Medborgarna bedras även av berikarna på asylindustrin?

Mycket pengar att tjäna på privata asylboenden

Det blir allt vanligare att Migrationsverket hyr gruppboenden av privata entreprenörer eftersom det är stor brist på lägenheter. Men det handlar om stora pengar och upphandlingar som ibland strider mot lagen.

Publicerad 30 oktober 2012 - 20:48 – Uppdaterad 30 oktober 2012 - 20:54

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

• Dela via e-mail
• Skriv ut

Relaterat

• Intern länk: Asylsökande: ”Vi lever som djur”

Jimmy Hoppe kallar sig entreprenör och problemlösare. Han är i dag en av de största anordnarna av boenden för asylsökanden åt Migrationsverket. Han har tidigare haft ett antal företag inom olika branscher, men för ett par år sedan gav han sig in i asylbranschen.
– Då tog jag kontakt med Migrationsverket och hörde mig för om de hade ett intresse av att belägga våra sängplatser med asylsökanden, och det hade de.
Av dem som kommer till Sverige är det nästan hälften som ordnar sitt eget boende, men till de övriga har Migrationsverket hyrt 1.700 boenden i lägenhet, till en kostnad av cirka 100 kronor per person och dag, medan drygt 4.000 asylsökanden bor i de stora gruppboendena till ett mångdubbelt högre pris. Ett pris Migrationsverket i dag är berett att betala eftersom det är stor brist på lägenheter.
Caroline Henjered är mottagningsansvarig på Migrationsverket:
– Eftersträvansvärt är ju att vi ska få tillräckligt med bostäder och vi kommer väl också att pröva frågan om det behövs andra insatser. Sen har vi slitna boenden och boenden som vi gärna skulle vilja göra oss av med, men i det här läget klarar vi inte det.

”Finns pengar att tjäna”
– Driver man det bra, så finns det pengar att tjäna på den här verksamheten och skulle det inte göra det så skulle man inte få lov att fortsätta det, säger Jimmy Hoppe och tillägger att det går bra för honom nu och att han under en tolvmånadersperiod fakturerat för ungefär 70 miljoner kronor.
– Det är mycket pengar, det är det. Men det är också mycket ansvar i det och mycket kostnader.
Och i sin jakt på bostäder har Migrationsverket gjort ett stort antal så kallade direktupphandlingar, något som Kammarrätten nyligen i flera fall kommit fram till strider mot lagen om offentlig upphandling. Men det håller inte Caroline Henjered med om:
– Jag menar på att vi har följt lagen, men vi har inte tillräckligt för att lösa den situation som uppstått.
Men kammarrätten tyckte att ni bröt mot lagen?
– Ja, de gjorde det i det uttalandet och det är väl en fråga som ska hanteras vidare.
Just nu finns det 53 direktupphandlade avtal mellan Migrationsverket och privata anordnare.
Och Migrationsverket har startat en lagenlig upphandling där de tänker sig att de före årsskiftet ska hitta ytterligare 5000 boenden, det vill säga ungefär dubbelt så många som de har i dag, men var de bostäderna finns återstår att se.
– Gymnastiksalar, tält, husvagnar ska vi så långt som möjligt undvika, absolut, och framför allt vid den här årstiden ska det inte komma på fråga, men en viss form av korridorsboende kan vi mycket väl temporärt tänka oss.