Det är mitten av juni och grundskolans elever har gått på sommarlov. Men på fem skolor har personal den senaste veckan samlats för att höra på när Petra Blom Andersson från Centrala Elevhälsan pratar om könsstympning. Sommar är en tid då många flickor är i riskzonen för att utsättas för denna brutala sedvänja. I Sverige är det ett allvarligt brott.
– Vi har en rutin att alltid informera föräldrarna, där vi vet eller misstänker att de ska åka till sina hemländer, att de kan få fängelse om de kommer tillbaka och barnen har könsstympats, säger Petra Blom Andersson, samordnare på Elevhälsan i Norrköping
NT har i en serie artiklar belyst hur dolt problemet har varit, hur handfallna sjukvård, skola, förskola och andra myndigheter har varit när det gäller att upptäcka och ta hand om flickor och kvinnor som lever med sviterna av könsstympning. Och framför allt hur tyst det har varit.
Men NT:s serie och kommunens utbildningssatser har gjort skillnad. Sedan mars har ett 60-tal flickor i Norrköping upptäckts och ska nu få hjälp i sjukvården.
– Mest framgång har vi haft i grundskolan, säger Petra Blom Andersson.
I en klass med 30 flickor hade samtliga könsstympats. 28 av dem hade utsatts för den grövsta formen (faraonisk) då klitoris, inre och yttre blygdläppar skärs bort och där underlivet sedan sys ihop så bara en liten öppning kvarstår. Flickorna har remitteras till Ungdomshälsan eller Kvinnokliniken om de är något äldre.
– En flicka hade så svåra menssmärtor att hon fick transporteras från skolan med ambulans till Kvinnokliniken, berättar Petra Blom Andersson.
Flickor som har svåra symptom är lättast att upptäcka. Återkommande huvudvärk och svår mensvärk är viktiga signaler. Många undviker att dricka för att undvika att bli kissnödiga. Att tömma urinblåsan kan vara väldigt plågsamt och ta lång flera timmar.
Samtliga fall har upptäckts via skolhälsovården. Petra Blom Andersson ser det som ett kvitto på att utbildningen som alla skolsköterskor, kuratorer och skolläkare har fått för att bland annat känna igen symptom har varit en lyckad investering.
– När det gäller gymnasiet står vi inför en annan problematik. Där finns flickor som snart ska gifta sig. En flicka som var 18 år ifrågasatte varför hon skulle åtgärda något hon stått ut med sedan hon var sex år. Risken var annars stor att hon inte skulle få gifta sig. Men då handlar det ju om heder och där är könsstympning en del av problematiken.
I de fallen har kuratorn en viktig uppgift, tror Petra Blom Andersson.
En annan utmaning är att nå dem flickor som inte har lika påtagliga problem.
– De lever med ett trauma som de måste få hjälp med.
Norrköping framgångar börjar bli kända i landet. Petra Blom Andersson tar ständigt emot samtal från andra kommuner som vill få råd och vägledning. Och i Norrköping växer nätverket ständigt. Sedan några veckor har Socialtjänsten i Navestad avsatt en socialsekreterare för att viss tid av sin tjänst jobba enbart med könsstympningsärenden.
– Vi tycker det är viktigt att även vi vet vad och hur vi ska göra i olika situationer för att det ska bli bra för de här barnen, säger, Thomas Lejon, verksamhetschef.
I fall där föräldrar motsätter sig vård kan socialtjänsten omhänderta barnet. Och i fall där det finns risk att yngre syskon ligger i riskzonen kan socialtjänsten följa familjen extra noga.