Medias särbehandling av Sverigedemokraterna är väldokumenterad, med trampade SD-valsedlar i rännstenen, vi gillar olika-hetskampanjer och beskyllningar om samröre med Breivik som några av de verkliga lågvattenmärkena. Och så sent som igår läste jag att fackförbundet LO Transport inte bara har för avsikt fortsätta utan rentav intensifiera sin åsiktsregistrering och uteslutning av oliktänkande. Att säga vad man tycker i Sverige idag kan få långtgående konsekvenser. Somliga av oss envisas med att göra det ändå.

Mats Dagerlind

Fler krönikor av Mats Dagerlind hittar du HÄR.
Print Friendly
Share
Publicerat 2012-08-28, 08:17 (Uppdaterat 2012-08-28, 01:49) | Kategori(er): Debatt/krönika, Invandring/mångkultur, Mats Dagerlind, Media

20
Disqus

Gilla
Ogilla
och 19 andra gillar det här.

Skriv en ny kommentar
Logga ut
@setovis
227 kommentarer 2990 gillar mottaget
Dela på
Visar 42 kommentarer
Sortera efter Prenumerera via e-post Prenumerera via RSS
Realtidsuppdatering är aktiverad. (Pausa)
9 Nya kommentarer har precis publicerats. Visa


bud 5 minut sedan

I de politiskt korrekta värld är allt godtagbart, även djurplågeri.
I Mona Sahlin och hennes kopiors värld är det synd om kvinnoförtryckare
och våldtäktsutövare i synnerhet om de är nyanlända "för de har ju det
så jobbigt"

1 person gillade det här.

gl40 6 minut sedan

Intressant krönika av Mats Dagerlind!

san_ell 8 minut sedan

Som vanligt ypperligt skrivet och jag tackar för denna läsning.

Idag skäms jag för att vara svensk medborgare. Mitt land som tidigare alltid varit en föregångare för just demokrati och yttrandefrihet har nu utvecklats till att förtrycka sina egna hederliga medborgare så att de ska inrättar sig i ledet och accepterar den besinningslösa invandringen av främmande människor som inte vill eller kan integreras i det svenska samhället.

Såg en dokumentär igår kväll som heter "Big Boys Gone Bananas" den handlade om ett litet svenskt företag som lever på att göra dokumentärfilmer. De hade gjort en dokumentär om bananplantage arbetare i Nicaragua och de gifter som fruktjätten Dole besprutade bananplantagerna med och som gjorde arbetarna sjuka. Dole hade redan blivit stämda och fällda för detta i Amerikansk domstol men då de fick höra talas om den svenska dokumentären så försökte de stoppa filmen med alla medel och stämde den svenska filmmakaren, allt för att stoppa filmen. Vi alla vet vad en stämning för ärekränkning kan innebära i USA. Det slutade med att Sveriges regering engagerade sig och flera av riksdagspolitikerna gjorde stora fina uttalanden i filmen om att svensk demokrati och yttrandefrihet var helig och får aldrig stå åt sidan för sanningen.

Det var fina ord från många av riksdagspolitikerna då 2009 och jag undrar om dessa ord betyder någonting idag?? Det är uppenbart som så att yttrandefriheten har utvecklats till att vara viktig att värna om när den gynnar makteliten men när någon kritiserar den rådande invandringspolitiken så ska yttrandefriheten begränsas och helst stoppas med stämpeln främlingsfientlig och rasist.

Det som är så svårt att förstå är hur hela den svenska mediaapparaten ställer sig bakom detta. Jag kan förstå att politikerna är livrädda för att stå till svars för vad de ställer till med i vårt land men att i princip alla Sveriges ledande journalister ställer upp på detta utan att ifrågasätta någonting är verkligen en gåta.
3 personer gillade det här.

Nicklas Åkerman 9 minut sedan

"Den genomsnittlige läsaren/tittaren/lyssnaren är dock inte fullt ut införstådd med att en majoritet av journalisterna har abdikerat från forna tiders självklara etik och ambition att belysa ett skeende objektivt och allsidigt, till förmån för en egendefinierad och påbjuden propagandaroll. Detta får allvarliga konsekvenser för mediekonsumentens kontakt med verkligheten. Att själva avsikten är att desinformera medborgarna och att den ambitionen dessutom är uttalat politisk gör förstås inte saken mindre allvarlig."

Ovanstående citat beskriver mycket tydligt och exakt vad som hänt i Sverige och med svenskmassmedia.

