lördag 9 mars 2013

Kultukrockar skapar kriser.

Kulturkrockar skapar kriser

Text: Cecilia Isberg
Publicerad 8 mars 2013 10.00 Uppdaterad 8 mars 2013 10.00
Större eller mindre text Share on email Share on print
Kristianstad.
När hederskulturen hemifrån krockar med det svenska samhället skapas identitetskriser och utanförskap. När vi inte vågar prata växer klyftorna. När ingen förståelse finns frodas främlingsfientligheten.
– För att förebygga måste vi jobba brett, säger föreläsaren Eva Ohlsson.
I det svenska samhället frodas individualismen, och det är ”staten” eller samhället som sätter riktlinjerna.
I andra kulturer, framför allt de med hederskultur, är det istället familjen och religionen som står i centrum. Skillnaderna är många, och vid första anblicken väldigt stora.
Som kraven på kyskhet före giftermål och att äktenskapet är ett gemensamt, inte individuellt, beslut i hederskulturer, eller som att den svenska föreställningsvärlden bygger på vetenskap och inte på magi.
– Vi måste börja prata om olikheterna, börja diskutera. Först då inser vi likheterna, säger Eva Ohlsson från Halmstad som via ungdomsprojektet Skruv kommit in på ett arbete mot hedersrelaterat våld, tvångsgifte och integrationsfrågor.
Barnen tvingas välja
För vad händer med de unga när de kommer till Sverige, har en kultur hemma som utgår från familjen – och sedan i skolan får lära sig att det är samhället som sätter riktlinjerna. Vilket ben ska man stå på? Hur landar man rätt, utan att det slutar i totalt utanförskap där man inte tillhör något alls, och tappar sin identitet?
– Någonstans tvingas barnen välja vilken kultur de vill tillhöra, det går inte att vara i båda. Ska man anpassa sig till den svenska synen och därmed gå emot familjen, eller tvärt om? Det finns de som lär sig pendla mellan kulturerna, men risken är att de hamnar i ett nät av lögner, säger Eva Ohlsson, som menar att man kan jobba förebyggande på ett brett plan, involvera allt från SFI till förskola, grundskola och gymnasium.
Små isolerade öar
Men det räcker inte med att informera om hur allt funkar i Sverige, man behöver komma djupare än så för att skapa insikt och förhindra att familjerna hamnar vilse i en ny kultur och blir som små egna isolerade öar.
– Man är rädd att prata om de här frågorna, för att då börjar det snackas om rasism. Men vi måste våga börja diskutera, för att bryta utanförskapet. Så länge vi tiger kan partier som Sverigedemokraterna plocka billiga poäng, säger Eva Ohlsson.
Del i volontärprojekt
Närmare 100 personer – från SFI, Arbetsförmedlingen, polisen, kommunala förvaltningen arbete och välfärd, förskolan, skolan med flera – hade samlats i Heliga Trefaldighets församlingshem i Kristianstad för att lyssna på Eva Ohlssons tre timmar långa föreläsning.
Föreläsningen är en del i det volontärprojekt som pågår i församlingens diakonigrupp. Under två terminer har 25 volontärer jobbat med projektet ”Ny i Sverige”, som bland annat inneburit studiebesök och samarbetet med såväl SFI som arbetsförmedlingen.
Träna svenska
– Syftet är att öka kunskapen och förståelsen, det är lätt att det byggs upp fördomar mellan kulturerna, säger diakonen Anette Danielsson.
Tillsammans med Arbetsförmedlingen ska en grupp för kvinnor från andra länder startas, ett erbjudande om en mötesplats där man kan träna svenska och kanske får en möjlighet att komma närmare det svenska samhället.
Men i och med att det sker i kyrkans regi, finns det inte ens risk att muslimska kvinnor inte vill komma, eftersom det är ”fel” religion?
– Vi kommer inte att prata tro, om det inte är något som specifikt tas upp – många muslimer är öppna för trossamtal, även om det inte är samma religion så delar vi ändå erfarenheten av tro. Men det här handlar inte om ett religionsperspektiv, utan om medmänsklighet, säger Anette Danielsson.
Större eller mindre text Share on email Share on print

