Få fall av hedersvåld polisanmäls - Sverige - www.gp.se

Få fall av hedersvåld polisanmäls - Sverige - www.gp.se: Få fall av hedersvåld polisanmäls

En 24-åring från Göteborg åtalades nyligen för att ha hotat sin lillasyster med hedersmord. Men han är ett undantag. Få fall av hedersvåld och förtryck leder till polisanmälan.
Relaterat

Deras liv blev ett helvete
Fadimes död skakade Sverige

Kvinnofridskränkning, olaga hot, misshandel och ofredande. Så låter de juridiska termerna för det hedersförtryck som drabbar hundratals flickor och pojkar i Sverige varje år - att inte få gå ut, att ständigt få höra att man är värdelös, att inte få välja kärlek själv, att bli slagen och förnedrad.

Brotten kan ge från några tusen kronor i böter för ofredande till flera års fängelsestraff för det allvarligaste brottet, grov kvinnofridskränkning.

"Att göra hedersmord"

Nyligen åtalades en 24-åring från Göteborg inför rätta för olaga hot. Han ska ha hotat sin lillasyster "att göra hedersmord" på henne i mitten av december förra året.

En dag dök han upp utanför hennes ytterdörr med en stor kniv surrad runt ryggen och hotade att döda henne om hon inte gjorde som han sa.

Mannen åtalades för olaga hot och brott mot knivlagen. Men när syskonen väl möttes i rätten i januari hade hans lillasyster ändrat sig och ville ta tillbaka sin anmälan. Men åklagaren Helena Treiberg Claeson kommer att driva fallet mot 24-åringen ändå och planerar att begära att han döms till fängelse.

Ingen statistik hos polisen

Men fallet är ovanligt. Hur ovanligt vet ingen. Varken Rikspolisstyrelsen eller Brottsförebyggande rådet, Brå, för statistik över hur många som utsätts för hedersvåld.

En kartläggning som gjordes på Grynings skyddsboenden 2007 kan ge en fingervisning. Enligt rapporten bedömdes bara drygt hälften av fallen på boendet vara polisanmälda, och då handlar det ändå om killar och tjejer som varit utsatta för så allvarligt våld och kränkningar att de varit tvungna att fly från sina familjer.

Lasse Johansson har tidigare jobbat med hedersfrågor på både Gryning och länsstyrelsen. Hans bild är att "förvånansvärt få" brott anmäls. Han menar att det är problematiskt.

Svårt för drabbade att berätta

- Det är inte bra om myndigheterna lägger fallet åt sidan bara för att den som varit utsatt fått skydd. Risken är att de som begår de här brotten inte känner att det finns någon risk att straffas, vilket ju är ett problem när det gäller att förhindra att brott begås, säger han.

Även om fallet når polisen är det långt ifrån en fällande dom. Kerstin Horgby, chef för polisen särskilda grupp mot våld i nära relationer, säger att det ofta är svårt att få de drabbade att berätta vad de varit med om.

- De flesta flickor vill bara att det här ska sluta. När det gör det vill de bara fortsätta leva sina liv, inte dra fallet till domstol, säger hon.

Fallen utreds ändå, men kan bli svåra att driva om det saknas annan bevisning.

- Det måste finnas en berättelse från den som är utsatt. Det går inte att delge någon misstanke på lös grund, det måste finnas en skälig misstanke för att vi ska kunna agera, säger Kerstin Horgby.

Medvetenheten har ökat

Den saken känner åklagaren Helena Treiberg Claeson väl till. Hon har stor erfarenhet av att arbeta med hedersrelaterat våld.

Hon säger att medvetenheten inom rättsväsendet har ökat under de tio år som gått sedan Fadime blev mördad. Men fortfarande händer det att hon möter personer som gör fallen svåra att driva. Både kvinnor som inte vill berätta, men ibland även domstolar som saknar förståelse för hedersproblematiken.

Hon minns särskilt ett fall nyligen där en man hotat sin före detta fru att ha skulle "göra sin heder ren".

I tidiga förhör med mannen förklarade han för polisen att "göra sin heder ren" innebär att döda någon. Men så fort han fick klart för sig att det fanns en inspelning som bevisade att han hotat sin fru med just de orden tog han tillbaka och menade att det inte låg något hotfullt i begreppet.

"Tydligt att rätten inte förstod"

Tingsrätten gick på mannens linje och friade honom från misstankarna om olaga hot. Man menade att åklagaren inte lyckats bevisa att det låg ett dödshot bakom orden.

- Det var så tydligt att rätten inte förstod vad det handlade om. Det är klart att vi som åklagare måste styrka brott, men det uttrycksätt som användes i målet borde numer vara allmänt känt även för rätten vad det innebär. Om inte, borde Domstolsverket se över de utbildningsinsatser som de ger sina anställda, säger Helena Treiberg Claeson.
Stina Berglund 031-62 40 00 stina.berglund@gp.se

– skickat med Google Verktygsfält