Grönt ljus till Ullenhag om invandringsmyt | Inrikes | SvD

Grönt ljus till Ullenhag om invandringsmyt | Inrikes | SvD: Grönt ljus till Ullenhag om invandringsmyt
Integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

11 januari 2012 kl 14:39, uppdaterad: 12 januari 2012 kl 10:09

Strax före jul kallade integrationsminister Erik Ullenhag (FP) påståendet att invandringen kostar tiotals miljarder kronor för en myt. Men stämmer det? SvD:s Faktakollen reder ut begreppen.

PÅSTÅENDE: I december lanserade regeringen och integrationsminister Erik Ullenhag en hemsida där 13 olika myter om invandrare och minoriteter tas upp. Enligt regeringen vill man med fakta bemöta ”myter och halvsanningar om kostnader och problem med invandring och minoriteter, särskilt på internet”.

Men hemsidan fick direkt hård kritik och ledde bland annat till att Sverigedemokraterna anmälde Erik Ullenhag till konstitutionsutskottet. Flera debattörer kritiserade också hemsidan för att bland annat komma med delvis vilseledande argument och att det hela handlade om en propagandasida från regeringen.

Ett av de påståenden som fått mest kritik är myt nummer 9 på hemsidan: ”Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år”. Efter påståendet finns också en förklarande text, som visar vilka olika delar regeringen har tittat närmare på. SvD har faktakollat både rubriken och den efterföljande texten. Citaten nedan kommer från regeringens hemsida.
Artikeln fortsätter...

* Offentliga finanser. ”De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter”.

* Tillväxten. ”Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter”.

* Ökad handel. ”Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer”.

* Företagande. ”Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda”.

SVD FAKTAKOLLAR: Invandringens kostnader är en av de mest infekterade frågorna i debatten kring migration och integration. Något exakt svar finns inte och att utreda frågan är svårt. Det betyder dock inte att forskare inte har försökt – bara att det finns lika många svar som det finns sätt att räkna.

Offentliga finanser - ”De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter”

I den svenska debatten hänvisas ofta till rapporten ”Invandringen och de offentliga finanserna” av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö. Rapporten skrevs för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och lämnades över till Finansdepartementet 2009. Den går att läsa här.

Syftet med rapporten var att studera hur en förändrad invandring påverkar de offentliga finanserna. I rapporten tas just invandringens nettokostnader upp, där Jan Ekberg tittar på hur utrikes födda och deras barn påverkar den offentliga sektorn ur ett ekonomiskt perspektiv. Studien utgår från år 2006, då gruppen omfattade 1,53 miljoner personer eller 16,8 procent av landets befolkning.

Utifrån statistik från SCB räknar Jan Ekberg ut hur stor del av statliga intäkter (skatter och sociala avgifter) och statliga utgifter (offentliga transfereringar och offentlig konsumtion) som invandrare och deras barn står för.

Utgifterna innehåller statens samtliga kostnader för till exempel skola, sjukvård, pensioner, infrastruktur och kriminalvård.

Det Ekberg kallar invandrarbefolkningen bidrog 2006 med 176,6 miljarder kronor i skatteintäkter och sociala avgifter. Samtidigt låg utgifterna för samma grupp på 215,7 miljarder eller 222,4 miljarder kronor (att summan varierar beror på hur man räknar utgifterna för försvaret – den högre summan får man om försvarets utgifter fördelas på invandrarbefolkningen utifrån deras andel av totalbefolkningen, den lägre om man antar att försvarets utgifter inte ökar med anledning av befolkningsökningen på grund av invandring).

Här finns alltså ett gap på 39,1 miljarder eller 45,8 miljarder kronor. Till detta lägger sedan Ekberg ytterligare sex miljarder kronor för invandrares del av skattefinanserierade offentliga investeringar. Då blir summan 45,1 eller 51,8 miljarder kronor.

Det finns även andra sätt att räkna på som tas upp i rapporten, men resultatet blir ungefär detsamma med en nettokostnad på mellan 48,9 miljarder och 58,7 miljarder kronor.

I debatten hörs ofta uppgiften att invandringen kostar mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP. Den uppgiften härstammar just från den här rapporten. ”Sammanfattningsvis visar beräkningarna på ett troligt negativt inkomsttillskott år 2006 för den infödda befolkningen någonstans mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP”, skriver Jan Ekberg.