Svårt cancersjuka Tilda, 4 år, nekades hemsjukvård

Svårt cancersjuka Tilda, 4 år, nekades hemsjukvård i livets slutskede

PRIORITERINGAR Det som inte får hända hände ändå familjen Stålhandske i Värmland. Dottern Tilda drabbades av obotlig cancer när hon bara var drygt två år gammal. De sista veckorna i Tildas liv ville föräldrarna att hon skulle få tillbringa i det trygga hemmet och inte på sjukhus. Tilda nekades då helt hjälp med hemsjukvård. Samtidigt som man gick igenom det fruktansvärda att förlora ett barn i cancer tvingades föräldrarna slåss mot en sjukvård som lämnade familjen i sticket.
Det har väl knappast undgått någon att något är allvarligt fel i svensk sjukvård. Gamla, sjuka och senildementa lämnas utan tilllsyn, dör av uttrorkning, får ligga i nedkissade blöjor och med sår som det går mask i. Akutmottagningarna är underdimensionerade och svårt sjuka får ligga i gångar och sköljrum och vänta i många timmar på att få träffa en läkare. Vårdavdelningar stängs, personal sägs upp, arbetsscheman försämras och lönerna sänks. Och nu visar det sig att inte ens döende cancersjuka barn får den vård de har rätt till i livets slutskede.
Överallt råder sparbeting i den svenska vården och omsorgen – utom på ett område där i stället kassakistan är bottenlös. Beslut om gratis vård till alla illegala invandrare tas utan att ens en kostnadskalkyl har gjorts. Boenden för unga vuxna gruppkommande ankare (s k ensamkommande flyktingbarn) växer upp som svampar ur marken och bemannas med fler personal än boende. Om något av “barnen” slår sönder boendet och råkar skada sig själv får han dygnet runt-vård i barnpsykiatrin, BUP. Fyraåriga svenska Tilda – ett riktigt barn – fick inte ens en riktig vård när hon låg döende i cancer. Så ser vårdprioriteringarna ut i Sverige 2013. Så fördelar politikerna dina skattepengar.
Just den palliativa vården för barn är svårt eftersatt i Sverige. Det enda parti som lagt konkreta och kraftfulla förslag på att åtgärda detta är Sverigedemokraterna. Se presskonferens om det HÄR (vid ca 06:30).

Många sjuka har inte råd med medicin.

Hur har 7klövern råd att ge illegala vård-medicin ?

Många sjuka har inte råd att
hämta ut sina mediciner på apoteken

Publicerat: onsdag 3 oktober 2012 kl 11:53 , Klartext
Många som är sjuka har inte råd att hämta ut
sina mediciner på apoteket.
Istället frågar de till exempel Svenska kyrkan om pengar,
för att kunna betala för sina mediciner.
Maria Doverstål i Boden i Norrbotten
har bland annat lungsjukdomen kol.
Hennes medicin kostar 1800 kr
och när hon behöver hämta ut den
vet Maria ofta inte hur hon ska kunna betala.
--Då måste jag börja ringa till folk och fråga
om jag kan låna pengar och går inte det
får jag vara utan medicin, säger Maria.

Det finns ett högkostnadsskydd som gör att ingen
ska behöva betala mer än 2 200 kr om året för medicin.
När du har betalat det för dina läkemedel får du frikort.
Och då är medicinen gratis resten av det året.
Tidigare fick även alla som inte kunde betala
ändå hämta ut sin medicin på apoteket och betala senare.
Men så är det inte längre för år 2005 ändrades reglerna.
Och nu är det bara de som inte har någon skuld
hos myndigheten Kronofogden eller mer än 1 betalnings-
anmärkning som får betala senare på Apoteken.
Och det här har gjort att allt fler vänder sig till
Svenska kyrkan för att få hjälp med pengar till mediciner.
Elisabeth Hjalmarsson arbetar på kyrkokansliet i Uppsala
och där är det framförallt en församling, som många frågar om hjälp.
– De har så många som kommer att de har ett avtal
med ett apotek där de skickar med den enskilde
ett intyg om att kyrkan betalar medicinerna.

torsdag 7 mars 2013

OCD - Unga mår dåligt i Sverige-

OECD: Unga i Sverige mår dåligt

Av TT 5 MARS 16.01
Enligt en OECD-rapport lider många unga i Sverige av psykisk ohälsa, särskilt bland dem som varken pluggar eller arbetar. OECD rekommenderar svenska myndigheter att öka på skolhälsovården.
Av de ungdomar mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar har 27 procent av männen och 36 procent av kvinnorna psykologiska problem. Siffran för männen är dubbelt så stor som den för unga män som studerar eller arbetar.


