flummets pris

flummets pris: Flummets pris

Om den normlöshet som blivit följden av den socialdemokratiska skolpolitiken skriver professor Inger Enkvist, författare til boken "Uppfostran", i Brännpunktsartikel hösten 2007, under rubriken "Bryt med flumpedagogiken!"

Ur SvD den 8/11 -07:

"Hur lär man sig hänsyn till andra? I familjen är det grundläggande att alla tar och ger. Även spädbarnet tar och ger genom leenden och gester långt innan det kan tala.

Barnet lär sig sedan att vänta på sin tur och att lyssna på andra. Ordförrådet växer och berättelser ger en mental rörlighet som tillåter barnet att sätta sig in i andra personers situation. Barnet inser gradvis betydelsen av samarbete.

Det viktigaste skolåret är det första. Läraren lär inte bara ut bokstäver och siffror utan också hur man beter sig som elev. En elev kommer i tid, sitter på sin plats, är tyst när andra talar, stör inte de andra, det vill säga visar hänsyn. Detta innebär ett enormt steg i barnets utveckling."

"Sedan slutet av sextiotalet förekommer en starkt antiauktoritär strömning i skolan, som hävdar att föräldrar och lärare utövar förtryck när de leder ungas utveckling.

De vuxna antas istället vara de ungas kamrater och ska bara finnas tills hands i bakgrunden. Den nya pedagogiken vill sätta 'eleven i centrum'."

Tidigare sågs elevens skoltid som en förberedelse för vuxenlivet, nu anses elever bara kunna lära sig om de tycker att det är roligt i skolan, fortsätter Enkvist:

"En lärare anses därför inte behöva så mycket ämneskunskaper, men däremot trevliga metoder. Utvärderingen läggs hos eleven själv, eftersom denne är expert på vad han eller hon tycker om.

Eleven uppmanas att själv 'söka information'. Vi har återinfört självstudier och gjort våra elever till autodidakter fast de flesta vuxna vet att det går snabbare och bättre att lära sig av en kunnig person."

En konsekvens att detta synsätt blir också att de som socialiserar de unga varken är föräldrarna eller lärarna utan andra unga:

"I många grupper råder ett grupptryck, som gör det omöjligt att studera. Inte sällan är de nya ledarnas regemente betydligt hårdare än de vuxnas. Det borde inte förvåna någon att mobbning är ett allvarligt problem.

Demokrati bygger på att medborgarna gemensamt sätter sig in i problem och försöker komma fram till den bästa lösningen. Det förutsätter kunskaper, mognad och god vilja.

Hur ska unga vilja utveckla de här dygderna om skolan mest liknar en djungel där de starkas vilja råder?"

Inger Enkvist refererar till en fransk forskare, Bui Trong, som upprättat en skala som beskriver hur det går till när ett område sjunker ner i laglöshet:

"De första stadierna är att man markerar sitt territorium med klotter eller anlägger eld i trapphus.

Sedan kommer stölder i affärer och därefter hot mot alla som bär uniform, även busschaufförer och ambulansförare. Man bränner ner skolor och gemensamhetslokaler. Man beskjuter polisstationer och visar sitt trots mot domare.

På det här sättet håller gängen undan all närvaro av samhälle och stat. Ett tidigt tecken på att ett område går åt fel håll är att elever inte rättar sig efter lärare. Om inget görs befästs en antisocial attityd.

Förhållandet mellan skola och demokrati har en speciell betydelse för de elever som lever isolerade från samhället, exempelvis vissa invandrargrupper. Om dessa ser att landets vuxna inte ingriper när någon bryter mot lagen kan de tolka detta som att ingen bryr sig om lagen.

Att under skoltiden leva i ett minisamhälle där regler efterföljs är den allra bästa förberedelsen för att som vuxen leva i ett rättssamhälle.

Men dessa värden har skjutits åt sidan av den nya pedagogiken. Det är inte längre ansträngning utan elevens omedelbara tillfredsställelse som räknas.

I skolan ser unga varje dag hur regler åsidosätts. Med andra ord lär skolan att samhället är svagt, att unga kan sätta regler ur spel och att skyldigheter egentligen inte finns."

Från Aftonbladet punkt se, november 2007:

"ANMÄLDA FALL AV VÅLD OCH HOT I SKOLAN ÖKAR

Västsvensk skolpersonal uppgiven över utvecklingen"

"Anmälningar
2005: 139 anmälningar.
2006: 131 anmälningar.
2007: 232 anmälningar"

"Bara hittills i år är antalet anmälningar om hot, våld och brister i arbetsmiljön nästan dubbelt så många som förra året.

- Lärarna känner sig uppgivna, säger Annie Runhammar på Arbetsmiljöverket.

I snitt anmäls nu ett allvarligt tillbud om dagen i västsvenska skolor."

"Enligt statistik som Punkt SE tagit del av anmäldes under förra året i Västsverige 131 stycken händelser om allvarliga brister eller tillbud.

Hittills i år har det inkommit 232, drygt 100 fler än under hela 2006.
Anmälningarna handlar om elever som hotar lärare, om elever som hotar eller misshandlar varandra, men också om brister och risker i den fysiska arbetsmiljön.

- Medvetenheten har ökat och anmälningsbenägenheten och rutinerna vid sådana här händelser är bättre, men de här siffrorna är en verkligt ordentlig ökning, säger Annie Runhammar."

– skickat med Google Verktygsfält