Resultatet är samma som under 1990-talet, då årskostnaden också uppgick till 1,5 till 2,0 procent av BNP. Men det betyder inte att summan är huggen i sten. Tvärtom, under de senaste decennierna har siffran varierat från att invandringen bidrog med runt 1 procent av BNP på 1970-talet till minusnivåer från och med 1990-talet.

Jan Ekberg konstaterar att kostnaden inte huvudsakligen beror på storleken på invandringen (i så fall hade procenttalet varit högre nu jämfört med 1990-talet), utan på hur stor andel av invandrarna som arbetar. Avgörande blir alltså inte att öka eller minska invandringen, utan att göra det lättare för invandrare att komma in på arbetsmarknaden, står det i rapporten.

Enligt den sysselsättningsstatistik från SCB som används i rapporten är andelen förvärvsarbetande hos utrikes födda betydligt lägre än hos inrikes födda. Andelen förvärvsarbetande i åldern 20 till 64 år var enligt rapporten 57 procent hos utrikes födda 2006 - mot runt 80 procent för inrikes födda.

Men redan vid en mindre höjning påverkas de offentliga finanserna. När andelen förvärvsarbetande hos utrikes födda kommer upp i 72 procent nås en balanspunkt, där invandrarna bidrar med lika mycket i skatt och sociala avgifter som de kostar i offentliga transfereringar och offentlig konsumtion. Detta trots att andelen förvärvsarbetare är lägre än hos inrikes födda.

– Får vi upp sysselsättningsgraden till samma nivå som den infödda befolkningen så skulle det vända till ett plus, säger Jan Ekberg till SvD.

Jan Ekberg är samtidigt inte den enda som har tittat på invandringens kostnader. Den norske forskaren Kjetil Storesletten, som bland annat varit verksam vid Stockholms universitet, har tidigare kritiserat den metod Ekberg använder.

Flera gånger har han återkommit till att resultatet blir fel – framförallt för att resultatet bara visar kostnaderna för ett enskilt år och inte för en invandrares hela liv i Sverige. Resultatet blir därmed allt för beroende av åldersammansättningen just det specifika året.

Storeslettens forskning har visat på olika resultat och är inte helt enkel att tolka. I artikeln Skattemässiga följder av invandringen till Sverige från 1996, som bygger på statistik från 1990, visar Storesletten på en genomsnittlig vinst på 335 700 kronor per invandrare.

I hans rapport Fiscal Implications of Immigration - a Net Present Value Calculation från 2003 är resultatet däremot det omvända. Uträkningarna visar då att invandrare som kommer när de är mellan 20 och 30 år i snitt bidrar med 200 000 kronor till statsfinanserna under sin återstående livstid, medan snittet för alla åldersgrupper är ett minus på 175 000 kronor under den återstående livstiden.

Precis som Jan Ekberg konstaterar Kjetil Storesletten att resultatet beror på sysselsättningen hos invandrare, där en ökning av sysselsättningsgraden med en procentenhet leder till en minskad genomsnittlig kostnad på 26 000 kronor.

Ekonomisk tillväxt - ”Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter”

Jan Ekberg har själv inte räknat på invandringens påverkan på den ekonomiska tillväxten i Sverige. Däremot finns en forskningsgenomgång i rapporten, där Ekberg dels tittat på påverkan på sysselsättning och löner, dels på den ekonomiska tillväxten.

I genomgången konstateras att effekterna på ekonomisk tillväxt kan gå i olika riktningar, men att det behövs mer forskning på området. ”Frågan är emellertid komplicerad och än så länge finns mest hypoteser på området”, skriver Ekberg.

Ökad handel – ”Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer”

Förutom ekonomisk tillväxt nämns också ökad handel som en positiv effekt. En forskare som tittat på just det här är Andreas Hatzgeorgiou vid Utrikesdepartementet, som i rapporten ”Migration och handel – uppmuntrar invandring utrikeshandel?” påvisat en ökad handel från invandrares ursprungsländer.

”En tioprocentig ökning av den totala migrantstocken från ett specifikt land resulterar i genomsnitt i omkring sex procent mer export till landet i fråga. Importen ökar med omkring nio procent. Med andra ord skulle en ökning av antalet utlandsfödda med omkring 12 000 personer kunna leda till en ökning av exporten med omkring 7 miljarder kr och importen med 10 miljarder kr”, skriver Hatzigeorgiou.