Det framgår i den rapport om psykisk ohälsa i Sverige och åtta andra länder som presenteras i dag. Psykiska problem anses vara ett stort hinder för många för att få arbete.


Exakt hur psykisk ohälsa definieras i sammanhanget framgår inte av rapporten.


Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) uppskattar OECD kostnaden för den psykiska ohälsan till över 70 miljarder kronor om året i förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag skriver han att det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP.


"Lägger man till detta de omätbara mänskliga kostnaderna står vi inför en av vår tids stora välfärdsutmaningar", skriver han.


Myndigheterna måste också bli bättre på att stötta dem som lämnar skolan tidigt, unga som varken jobbar eller utbildar sig, och arbetsgivare för att kunna behålla anställda som har problem med psykisk ohälsa. De allra flesta skolor har visserligen den personal som krävs: sköterska, läkare, psykolog, kurator och specialpedagog. Men deras tid räcker inte till, konstaterade Skolinspektionen i en rapport 2011. Framför allt gällde det skolpsykologerna, där mer än var tredje rektor uppgav att resurserna var otillräckliga.


De ungas ansökningar om aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa har nästan fyrfaldigats sedan början av 2000-talet, vilket är den största ökningen bland de OECD-länder som har dessa uppgifter.


Rapporten föreslår en reform av sjukförsäkringen för dem mellan 19 och 29 år med fokus på åtgärder för att arbetslösa snabbt ska kunna komma tillbaka i arbete.


Karina Karlsson, ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor, håller med OECD om att den svenska skolhälsovården måste förstärkas kraftigt.
Trenden fram till 2009 är att elevantalet sjunkit något men inte i närheten av det vi rekommenderar, max 400 elever per heltidsskolsköterska, säger hon.Samtidigt har arbetet förändrats kraftigt. Den införda HPV-vaccineringen innebär att eleverna ske ges tre sprutor under ett läsår, ett stort, stort arbete. Och från i år ska alla vaccinationer bokföras i ett nationellt vaccinationsregister, vilket kan ta tid från elever vi behöver ha en öppen dörr för.Hon påpekar att många rapporter vittnat om flickors utsatthet och psykiska ohälsa. Till det kommer ökad stress i samband med val av gymnasieskola, i dag finns en uppsjö av gymnasier att välja på. Karina Karlsson har också själv märkt av hur lärarnas tuffare situation med ökad administration spiller över på eleverna.
När lärare tycker det känns övermäktigt med nya system, betygskriterier och annat, då smittar det av sig på barnen som också blir jätteoroliga, säger hon.

tisdag 5 mars 2013

Brev till RLF

Brev till LRF-are

Till
LRF-ansvariga

Ang. ställningstagandet mot Sverigedemokraterna

Med detta brev vill jag framföra kritik mot LRF:s ställningstagande mot SD.

Till det positiva hör att LRF gör sig besvär att motivera sitt ställningstagande och att LRF-ansvariga kan nås för synpunkter.

Jag som skriver är idag partilös och utan bindningar till SD, politiskt har jag varit aktiv alltsedan 60-talet. Jag kunde fram till slutet av 80-talet själv räkna mig till de politiskt korrekta, men började tänka om då jag märkte att min karta inte stämde med verkligheten (min definition av begreppet ”politiskt korrekt”: att ducka för den del av verkligheten som kan upplevas ”obehaglig”).

Nu som tidigare ser jag mig själv som demokrat och vill medverka till en fredlig samhällsutveckling.

Som jag uppfattar det är det så också ni LRF-are ser er själva. Då har vi en viktig gemensam utgångspunkt!

Allmänt rymmer en demokratisk hållning ett antal moment:

1. Sanningssökande:
- respekt för relevanta fakta.
- hålla isär fakta och värderingar.

2. Respekt för meningsmotståndare:
- beredskap att lyssna och försöka förstå rätt
- fokusering på en motståndares starkaste argument

3. Konstruktiv ansats:
- sökande efter gemensamma utgångspunkter
- klargörande av på vilka punkter man skiljer sig
- försök till förståelse av varför en motståndare tänker annorlunda.

