Avgörande att stat och religion skiljs åt | Brännpunkt | SvD

Avgörande att stat och religion skiljs åt | Brännpunkt | SvD: "Avgörande att stat och religion skiljs åt
SLUTREPLIK | Muslimska brödraskapet

Publicerad: 12 februari 2011, 22.05
2011-02-12 22:05:24

* Läs vidare
* Textstorlek: Normal text Större text Störst text
* Skriv ut
* Kommentarer (138 st)
* Blogglänkar (3 st)



Mohammad Khalils replik på min artikel om Muslimska brödraskapet (MB) i Egypten illustrerar väl vad som ofta händer när argumenten tryter och invektiven kommer fram. Om vi för ordningens skull bortser från sådant som jag inte skriver om (acceptans av israelisk politik eller huruvida en valvinst av MB skulle accepteras samt ett förvirrat resonemang om Sveriges statschef till exempel) och som Khalil replikerar på (oklart varför), och i stället håller oss till poängerna i min artikel, kanske det bör understrykas att artikeln tar sin utgångspunkt i problemet med att inte separera religion och statsskick/politik. Det problemet är naturligtvis generellt och blir inte mindre i MB:s fall för att det existerar på andra håll. Tvärtom, understryker det ju problemets allvar.

Om Khalil läst artikeln ordentligt finns det chans att han upptäckt resonemanget kring detta och då kanske också uppmärksammat att just det faktum att till exempel Kristdemokraterna (och andra kristdemokratiska partier i Europa) har att förhålla sig till en struktur som mycket riktigt gör denna separation. Ett förhållande som inte existerar i Egypten och som MB motsätter sig.

Inte heller verkar det som om Khalil har ansträngt sig för att sätta sig in i dessa rörelsers ideologiska världsbild. Hade han gjort det hade han nog också, med lätthet, funnit exempel sedan bildandet 1928 på MB:s antisemitism. Jag rekommenderar MB:s urkundsskrivelser till exempel där det klart och tydligt framgår att judarna är roten till mycket ont. I modern tid finns uppdateringar som lika tydligt lyfter fram judarnas skuld till även det andra världskriget samt påståenden om att förintelsen är ett judiskt påhitt.

En av de mest framträdande ideologerna i MB, Youssef al-Qaradawi, har ju vidare explicit framhållit det rättfärdiga i självmordsbombningar mot israeliska civila. Det framstår som något pinsamt att Khalil inte ”upptäckt” detta, men man ser ju bara det man själv vill se.

Som en pedagogisk tjänst till Khalil (och kanske andra) bör det återigen understrykas att det just är denna för demokratin så viktiga separation mellan religion och politik – samt vikten av att staten förhåller sig neutral till detta – som är pudelns kärna här. Detta motsätter sig MB och till skillnad mot Khalil är jag förmäten nog att anse att även det egyptiska folket har rätt till en sådan politisk ordning.

MAGNUS NORELL

forskare med inriktning på säkerhetspolitik i Mellanöstern samt på internationell terrori

– skickat med Google Verktygsfält"