Företagande – ”Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda”

Flera studier, däribland statliga Nuteks rapport Invandrares företagande och Tillväxtverkets antologi Möjligheternas marknad, konstaterar att utrikes födda i samma eller något högre utsträckning än personer födda i Sverige startar nya företag.

Nuteks rapport tar upp statistik från 2005 och 2006, då nästan ett av sex nya företag startades av en person född utomlands. Flest av dessa företag startades då av personer födda i Asien och Oceanien, därefter kommer personer födda i europeiska länder som inte ligger i Norden eller tillhör EU:s 15 första medlemsstater.

”Nyföretagare födda utomlands är i nästan lika hög grad verksamma tre år efter start som svenskfödda nyföretagare”, skriver Nutek.

Senare statistik, som presenteras i Tillväxtverkets studie Utlandsföddas företagande i Sverige - Fakta och Statistik 2010, visar att antalet utrikes födda företagare första kvartalet 2010 var 74 100 – en ökning med 22 procent sedan 2005. Omkring 24 600 småföretag med en omsättning på minst 200 000 kronor drevs 2008 av en person född utomlands, står det i rapporten.

Samtidigt konstaterar forskarna Martin Klinthäll och Susanne Urban i Tillväxtverkets antologi att de invandrarföretag som är med i rapporten sysselsätter runt 200 000 personer i Sverige. Deras definition av invandrarföretag är företag som drivs av personer som är födda utomlands eller av personer vars båda föräldrar är födda utomlands. I gruppen räknas både personer med f-skattesedel och personer som äger och driver aktiebolag in.

Rapporten pekar på att särskilt personer från Turkiet, Syrien, Libanon, Irak och Iran startar företag i betydligt högre utsträckning än svenskar, medan personer från andra nordiska länder startar företag mer sällan än svenskar.

”Det är främst när det gäller sysselsättningen som ”invandrarföretagen” har stor betydelse. Företag som drivs av personer med utländsk bakgrund sysselsätter i snitt fler personer än motsvarande företag drivna av personer med svensk”, skriver Martin Klinthäll och Susanne Urban, som är forskare vid Remeso - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet.

Dessa invandrarföretag står för drygt 35 miljarder av BNP och omsätter nära 110 miljarder kronor, med en vinst på 11 miljarder kronor. (Red anm, i rapporten står det att vinsten är 2,5 miljarder kronor, men det är en felräkning, uppger Susanne Urban till SvD. 2,5 miljarder kronor handlar bara om aktiebolagen, 11 miljarder inbegriper både aktiebolag och personer med f-skatt).

SLUTSATS: SvD:s Faktakollen har att ta ställning till om det är korrekt att det är en myt att invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år. För att svara på det måste vi därför också svara på frågan om det går att räkna ut invandringens kostnader.

Antingen tittar man då enbart på de offentliga finanserna eller så tar man ett helhetsgrepp på hela samhällsekonomin. Regeringen har valt det senare alternativet.

Vi ska dock uppehålla oss en stund vid just den första punkten, eftersom det är just detta område som oftast tas upp i debatten. Här är Jan Ekberg vid Linnéuniversitetet den ledande forskaren i Sverige och både kritiker och Erik Ullenhag har nämnt hans rapport i diskussionerna kring regeringens hemsida.

Enligt Ekberg var nettokostnaderna i de offentliga finanserna för invandringen år 2006 mellan 40 och 60 miljarder kronor, eller mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP. Det skulle ju kunna peka på att Erik Ullenhag borde få rött ljus.

– Utifrån det här perspektivet är det ingen myt. Men man bör tillägga, och det är det viktiga, vad skälet till de här kostnaderna är. Och det är den låga sysselsättningsgraden. Det kommer oftast inte fram i debatten, utan det hyvlas bara till att det kostar. Men kan man höja sysselsättningsgraden så försvinner kostnaderna, säger Jan Ekberg till SvD:s Faktakollen.

Men det går inte att enbart titta på Jan Ekbergs rapport och han konstaterar själv att det finns faktorer som han inte har tagit med. ”Det är viktigt att understryka att beräkningarna endast rör omfördelning via offentlig sektor. Andra ekonomiska effekter av invandring som t. ex effekten på ekonomisk tillväxt beräknas inte och diskuteras endast översiktligt”, skriver han.