4.  Avståndstagande från både förtal, hot och våld.

Efter denna inledning, över till LRF:s SD-ställningstagande, motiveringarna kring detta och mina kommentarer.

logo1
Citat 1

”LRFs grundläggande värderingar … vi väljer dem som vi kan ha en konstruktiv debatt med, som inte skadar vår trovärdighet och som delar vår människosyn – att alla människor har samma värde.”

”Sverigedemokraternas budskap är oförenligt med de värden som präglar LRF. Det handlar om en samlad bedömning av politik, handling och historia.”

”LRFs beslut att inte bjuda in Sverigedemokraterna grundar sig på ett helhetsperspektiv. Vi har inte bara ställt oss frågan vilken jordbrukspolitik vi vill ha, utan också vilket samhälle vi vill leva i.”

Kommentar:
Också SD gör förmodligen anspråk på att anlägga ett ”helhetsperspektiv” – där en ”generös” hantering av varje enskild utlännings önskan om att få stanna i Sverige får långsiktiga konsekvenser för det svenska samhället som helhet, av negativ karaktär.

Hur har LRF kommit fram till att SD inte ansluter sig till principen om ”alla människors lika värde”? Om jag inte hört helt fel vid TV-framträdanden av Jimmie Åkesson så har han i denna fråga varit både tydlig och konsekvent.

• Grundsynen att alla människor har ett värde kan dock inte behöva betyda att vi släpper invandringen fri.

• Inte heller kan den betyda nyanlända invandrare ska få mer i bidrag än vad många svenskar får, efter ett långt liv. Dvs som det nu är.

• Det kan inte betyda att stat och kommuner slipper ställa olika utgiftssatsningar mot varandra – budgetar måste ju gå ihop.

• Till sist behöver det inte betyda att alla kulturer har samma värde. ”Hederskulturer” är sämre än kulturer av jämställdhet. Kvinnoförtryck rimmar inte med vår svenska värdegrund.

Citat 2

”Vi vill … tar tillvara den stora potential alla människor i vårt samhälle faktiskt bär på och inte utestänger, polariserar och ställer grupper av människor emot varandra.”

Kommentar:
Det är sant att självförsörjningsgraden skiljer sig mellan svenskar och invandrare. Den skiljer sig också markant mellan olika invandrargrupper. Särskilt låg har den visat sig vara bland somalier.

Beror detta på tillkortakommanden hos det svenska samhället? Beror det rentav på en aktiv diskriminering?  Det är en bild som våra massmedia förmedlat, men den bilden är falsk.

• Den verkliga förklaringen ligger främst i en icke-överensstämmelse mellan individernas yrkeskunskaper och efterfrågan på arbetsmarknaden i Sverige.

• Det kan också bero på bristande motivation, där stora barnfamiljer kan få mer i bidrag än i lön på låglönejobb.

Detta är inte ett problem som SD kan hållas ansvarigt för – snarare tvärtom! SD har mer än något annat parti varnat för dessa – förutsebara – konsekvenser av den förda invandringspolitiken.

Citat 3

”Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti som skapar gemenskap genom att först peka ut vilka som inte får vara med.”

Kommentar:
Tar LRF med denna formulering avstånd från principen att invandringen till Sverige ska vara reglerad?

”Främlingsfientlig” är f.ö. ett tillmäle som bör utmönstras ur den svenska debatten. Den som ändå använder det måste kunna precisera vilken innebörd som ges begreppet. Kan LRF det?

Citat 4

”De har inte gjort sig fria från sin historia. Företrädare och anhängare till partiet visar fortfarande…”

Kommentar:
Förvisso har svenska massmedia förmedlat en starkt negativ bild av Sverigedemokraternas historia, men hur mycket substans finns i denna bild? Det kunde förtjäna en närmare kontroll!

Vad, helt konkret, finns att lägga det tidiga SD till last?

Citat 5

”De … använder allt annat än demokratiska påverkansmetoder.”

Kommentar:
Här vänder ju LRF fullständigt upp-och-ned på verkligheten!

Listan på grova övergrepp mot SD och enskilda sverigedemokrater kan göras hur lång som helst, medan inte ett enda exempel kan anföras, där SD som parti begått motsvarande övergrepp mot andra.

Om detta är vårt etablissemang i själva verket medvetet, då man – som Peter Wolodarski och Fredrik Reinfeldt – hävdar att SD:are söker en martyrroll, älskar att bli utsatta för övergrepp.

