Hur länge ska barnen vänta? | Ledarsidan | SvD

Hur länge ska barnen vänta? | Ledarsidan | SvD: "I veckan som gick beslutade grund- och förskolenämnden i Haninge kommun att föreslå att den kommunala Jordbromalmsskolan ska läggas ned på grund av bristande elevunderlag. Cirka 70 procent av möjliga elever väljer idag bort skolan, elever på Jordbromalmsskolan har mycket lägre meritvärde än det totala genomsnittet i kommunen och Jordbroelever som väljer en annan skola i kommunen lyckas bättre med sina studieresultat.

Förslaget lägger ytterligare ved på brasan i diskussionen om vilken roll som det fria skolvalet spelar i den svenska skolans kris.

Politiker till vänster framför åter tesen att det fria skolvalet utarmar vissa skolor och förespråkar en återgång till ”närhetsprincipen”, alltså att elever i princip ska gå i den skola som ligger närmast deras bostad.

Grundtanken bakom rätten att välja skola, och i förlängningen rätten att etablera friskolor som alternativ till de offentligt drivna skolorna, är att synliggöra och därmed öka skolornas effektivitet som utbildningsanstalter, genom att ge möjlighet för elever och föräldrar att ”rösta med fötterna”.

Även när närhetsprincipen rådde röstade föräldrar med fötterna för att få sina barn i bättre skolor, men trösklarna för sådana ”skolval” var mycket högre: Familjer såg till att barnen fick gå i en attraktivare skola genom att köpa hus eller bostadsrätt i skolans upptagningsområde, ifall man hade råd. Det fanns till och med de som falskeligen ändrade sin folkbokföringsadress genom att skriva sig hos vänner eller släktingar som bodde i upptagningsområdet.

Med det fria skolvalet fick vi ett bättre signalverktyg för skolor med dåliga resultat. Ytterst ska kommunerna lägga ned skolor som inte förmår behålla sina elever.

Att dåliga friskolor, som inte uppfyller de krav som Skolverket ställer på dem eller som inte förmår att behålla sina elever, läggs ned, tycks inte vara något principiellt problem. Men när dåliga kommunala skolor ställs inför nedläggning, hävdar anhängarna av den gamla närhetsprincipen att det fria skolvalet leder till att studiemotiverade elever lämnar en kommunal skola med svaga resultat, varför resultaten försämras än mer.

De menar därmed också att elever som är studiemotiverade eller vill gå i en skola som ger dem bättre förutsättningar, ska hindras i detta samtidigt som skolan ska tillföras så mycket resurser att resultaten förbättras. Ofta förekommer hänvisningar till det konstaterade fenomenet att elever med sämre förutsättningar lyckas bättre om de studiemotiverade eleverna kan förmås (läs ”tvingas”) stanna kvar – så kallade ”kamrateffekter” och ”sammansättningseffekter” på forskarspråk.

Idén att elever ska låsas in i dåliga kommunala skolor till dess att resultaten förbättras, tycks utgå från att barn inte blir äldre utan kan vänta år efter år på de förbättrade resultaten. Att anföra kamrateffekter som skäl till att föräldrar inte ska kunna välja andra skolor till sina barn är ett tecken på en mycket märklig människosyn.

Thomas Gür är företagare och fri skribent. thomasgur@hotmail.com

Thomas Gür

thomasgur@hotmail.com
Tipsa och dela

*
*
*
*

Vad är det här?
Ledarsidan | Mest lästa

* Hyresrätten behöver en kriskommission
* Hur länge ska barnen vänta?
* Diktatorerna blir allt mer blodsbesudlade
* Gripenstedt på 200-lapparna!
* Socialdemokratin är sin egen värsta fiende
* Psykiatrins gamla skåpmat värms upp
* Jo, det är rimligt med 800 kronor för en pizza
* Vad ska en enkel diktator ta sig till?
* Svenska Finland, ett ljusbad för själen
* Bara galna ropar ”jag är normal”



– skickat med Google Verktygsfält"