Andra forskare har visat på ökad handel och företagande på grund av invandringen. Men dessa faktorer är inte med i Jan Ekbergs rapport. Skälet är enkelt: det är i princip omöjligt att sätta exakta siffror på detta och därmed är det också omöljigt att räkna på hur de förändrar de statliga finanserna.

Vi kan ta ett exempel för att belysa problemet: Martin Klinthäll och Susanna Urban konstaterar att invandrarföretag sysselsätter runt 200 000 personer i Sverige idag. Men hur mycket bidrar dessa 200 000 personerna med i skatteintäkter? Ska även deras skatter räknas till invandringens pluskonto eller kan man anta att de skulle ha jobb även om vi inte hade invandring?

Det finns så klart inget givet svar på de här frågorna. Tillgänglig forskning har heller inte kunnat ge svar på till exempel hur mycket invandrarföretag bidrar med i skatt till staten eller hur den ökade handel som Andreas Hatzgeorgiou pekat på påverkar sysselsättning och skatteintäkter.

Att enbart se till Jan Ekbergs rapport, eller andra uträkningar som inte tar ett helhetsgrepp, blir alltså fel. Det går inte att sätta en prislapp på invandringen och därmed går det inte heller att säga att den kostar tiotals miljarder kronor. I den meningen har Erik Ullenhag alltså rätt när han tillbakavisar påståendet att det finns en sådan siffra. Det gör att SvD:s Faktakollen ger grönt ljus.

SvD:s Faktakollen har också granskat de påståenden som görs i den text som följer på rubriken. Även dessa har täckning i den forskning som finns.

* Offentliga finanser. Det stämmer att forskningen visar på högre kostnader än intäkter.

* Tillväxten. Det stämmer att det finns olika studier som kommit fram till olika resultat.

* Ökad handel. Det stämmer att det finns forskning som visar på ökad handel med invandrares ursprungsländer.

* Företagande. Det stämmer att flera rapporter påvisat en något högre andel företagande hos utrikes födda än hos inrikes födda.

MEJLA REDAKTIONEN Vad vill du att vi granskar härnäst?

Tobias Olsson Reporter

08-13 58 14 tobias.olsson@svd.se

Fler artiklar av skribenten
Läs de senaste faktakollarna:
Större jämlikhet skapar en mer stabil ekonomi, skriver Håkan Juholt och Tommy Waidelich.
”Sverige lika ojämlikt som 1980-talets USA”
Juholts och Waidelichs påstående granskas.
Julian Assange.
”Sverige har inte motsatt sig USA”
Wikileaksgrundaren påstår att Sverige utlämnat varje person som USA begärt.
Marianne Ersson
Romson: "Nu ökar utsläppen i Sverige"
Åsa Romson (MP).
Lööf: "600000 utrikesfödda till arbetet varje dag"
Annie Lööf (C).
Åkesson: "80 procent är okvalificerade"
SD:s partiledare Jimmie Åkesson.
"80 procent är okvalificerade"
SvD granskar SD-ledarens uttalande om arbetskraftsinvandringen.
Google-annonser

Bästa Sparräntan 7,75%Jämför Bankernas Sparräntor. Jämför Villkor och Räntor här!www.Compricer.se/Sparande

kbtgruppen - utredningarProfessionella neuropsykiatriska utredningar och skolutredningar mmwww.kbtgruppen.se

Har Du en affärsidé?Vi hjälper dig förverkliga den! Tävla med din idé senast 7 februariwww.venturecup.se
Dölj kommentarer (1403 st)

4
Disqus

Gilla
Dislike
4 people liked this.

Lägg till ny kommentar
Logga ut
@setovis
99 kommentarer 1094 gillar received
Dela på
Visar 1-39 av 1455 kommentarer
Sortera efter: E-postprenumeration Kommentars-RSS
Realtidsuppdatering är aktiverad. (Pausa)


strovka 4 minuter sedan
Danderyd, Östermalm, Djurgården ...
Anmäl

Steenson 6 minuter sedan
http://avpixlat.info/2012/01/1...
Anmäl

BillTed 12 minuter sedan
Sture Stark och Elly1: Det är bara för svenska ungdomar att söka dessa jobb. Har aldrig hört talas om att någon svensk blivit nekad att jobba som vårdbiträde, barnskötare eller som städare för att invandrare knyckt alla de jobben. Invandrarna får de jobben för de är de enda som söker dem. Få andra tar dem. Jag har jobbat i branschen själv. Det var hur lätt som helst att få jobb. Ingen invandrare kvoterades före mig.
Anmäl

ajuste 10 minuter sedan som svar till BillTed
Har du läst denna?
http://www.dn.se/sthlm/diskrim...