Ett exempel från 1997 var överfallet på fyra SD:are på väg hem från ett torgmöte i Stockholm. De slogs blodiga av ett 30-tal angripare med tillhyggen. ”Bråk uppstod” blev rubriken på DN:s notis.

jl
Denna bild visar Joakim Larsson veckan efter överfallet, iförd samma kläder som då.

Det senaste i serien av SD-överfall skedde häromkvällen och gäller Ulf Prytz, SD-ordförande i Ängelholm. När det ringde på dörren hemma hos honom och han öppnade stod där en man som mot honom utdelade ett kraftigt knytnävsslag.

prytz
Citat 6

”Vi gör inte skillnad mellan folk och folk.”

Kommentar:
I någon bemärkelse kan just detta vara nödvändigt, om vi vill påverka utvecklingen för att få leva i ett bättre samhälle.

Vi måste se till konsekvenserna av den ena eller andra typen av invandring. BRÅ-undersökningar både 1996 och 2005 visar att vissa etniska grupper har en särskilt hög överrepresentation i våldsbrottslighet.

Citat 7

”Sverigedemokraterna skiljer sig från andra riksdagspartier genom att deras politik och förslag ständigt har sin udd riktad mot invandring och invandrare.”

Kommentar:
Det är ett faktum att den förda invandringspolitiken får återverkningar på en rad olika politikområden, som bostäder och skola, äldreomsorg och fysisk trygghet, mm. Även invandrare som är i Sverige för att stanna har intresse av en klok invandringspolitik.

logo2

I sitt SD-dokument har LRF även en avdelning ”Frågor och svar”. Det ger ytterligare några citat:

FoS-citat 1

”Vissa av SD:s sympatisörer har satt i system att aktivt motarbeta demokratins grundprincip om yttrandefrihet till exempel genom sitt agerande på nätet. Att skrämma meningsmotståndare till tystnad hör inte hemma i en demokrati.”

Kommentar:
Detta är återigen en mediabild, men hur väl stämmer den med verkligheten? Bland konstaterade näthatare finns en socialdemokrat, dock ingen SD-medlem.

ÖVERENS kan vi vara om att det inte hör hemma i en demokrati att skrämma meningsmotståndare till tystnad.

SD-ledningen har gjort vad vi kan begära, nämligen tagit avstånd från näthat. Här finns samtidigt en annan aspekt, om orsaker – för att tala ”helhetssyn”. Om ”ett vrål av maktlöshet skrev en debattör.

FoS-citat 2

”Det spelar ingen roll vad som står i en värdegrund eller partiprogram, om man inte lever upp till det i vardagen….
…krävs det tolerans och respekt människor emellan.”

Kommentar:
Sant! Inte stänga ute…

FoS-citat 3

”…LRFs grundläggande värderingar, att …vi har en helt annan uppfattning än SD när det till exempel gäller synen på svenskhet…”

Kommentar:
Så vad är LRF:s syn på svenskhet? Är utlänningar som befinner sig illegalt i Sverige att betrakta som svenskar?

FoS-citat 4

”Om vi ska kunna samarbeta med SD, så måste de ändra sig när det gäller synen på olika människors lika värde.”

Kommentar:
Hur skulle en sådan ändring behöva manifestera sig konkret? Räcker det om Jimmie Åkesson än en gång försäkrar att han ansluter sig till principen om alla människors lika värde?

Måste denna princip innefatta att varje människa på jorden har rätt att bosätta sig i Sverige och kan bli försörjd av svenska skattemedel?

FoS-citat 5

”SD bygger gemenskap genom att först peka ut vilka som inte får vara med. De gör skillnad på folk och folk, vilket blir tydligt när man läser deras principprogram, där de till exempel delar in svenskar i olika grupper beroende på om de anses vara ‘infödda svenskar’ eller inte. Vem vill flytta till ett samhälle på landet där det görs skillnad på folk och folk?”

Kommentar:
När svenska föräldrar och elever ska välja skola vill de veta vilka skolor som är invandrartäta, då detta påverkar undervisningssituationen.

Motsvarande gäller val av bostadsort, där inte minst journalister visat en medvetenhet i sina egna val.

FoS-citat 6

”De har också skrivningar i sitt principprogram som tydligt visar hur de definierar vad en infödd svensk är och de som inte räknas som infödda svenskar.”

Kommentar:
I alla tider och över hela världen – även SD förutan – har människor fungerat så att främlingar mötts med viss misstro eller avvaktan. De har blivit accepterade först efter att ha visat vad de går för.  Detta fick t ex svenska migranter till USA en gång erfara.

FoS-citat 7

”Den största skillnaden mellan Sverigedemokraterna och andra riksdagspartier är att deras politik och förslag utan undantag grundar sig på att ‘allting är invandrarnas fel’ och lösningen är alltid mindre invandring och färre invandrare.”

Kommentar:
Den förda invandringspolitiken är inte ”invandrarnas fel”. Den är ”svenskarnas fel”.

Politiken har beslutats av svenska makthavare och drivits fram av opinionsbildare i Sverige. Dit hör både Centerpartiet och LRF.

duo

SSU avdelning hyllar Stalin.

SSU Södra Älvsborg inspireras av massmördarna Mao och Stalin

BLODRÖDA SOCIALDEMOKRATER Gustaf Kasselstrand, ordförande SDU, har hittat ett litet scoop. Vi lägger in några delar här, resten får ni läsa på SDUs sida.
Kasselstrand skriver:
Jag trillade över årsmöteshandlingarna till SSU Södra Älvsborgs distriktsårskonferens som ägde rum 22-24 februari. Det visar sig att distriktsstyrelsen öppet hyllar de kommunistiska massmördarna Josef Stalin och Vladimir Lenin. Nedan finner du distriktsstyrelsens svar på en motion som handlar om att demokratisera distriktsorganet Rödluvan.
Skärmdump

Wiki om Mao Zedong
“Det stora språnget” och “Kulturrevolutionen” kom att kosta oerhörda mängder människoliv. Hur många människor som fick sätta livet till under dessa processer är svårt att bedöma från det förr så stängda Kina. Till skillnad från till exempel Pol Pots Kampuchea (dvs Kambodja) och Hitlers tyska “tredje rike” förlorade Kina inget krig, varför den exakta omfattningen av Maos brott mot mänskligheten är mycket svårare att ange i siffror, än för Pol Pot och Adolf Hitler. Men de dödade räknas åtminstone i miljoner. Vissa källor anger så många som 70 miljoner mördade, avrättade eller avsiktligt ihjälsvultna. Ett land som länge hade god insyn i maoismens Kina var Sovjetunionen, och den 7 april 1969 meddelade Moskvaradion genom nyhetsbyrån TASS att sammanlagt 26,3 miljoner människor “avlivats” på order av Mao under de 20 åren 1945 till 1965
Wiki om Josef Stalin
I dag är det fortfarande omtvistat hur många som egentligen fallit offer för de avrättningar, deporteringar och hungersnöd som förekom under Stalins tid i Sovjetunionen under 1924-1953. Efter Sovjetunionens kollaps 1991 har hemliga arkiv gjorts tillgängliga. Det finns inga officiellt fastställda siffror men flera forskare är överens om att minst 10 000 000 människor dog en onaturlig död i Sovjetunionen, som således är orsakat av statlig repression.
Det finns forskare som hävdar att Stalins repression ligger på runt 4 miljoner offer, andra menar istället att siffrorna är betydligt högre än så. Till exempel den ryske författaren Vadim Erlikma har bland annat gjort följande uppställning: avrättningar 1,5 miljoner, gulag 5 miljoner, deporteringar 1,7 miljoner (av totalt 7,5 miljoner deporterade), och ytterligare 1 miljoner tyska krigsfångar och civila, sammanlagt runt 9 miljoner offer.
En del västhistoriker, som R J Rummel, har kommit fram till siffror mellan 60 och 70 miljoner döda. Men detta har av många ansetts i överkant och har heller inte kunnat bestyrkas med det arkivmaterial som finns. De tidigare hemliga arkiv som finns tillgängliga, och som fortfarande ofta har starkt begränsad öppenhet, menar somliga inte är tillförlitliga, eftersom hemlighetsmakeri, falsarier, brister i dokumentationen och förlust av dokument under andra världskriget kan hindra alla som vill ställa upp tillförlitliga siffror. Den omstridde forskaren Robert Conquest har angett siffror på mellan 20 och 30 miljoner dödsoffer, siffror som ställts upp innan Sovjetunionen upplöstes, delvis inman Solzjenitsyns GULAG-arkipelagen publicerades.