Ägna i stället energin åt att bekämpa brott - Debatt - www.gp.se

Ägna i stället energin åt att bekämpa brott - Debatt - www.gp.se: Ägna i stället energin åt att bekämpa brott

Att ta bort språkprovet och lämplighetsbedömningen i antagningen till polisutbildningen för att "få fler att söka" är märkligt när man förra året fick 16 065 sökande till 671 platser, skriver Kent Ekeroth (SD).
Relaterat
Kent Ekeroth (SD), ledamot riksdagens justitieutskott.

Antagningen till polisutbildningen har under lång tid varit omdebatterad. Utgångspunkten har i princip alltid varit hur man bäst ska kunna sänka kraven på antagningen. I princip så har det handlat om att låta kvalitet och krav få stå tillbaka för någon slags ”jämställdhet”. Man borde då betänka att vare sig kvinnor eller invandrare förmodligen ser kvoteringsliknande åtgärder som lämpliga för att skapa jämställdhet. I en rapport från Växjö Universitet från 2008 klargörs till exempel att kvinnorna är mer kritiskt inställda till antagningskraven än männen och att missnöjet ofta handlat just om att kvinnor har lättare tester. Poliserna vill ha hårda krav på polisutbildningen som är lika för alla.

I utredningen ”Framtidens polisutbildning” från 2008 föreslår utredaren bland annat att kravet på svenskt medborgarskap ska slopas för att påbörja en polisutbildning, att de fysiska kraven ska bort, att de personliga bedömningarna av sökandens lämplighet ska utgå och svenskaprovet ska tas bort. Anledningen till de föreslagna förändringarna är i första taget att ge ”förutsättningar för en bredare antagning till polisutbildningen” och att därmed ge ”förutsättningar för en ökad jämställdhet och en ökad etnisk mångfald inom polisen.”.

Märklig regeländring

När nu Rikspolisstyrelsen meddelade de förändrade reglerna för antagningen där man bland annat tagit bort språkprovet och lämplighetsbedömningen motiverade man det med att man vill att ”fler ska söka till polisutbildningen”. Det kan låta bra men om man betänker faktumet att det under 2011 antogs 671 personer av totalt 16 065 sökande så blir det märkligt. Den egentliga anledningen bakom de förändrade reglerna kan endast vara samma motiv som fördes fram i utredningen från 2008 och som utgår från kvotering baserad på kön och etnisk bakgrund.

Kvoteringsivern märks i dag inom stora delar av polisens verksamhet:

Ett exempel fick jag nyss höra talas om från Malmö där polisledningen nyligen lanserade ett kvoteringsprojekt som syftar till att få in fler kvinnor till piketen. Det resulterade i att 40 poliser fick ägna en hel dag åt tester för runt 20 kvinnliga aspiranter. Frustrationen bland poliserna över att ägna dagen åt att kvotera in kvinnor i stället för att stoppa våldsvågen i staden har varit påtaglig.

2006 omtextades en polisbil med ordet ”Ayna” på dörren i stället för ”Polis”. Syftet var att ”locka förortskids till polisen”. Ännu mer anmärkningsvärt blev denna kampanj med beaktande av att ”ayna” är en förkortning av det turkiska slangordet ”aynasiz” som syftar på polisen med betydelsen att de inte har någon skam i kroppen.

2007 skickade Polisen ut rekryteringsbrev till ”förortare” för att ”nå killar och tjejer som är uppvuxna och bor i förorten”. I brevet stod det bland annat ”med din erfarenhet och bakgrund som förortare är du oerhört värdefull för oss”.

År 2008 sänkte Polisen kraven på språktestet för att få in fler invandrare.

Flera gånger har polisen genomfört rekryteringskampanjer i Stockholmsmoskén, år 2009 i samarbete med Islamska Förbundet.

2011 hade polisen sin ”Spira-mångfaldssatsning” som riktade sig till långtidsarbetslösa ungdomar med utomnordisk bakgrund för att ge dem praktik och jobb. Ett slags diskriminering av svenskar.

Urspårad situation

Att det svenska samhället med de styrande politikerna från både högern och vänstern orsakat en urspårad situation i Sverige i dag är uppenbart. Vare sig alliansregeringen eller tidigare socialdemokratiska regeringar har fört en ansvarsfull politik. På samma sätt står dessa båda sidor för en polis som i enlighet med ovan genomsyras av en ängslig politisk korrekthet, vilket resulterar i mer eller mindre galna idéer.

Med en sverigedemokratisk kriminalpolitik skulle sådana galna idéer aldrig få fäste inom polisen. I stället skulle fokus vara bäste man eller kvinna på plats och energin skulle ägnas åt det som borde vara prioriterat – att bekämpa brott.

Kent Ekeroth (SD)

ledamot riksdagens justitieutskott
Publicerad 15 februari 2012 Uppdaterad 16 februari 2012
Skriv ut Tipsa

Facebook Pusha Twitter



– skickat med Google Verktygsfält