Mörkertalet lär inte komma på tal så ofta heller. Det händer min käre vän, i offentliga sektorer. Inte privatägda bolag. Utan statliga.
Anmäl
1 person gillar det här.

meppi 20 minuter sedan
Ullenhag är lite snedvriden som hans slips på bilden.
Anmäl
4 personer gillar det här.

socialismensondska 29 minuter sedan
Något jag förundras av är VARFÖR samtliga politiskt korrekta (politiker och andra) driver sina teser? Vad motiveras dom av?

För det fall invandringen genererar samhällsekonomiska vinster vore det väl inte så svårt att på ett pedgogiskt sätt förklara detta och därigenom bilägga kritiken?

För det fall invandringen genererar stora kostnader men en majoritet av den röstberättigade befolkningen av någon anledning vill bestrida dessa kostnader så vore det väl riskfritt att redogöra för kostnaderna?

För det fall invandringen leder till nettoförluster och en majoritet av röstberättigade skattebetalare INTE vill bestrida dessa kostnader så skall dom väl inte tvingas att göra så genom att duperas (speciellt då försöken till detta alltsomoftast är pinsamt lätta att se igenom).
Anmäl
21 personer gillar det här.

strovka 5 minuter sedan som svar till socialismensondska
De vill behålla sina jobb med feta löner.
Anmäl

Marcus Björk 6 minuter sedan som svar till socialismensondska
Invandringen genererar röster, något Palme var snabb att upptäcka, tar du hit folk från ett annat land ger dom mer än vad dom hade där ock garanterar försörjning så är det klart dom känner lojalitet ock du har deras röst.
Anmäl

BillTed 28 minuter sedan som svar till socialismensondska
Vad motiverar dig att driva dina teser?
Anmäl

meppi 31 minuter sedan
Läs och njut om vad våran regering känner till, utan att berätta det för övriga landet.

Sanningen svider så j*vla hårt!

http://wikileaks.org/cable/200...
Anmäl
6 personer gillar det här.

Eufrat 36 minuter sedan
För tio år sedan var det fortfarande möjligt att på denna sida redogöra för invandringskostnaderna. Läs och begrunda (SvD):
http://www.svd.se/opinion/bran...
Anmäl
9 personer gillar det här.

Bertil_Jonsson 38 minuter sedan
SvD skriver: "MEJLA, vad vill du vi granskar". Kanske man skulle föreslå att de granska Faktakollen?
Anmäl
15 personer gillar det här.

David_Hertl 46 minuter sedan
Vad är det för människor som skriver kommentarer här? folk som aldrig har varit utanför sina gated communities? Jag bor i centrala malmö och är ofta ute i stan när det är mörkt, det är praktiskt taget helt problemlöst. Malmö är en lugn stad att gå ut att promenera i vilken tid som helst på dygnet.
Anmäl
1 person gillar det här.

BillTed 26 minuter sedan som svar till David_Hertl
Jag håller med. Jag växte upp i en svensk småstad på 70- och 80-talet och har aldrig känt mig så utsatt någonstans som där. Här i Stockholm är det lugnt och tryggt i jämförelse.
Anmäl

SvenskenSov 8 minuter sedan som svar till BillTed
Exakt var fan i stockholm bor du?
Anmäl

BillTed 5 minuter sedan som svar till SvenskenSov
Svarade just på det. Under de dryga 20 år jag bott i Stockholm har jag känt mig hotad en eller två gånger. Då har jag ändå rört mig mycket på stan och varit ute på krogen mycket. I småstaden där jag växte upp fick jag springa varje helg nästan för att slippa få spö.
Anmäl

toksverige 22 minuter sedan som svar till BillTed
Vilken förort bor du i?
Anmäl
3 personer gillar det här.