Jag uppmanar ALLA föräldrar att diskutera detta med era barn, så att barnen slipper gå in i vuxenlivet med händer och fötter bakbundna och redan från barnsben bli åsiktsstyrda och indoktrinerade av bl.a journalister och politiker.
2 personer gillade det här.

Ilskepiggen 10 minut sedan

Om jag mördar en människa och kan visa att jag är en professionell mördare, så skall det enligt HD vara en förmildrande omständighet. Eller har jag tolkat det fel?
Som vanligt en mycket välskriven krönika av Mats Dagerlind.
4 personer gillade det här.

3 minut sedan som svar till Ilskepiggen

Jo så är det faktiskt.
Ex.vis så får yrkeskriminella "straffrabatt" om de döms för olaga vapeninnehav då det anses att de kan motivera vapnets behov med att de lever under hot från andra kriminella!
De döms ofta inte öht för det olaga vapeninnehavet om de samtidigt döms för ett annat brott.

Faktiskt är det sant i dagens Sverige.
Vi laglydiga vapeninnehavare däremot blir ständigt utsatta för myndigheternas hårdare vapenlagstiftning p.g.a. de kriminellas framfart.

Wikimigria 11 minut sedan

Är det inte märkligt att i Bollnäs där SMR demonstrerade mot våldtäkter men kommunister för så ville media prata med SMR men på deras villkor?

Är det inte märkligt att i Forserum där det tydligen finns ett "känt ungdomsgäng" fick ingen komma till tals varför dom "trakasserar"?
1 person gillade det här.

Wikimigria 13 minut sedan

Luktar islamisering på lång väg - Se bara Borlänge - islamiserad på 1 1/2 år med 600 somalier och beslut om egen moske precis brevid statshuset och man har ignorerat folkets protester
5 personer gillade det här.

Birrus Marco 13 minut sedan

Det vore intressant varför detta gäng kan hålla på utan påföljder oavsett vilka de terroriserar, kan det vara polisens eller politikernas barn man håller om ryggen! Stökiga ungdomar skall stoppas oavsett nationalitet, kultur etz. Vänsteraktivister som terroriserar oliktänkande hålls om ryggen av

våra politiker vilket är lika illa. FR har i klara ordalag gett ett mandat för terror.
4 personer gillade det här.

RS_68 14 minut sedan

Tack Mats, du är en polstjärna i ett evigt mörker!

Referenserna till Kafka stämmer exakt, hur det är i dagens Sverige.
Vi lever i en värld som alltmer liknar George Orwells 1984.

Jag känner en gnagande oro iför framtiden, men du Mats mfl ger mig en gnutta hopp.

SD2014
4 personer gillade det här.

Stefan K 19 minut sedan

Så många sanna ord Mats, igen...

Det råder väl ingen tvekan om att ordet rasism idag är ett av de mest urvattnade i vårt svenska vokabulär. Vi får väl också förmoda att den vänsterinfluerade pressen väljer att förmedla nyheterna på sitt vinklade sätt för att så så vis propagera fram sin personliga agenda. Att ordet rasism också används för att skaffa sig fördelar är väl ingen särskilt vågad gissning.

De fakta som nått ut på nätet angående Forserum förmedlar en helt annan bild än den gammelmedia vill visa upp. Precis som Mats skriver skulle bilden av det rasistiska Forserum smulas sönder om verkliga fakta nådde ut i Sverige. Vi har sett det ske i andra sammanhang och det stärker tron på varför politiker och journalister blir röda i ansiktet så fort SD och Avpixlat kommer på tal. De vi kallar pk-Sverige vill fortsätta att förmedla sin bild av Sverige, utan inblandning av kritiska och granskande ögon.

Att samtliga fall där en person med utomeuropeisk bakgrund benämns med rasism och främlingsfientlighet, säger oss att debatten om den verkliga rasismen osynliggjorts. Varför kan inte en person med utländsk bakgrund få sin fönsterruta krossad utan att det är rasism? Tusentals svenskar får detta varje vecka och då kallas det vardagsbrott. Varför kan inte en person med utomeuropeisk bakgrund bli kallad för idiot utan att det är rasism? Tusentals svenskar blir det varje vecka och då kallas det olämpligt ord.

Varför är det rasism när en svensk kastar snöboll på en invandrare, men inte när samma invandrare kastar sten på en svensk?
Varför har alla rätt att kalla Sverigedemokrater vid olika öknamn, när Sverigedemokrater hängs ut i media efter att ha valt samma öknamn om meningsmotståndare?
Varför står det i Transports nya stadgar att man ska uteslutas om man jobbar aktivt inom SD, men inte om man är aktiv inom den våldsvänster som vill störta demokratin eller aktiv islamist som anser att kvinnan är en andra klassens medborgare?
Inte vill jag tro att Transports värdegrund omfattar odemokratiska handlingar eller unken kvinnosyn. Det kanske ni som fortfarande är medlemmar kan besvara?

Apropå Transports agerande hoppas vi nu att Mats nästa krönika behandlar just fackens agenda och deras starka kopplingar till Expo eller om vi ska vända på meningen. Expos starka makt över fackförbunden och andra aktörer i det svenska samhället.
Kanske vi också kan hoppas att Uppdrag Granskning och Debatt tar upp tråden.

Tack Mats!
8 personer gillade det här.

prillan 21 minut sedan

Tack Mats för en underbar text!

Med samma PK-logik bör nu varje handling som somalierna begår mot svenskar, som rån, misshandel, mord, våldtäkt, definieras som rasism, fördömas av Ullenhag och basuneras ut i en serie inslag av SVT & Co....
2 personer gillade det här.

3hyacint5 21 minut sedan

Ja till och med Lennart Persson, han som brukar vara en vettig journalist, tog upp denna pseudohändelse från Forserum i gomorronsoffan. Men antagligen är han tvingad av den flinande chefen.
1 person gillade det här.

Wikimigria 23 minut sedan


Formserum är bara ett verktyg att utmåla somalier som offer, svenskar rasister för att tiga ned den somaliska invasionen

Borlänge 600 somalier

http://www.dt.se/nyheter/borla...

Norrköping 600 somalier

http://www.folkbladet.se/nyhet...

Katrineholm 400 somalier

http://kkuriren.se/nyheter/kat...

Växjö 500 somalier

http://sverigesradio.se/sida/a...

Trollhättan 600 + 400 somalier

http://ttela.se/start/trollhat...

Är det någon som tror det kommer finnas jobb åt alla somalier på dessa orter? Skulle detta accepteras i andra länder?

Eller är det annat som är viktigare att inte ha öppen demokratisk debatt?

Är 3000 somalier på 5 kommuner inte "massinvandring"?
6 personer gillade det här.

Bjorn57 24 minut sedan

Mats Dagerlinds krönikor hos Avpixlat håller en kvalitet som få andra skribenter kan uppbringa och han förtjänar en mycket större läsekrets för sin berättigade samhällskritik. Mycket läsvärt och tänkvärt!
10 personer gillade det här.

mrbister 27 minut sedan

Fullständigt lysande, Mats. Sånt här vill vi läsa mer av!
4 personer gillade det här.

Hans Blücher 31 minut sedan

Intressanta och mkt läsvärda rader som vanligt Mats Dagerlind, tack och bock! Javisst står demokraturen i full blom! Den, demokraturen har vi haft länge i Sverige. Vilhelm Moberg påpekar fenomenet redan 1965 i Dagens Nyheter artikel. "I en demokratur (notera ordet noggrant) råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedia domineras av ettetablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, den fria debatten stryps."- Vilhelm Moberg
5 personer gillade det här.

kirre 31 minut sedan

Som vanligt en mycket bra krönika av Mats Dagerlind. Avpixlat har verkligen fått ihop ett bra gäng krönikörer.
3 personer gillade det här.

GandalfGra 33 minut sedan

Det skulle inte förvåna mig om det är expo som skickat en av sina mer ljusskygga medlemmar att kasta sten på somaliska föreningens fönster ..bara för att få dra igång hela denna "sak"..! Skrämmande rapportering från journalisternas sida...allt upplagt och ensidaigt..! Bra skrivet Mats....stå på..!
1 person gillade det här.

mittmotto Top 10 34 minut sedan

Tack Mats för en mycket bra artikel.
Läste någonstans att lokaltidningen envist hävdar det Mats påpekar "att det inte var rasist dåd" utan att dessa ungdomar varit på allt och alla.
Men detta förtiger PK-media medvetet för man vågar inte låta sanningen komma fram till vanliga medborgare.
2 personer gillade det här.

marcusgbg 38 minut sedan

Tack för ännu en bra artikel. Kan inte annat än hålla med
1 person gillade det här.

