Kronoberg

Etniska svenskar flyr segregerade områden

Publicerat: onsdag 28 november kl 14:12 , Nyheter P4 Kronoberg
När det blir för många människor med utländsk bakgrund på ett och samma ställe, vill de med svensk bakgrund inte längre bo kvar. Det menar doktoranden Simone Scarpa som forskar kring bostadssegregation vid Linnéuniversitetet.
På de platser i länet där andelen människor med utländsk bakgrund har ökat som mest, har andelen med svensk bakgrund sjunkit med hälften. Ett område som har haft en sådan utveckling är Rönnemyr i Alvesta.
– I den här trappen har det försvunnit ett svenskt namn, så nu är det bara jag kvar, säger Rolf Bäckman som bor i Rönnemyr.
När han flyttade till Alvesta för fem år sedan fanns det bara lediga lägenheter i Rönnemyr. Där har mer än hälften av de svenskar som bodde där på 90-talet flyttat därifrån.
När det blir för mycket människor med utländsk bakgrund på ett och samma ställe vill de med svensk bakgrund inte längre bo kvar. Det menar Simone Scarpa vid Linnéuniversitetet. Han säger att det finns forskning som visar på att det finns en brytpunkt för hur toleranta svenskar är mot invandrare. Den här brytpunkten varierar, vissa tolererar inte mer än fem procent invandrare förrän de flyttar därifrån och på andra ställen kan den här brytpunkten vara på 20 procent.
– The tipping point tend to become higher and higher with the years, säger Scarpa.
Allt eftersom människor med utländsk bakgrund i länet har ökat, har fler etniska svenskar flyttat från till exempel Araby i Växjö och Rönnemyr i Alvesta. Simone Scarpa säger att de som först flyttar är de som känner sig obekväma med att ha grannar som ser annorlunda ut och som har andra vanor. Men sedan flyttar även de som inte har något emot människor med utländsk bakgrund. Det blir fler och fler som börjar känna sig obekväma och tror att det är fel på området eftersom andra flyttar därifrån. Även om den här gruppen är mycket mer toleranta än den första, så flyttar de ändå, enligt Simone Scarpa.
Han säger att brytpunkten tenderar att bli högre och högre med åren, vi blir alltså mer toleranta mot människor med olika ursprung.
Rolf Bäckman säger att han trivs i sitt bostadsområde, men han möter ofta människor med fördomar.
– När jag säger var jag bor någonstans och folk känner till området så blir det: jaha bor du där, men där måste det vara jobbigt.
Vad säger du då?
– Jag säger ju som det är. Ja det är ganska stökigt men just där jag bor, längst ut här är det helt okej.