BillTed 9 minuter sedan som svar till toksverige
Jag bor i Fisksätra utanför Stockholm. Har bott här i snart 10 år och trivs fantastiskt bra här.
Anmäl

toksverige 31 minuter sedan som svar till David_Hertl
Kul, jag bor runt Stockholm och det är inte tryggt.
I Hallonbergen tex har dom ett system som kallas Tryggve.
Man kan ringa ett telefonnummer och så får man vakteskort till sin dörr.
Undrar hur det behovet uppstod...?
Anmäl
10 personer gillar det här.

David_Hertl 25 minuter sedan som svar till toksverige
Stockholm är våldsammare än Malmö fast media älskar att låtsats om motsatsen och ni som inte bor i Malmö är så lättköpta.
Anmäl

ajuste 22 minuter sedan som svar till David_Hertl
Ja men ser du per invånare nu eller? Det bor 1,5 mille i storstockholm och det är ingen som vill ha brott där heller. Men Malmö med förorter har betydligt färre befolkningsmängd alltså procentuellt högre brottslighet i sig?

Nu vågar jag inte säga för mycket för jag har inte tillräckligt med kött på benen, men det är bara en gissning att det är så. Dock så har Stockholm på tok för mycket skit också. Men bara för jag och du bor lugnt så är allt lugnt?
Anmäl
3 personer gillar det här.

Bertil_Jonsson 37 minuter sedan som svar till David_Hertl
Grattis! Det finns överlevare från Omaha Beach också!
Anmäl
12 personer gillar det här.

David_Hertl 35 minuter sedan som svar till Bertil_Jonsson
Jag förstår inte skämtet?
Anmäl

ajuste 40 minuter sedan som svar till David_Hertl
Än så länge, ser ju knappast ut att bli bättre. Är hårdare lagar och mer polisbevakning vi vill ha i Sverige? Det är slutsatsen av det hela för att få ordning på det och det går med skattepengar från hela landet.
Anmäl
6 personer gillar det här.

Sture_Stark 41 minuter sedan som svar till David_Hertl
Speciellt på Seved. Där får man blommor mitt i natten, speciellt om man har kamera på sig eller bär polisuniform. Tre rån om dagen + alla mord är en myt, för om vi bara hade tagit bort alla pistoler kunde de ju inte skjuta fler.
Anmäl
18 personer gillar det här.

David_Hertl 37 minuter sedan som svar till Sture_Stark
Seved är en enskild plats i Malmö kan inte på något sätt betraktas som representativt för staden.
Anmäl

strovka 3 minuter sedan som svar till David_Hertl
Rosengård är också en enskild plats.
Anmäl

andrulla 20 minuter sedan som svar till David_Hertl
Jag förstår om du inte vill svartmåla Malmö. Det vill inte jag heller, men du kan ju inte påstå att Seved är en enskild plats i Malmö. Det finns ju alldeles för många områden som fått problem i den här staden. Jag har vuxit upp i Malmö och har med egna ögon sett förvandligen på Nydala, Lindängen, Kroksbäck, Rosengård m fl områden.
Och jag ställer mig ofta frågan: Var ska de människor bo som inte har så mycket pengar, men som ändå vill leva i ett lugnt område? Ett område där barnen inte riskerar att dras in i kriminella gäng, hamna i dåliga skolor osv?
Märk väl, att jag även syftar på människor som kommer till Malmö som flyktingar/invandrare likaväl som infödda malmöbor som inte har så mycket pengar...
Anmäl
5 personer gillar det här.

ajuste 26 minuter sedan som svar till David_Hertl
Så du menar att det är helt OK att det är som det är i Seved bara det inte rör dig? Eller syftar du på att vi inte ska nämna ordet Malmö när brott och skjutningar begås i ett getto?

Hur ska du ha det, så länge det är tryggt på din gata så varken ser du eller hör något och då vinklar man en bild om att det är så överallt? Det är lite så våra politiker och journalister tror att det är. Ingen bor i värsta förorterna, inte du heller. Då är det lätt att snacka.
Anmäl
5 personer gillar det här.

David_Hertl 10 minuter sedan som svar till ajuste
Jag vandrar till fots genom större delen av malmö och rör mig inte bara på min gata.
Anmäl

ajuste 7 minuter sedan som svar till David_Hertl
Naiv, du är en svenssongubbe. De brukar lämnas ifred, bortsett från enstaka rån och nån misshandel ibland. Senast i Ludvika gick det sådär halvbra för 3 pappor, men i Malmö är man mer trygg än Daländska småstäder
Anmäl

Okänd användare 34 minuter sedan som svar till David_Hertl
Kommentar borttagen.

David_Hertl 28 minuter sedan som svar till Guest
Jag bor inte i någon gated community, ingen i Malmö bor i gated community.
Anmäl

louislegrand 47 minuter sedan
Skulle man inte bara emigrera till Gotland.Om tillräckligt många av samma åsikt flyttar dit och blir i majoritet kan man bryta sig loss ur riket, stifta egna lagar, inrätta en skattefri zon och bestämma vilka som får flytta dit. Tänk er ett gigantiskt historiskt centrum i norra europa som har låga skatter på investeringar, kasinon mm.Det vore mumma!
Anmäl
9 personer gillar det här.

lendon 47 minuter sedan
Varen icke förskräckta ty konsekvenserna av den store logikern Tobias Olssons resonemang är ett glädjens budskap.
Alltså:
Om sysselsättningsgraden är 23% lägre för utlandsfödda än för infödda (enligt ovan) och detta inte innebär någon kostnad för sammhället så torde det innebära att syssälsättningsgraden bland de infödda kan sjunka med just 23% utan att det blir ökade kostnader. Dessa 23% kan användas till införandet av sex timmars arbetsdag, sänkt pensionsålder eller vad nu politikermajoriteten än vill genomföra.
Halleluja!

Att vi behöver jobba mer och att pensionsåldern bör höjas är således myter vilket jag nu å Ullenhags vägnar krossat, vilket lämpligen bör skrivas in på regerings hemsida snarast.

Svd, svd, vad är det som händer med min tidning? Det är ju inte bara Tobias ur alla aspekter bisarra artikel, någon redaktionschef måste ju dessutom ha godkänt den. Hur pudla sig ur detta och samtidigt bevara upparbetat förtroende bland läsarna? Förvisso så har kommentarsfältet varit en skrattfest för oss som tagit del av den men indignationen är nog större.
Anmäl
17 personer gillar det här.

Piemonte 28 minuter sedan som svar till lendon
Jag instämmer helt och fullt i det du skriver. Resonemanget är så urbota korkat att artikeln lika väl skulle kunna vara skriven med ironi. Ullenhags desinformation får alltså "grönt ljus"??

Jag hade faktiskt högre tankar om SvD (observera: HADE!).
Anmäl
6 personer gillar det här.

22446 55 minuter sedan
Det mesta av invandringen är att utnyttja svenska trygghets systemen, det finns fler som lever av trygghets systemen än som jobbar här av invandringen,det är en sanning som Ullhag knappast kan trolla bort
Anmäl
17 personer gillar det här.

Andreas 1 timme sedan
Det är också en myt att t.ex. Somalia är fattigt eller att det är krigsdrabbat eftersom om Somalierna bara arbetade mer och startade nya Microsoft och Volvo så hade Somalia varit rikt och om de bara slutar kriga så blir det ju fred.

Detta betyder ju i sin tur att de inte har asylskäl, med Tobias och 7 klöverns alldeles egna logik, eller hur?
Anmäl
22 personer gillar det här.

toksverige 1 timme sedan
Det som saknas nu är att SVD får guldspaden för denna artikel för sin grävande journalistik.
Anmäl
30 personer gillar det här.

Censur 1 timme sedan
Läs först artikeln. Sen läser ni en kommentar som fälldes av en annan läsare tidigare. Jag måste bara återposta den här nedan, den är så oerhört träffsäker:

”Faktakollen undersöker om SAAB verkligen går med förlust eller om det är en myt. Undersökningen visar att om SAAB skulle sälja fler bilar så skulle företaget inte gå med förlust utan göra vinst. Därför drar faktakollen slutsatsen att det är en myt att företaget går med förlust. De säljer bara helt enkelt för få bilar.”
Anmäl
39 personer gillar det här.

1 2 … 37 Next →

Respekten för andra debattörer och de personer vi skriver om är en huvudregel på SvD.se. Det är inte heller tillåtet att skriva mer än 500 tecken. De flesta artiklar är öppna för kommentarer i tre dygn. Läs reglerna i sin helhet

– skickat med Google Verktygsfält