Kollen 41 minut sedan

Tack ännu en gång!. Det är konstigt med fallet Forserum. Politiker och poliser hävdar med bestämdhet att detta inte alls behöver handla om rasism,eftersom gänget tydligen även drabbat andra i samhället: Då har det emellertid varit helt tyst!. Inget mediaintresse!. Expressens Orrenius hade ett tårdrypande reportage där han bl a letat upp en somalier som jobbade!. Men hur många andra jobbar? Alla övriga,kan inte dessa följa med ungarna till skolan om de nu är så rädda???. Felet ligger naturligtvis hos politikerna som utan att fråga människorna i samhället placerar nästan 200 somalier på en liten ort med c:a 2000 invånare!!!. Detta skulle innebära c:a 1000 somalier i min lilla stad!.
6 personer gillade det här.

folket 41 minut sedan

Du behövs i rikspolitiken, Mats!
3 personer gillade det här.

Storeberg 42 minut sedan

Kan en svensk känna sig kränkt och därmed blivit utsatt för ett rasistiskt brott ? Nej, det är omöjligt. Svenskar finns inte ! Jag känner mig kränkt ...
9 personer gillade det här.

Lars Hansson 43 minut sedan

Mats du är en duktig analytiker. Jag håller med dig i det mesta men håller även med signaturen Fru Herr nedan. Tänk på formatet. Skriv mindre texter. Det kan vara ok i en dagstidning men dataformatet bör hållas betydligt kortare.

Dela i stället upp dina inlägg i flera.

Tack för att du finns!
1 person gillade det här.

nitohu 40 minut sedan som svar till Lars Hansson

Man behöver ju inte läsa allt i ett svep om det nu känns jobbigt.
1 person gillade det här.

Kollen 38 minut sedan som svar till nitohu

Helt rätt! Man kan ju också dela upp och/eller redigera om texten så att den blir mindre jobbig att ta till sig!.
1 person gillade det här.

allemand 44 minut sedan

Tack för att du finns med dina kloka och avslöjande artiklar. Du klär av de som för tillfället har mediamakten och missbrukar den mot oss vanliga människor utan makt.
4 personer gillade det här.

Jooe74 44 minut sedan

Mycket bra artikel! Jag ryser när jag läser den. Oftast brukar jag rysa i samband med positiva upplevelser. Här ryser jag av att det träffas så rätt på gång på gång och att det är rysligt obehagligt.
Det är obehagligt med sanning. Men nödvändigt.
Undra just då hur en del (de är nog lätträknande iofs) pk-jornalister/politiker egentligen mår, som lever med att upprätthålla detta och frenetiskt jobbar för att froda denna pk-mentalitet, och som vet helt klart om att de gör/arbetar för något väldigt osmakligt. Hos dessa är vardagen nog just minst sagt obehaglig. De slits mellan samvete och att dra in pengar/bibehålla en viss livstil. För alla övriga pk-ister har pengarna och livsstilen helt taget över deras lilla samvete som en gång fanns. De har helt sålt sin själ.
4 personer gillade det här.

nollttan 44 minut sedan

"Om anmälaren påstår att han eller hon upplever sig som drabbad och den anklagade inte kan bevisa sin oskuld och därutöver också visa att man gjort allt som står i ens makt för att förebygga en sådan upplevelse, då är grundregeln att myndigheten eller domstolen ska besluta/döma till den klagandes fördel."

Det som är skrämmande angående detta är att inte "han eller hon skall uppleva sig som drabbad" om han/hon är av pursvenskt ursprung. De tillmälen som svenska tjejer dagligen upplever i skolan är betydligt grövre och mer kränkande än t.ex att bli kallad för "klappturk", men detta vågar ingen ta tag i eftersom etniska svenskar är kränkbara i motsats till utifrån kommande individer. Rasistkortet finns alltid som ett ess i rockärmen och detta lägger en våt filt över även all saklig diskussion.
9 personer gillade det här.

texarcana 45 minut sedan

Jag undrar om Forserum- gänget som påstås terrorisera folk möjligtvis är barnen till politikerna, lokaltidnngens journalister och polisen i Forserum?" Kanske därför de inte blir intervjuade av journaliserna utan skyddas från att bli skrutinerade! Vad värre om det kommer fram det är sosse, kommunister, moderater och miljöpartisternas kommunal- politikers egna barn, som är inblandade? Något luktar fasligt misstänkt i Forserum! Tills massmedia kan komma ren , finns misstanken där! Trevligt, eller hur?
4 personer gillade det här.

samheia 48 minut sedan

Bra skrivet.
Håller fullständigt med

– skickat med Google Verktygsfält

Inga kommentarer: