Hur vanliga är härdsmältor? | Utrikes | SvD: "Vilken är orsaken till nödläget vid de japanska kärnkraftverken?
Problemen vid Fukushima-reaktorerna uppstod när elkraften försvann, som en följd av tsunamin. Därefter slogs reservkraften ut, så att systemet som ska kyla bränslehärden fallerade. I går larmade IAEA om nödläge även från kärnkraftverket i Onagawa, sedan förhöjd strålning konstaterats. Även kärnkraftverket Tokai 2, norr om Tokyo har problem med kylsystemet. I går uppgav den japanska regeringen att en härdsmälta kan ha inträffat vid reaktor 1 och 3 i kärnkraftverket Fukushima 1.
Hur gamla är de skadade reaktorerna?
De skadade reaktorerna Fukushima 1 och 3 är båda relativt gamla kokvattenreaktorer, från 1971 respektive 1976. Reaktorn i Fukushima 1 har likheter med det svenska Oskarshamn 1.
Vad är en härdsmälta?
En härdsmälta kan inträffa om kylningen upphör. Uranet blir då så varmt att hela reaktorhärden blir glödande och smälter samman till en glödande starkt radioaktiv massa. Massan lägger sig på botten i reaktorinneslutningen. När det sker förgasas alla lättflyktiga ämnen, bland annat ett antal radioaktiva ämnen. Om inneslutningen är skadad läcker de ut i atmosfären.
Hur vanliga är härdsmältor?
Mycket ovanliga. Hittills har två härdsmältor inträffat i historien, i Harrisburg 1979 och i Tjernobyl 1986. I Harrisburg höll inneslutningen tätt, och utsläppen av radioaktiva gaser blev begränsade. I Tjernobyl började olyckan med en explosion, och utsläppet av radioaktiva ämnen pågick under mer än en vecka. Det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl påverkade en hel kontinent.
Vilken är den troliga utgången vid Fukushima-verket?
–Det troligaste scenariot är att även om det blir en härdsmälta, så kommer man att kunna begränsa konsekvenserna för omgivningen, eftersom man jobbar med det, och pumpar in havsvatten som förberedande åtgärder. Radioaktiviteten avtar också med tiden efter att reaktorn stängts av, så ju längre utsläppet kan förhindras desto bättre, säger Lars Gunsell, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten.
Vilken betydelse har vädret för effekterna av ett radioaktivt utsläpp?
Väder och vindar har betydelse, bland annat för spridningen av radioaktiva ämnen. Enligt Johan Groth, meteorolog på den norska vädertjänsten Storm, är en avgörande faktor för spridningen hur högt upp i atmosfären det radioaktiva molnet hamnar.
–Ju högre upp i höjden, desto större område sprider sig nedfallet på när partiklarna så småningom trillar ner. Om det sedan blir nederbörd så har det också betydelse för var nedfallet blir, säger Johan Groth.
Hur är väderutsikterna i Japan?
Enligt aktuella väderprognoser, bland annat från SMHI, blåser vindarna i Japan i riktning mot havet, och väntas vända först på tisdag. Därför bedöms ett eventuellt utsläpp av radioaktiva ämnen de närmaste dagarna inte innebär någon fara för exempelvis Tokyo.
Hur skadas kroppen av radioaktiv strålning?
Strålningen skadar kroppen på kort och lång sikt. Höga stråldoser skadar mag- och tarmkanalerna och kan vara akut dödliga.
–Det såg man i Ryssland bland dem som jobbade med att rädda situationen i kärnkraftverket. Om strålningen når röda benmärgen kan det kan vara dödligt. Det finns möjlighet att rädda personerna om de kommer under vård, säger Gudrun Alm Carlsson, professor i radiofysik vid Linköpings universitet.
I Tjernobyl dog också många människor av hudskador eftersom de fick radioaktiva ämnen på huden. Det rörde sig om 3000 gånger högre stråldoser än den normala under ett år.
För dem som har andats in eller fått lägre stråldoser på kroppen ökar risken att utveckla cancer på 20–30 års sikt.
Hur kan man skydda sig mot strålning?
Genom utdelning av jodtabletter och evakuering. Jod är en klyvningsprodukt och en radioaktiv isotop som tas upp väldigt snabbt av kroppen. Vid en kärnkraftsolycka kan myndigheterna dela ut jodtabletter med inaktiv jod för att förhindra att den radioaktiva joden tas upp av sköldkörteln.
Läs mer
* Hur vanliga är härdsmältor
Anna Gustafsson
– skickat med Google Verktygsfält"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar