Var fjärde är orolig inför pensionen | Brännpunkt | SvD

Var fjärde är orolig inför pensionen | Brännpunkt | SvD: Var fjärde är orolig inför pensionen

Oron för den framtida pensionen är stor. En ny Sifo-undersökning visar att hela 23 procent uttrycker oro för sin pension eller tiden som pensionär. Framöver kommer vi att ta mer mer aktiv roll för att stärka konsumenternas ställning på den här marknaden, skriver Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten.
Orangea kuvert.

Orangea kuvert.

Foto: MAJA SUSLIN/SCANPIX

6 april 2012 kl 15:24, uppdaterad: 7 april 2012 kl 09:43 BRÄNNPUNKT | PENSIONERNA

Katrin Westling Palm

Det är lätt att dra slutsatsen att marknadsföringen från de aktörer som tjänar pengar på pensioner har slagit igenom.

Katrin Westling Palm

Nästan en fjärdedel av personer i åldrarna 20–65 år är oroliga för sin pension. En av de viktigaste källorna till oro är att inte veta hur stor pensionen blir. Den oron är onödig och kan lätt avhjälpas genom att fler får tillgång till en helhetsprognos för sin pension. Banker och andra aktörer i sparbranschen, som tjänat mycket pengar på oron, har här en chans till förtroendeskapande åtgärder genom att erbjuda sina kunder en oberoende prognos innan försäljningen av sparande och rådgivning startar.

Denna tid på året, då människor nås av både sina orange kuvert med den allmänna pensionen och sina besked om tjänstepensionen, är också en tid då banker, försäkringsbolag, mäklare och andra aktörer i sparbranschen syns mycket och ofta med erbjudanden om pensionssparande och råd om hur man ska placera sin premiepension och de delar i tjänstepensionen man kan välja att placera själv.

Vi vet redan att fyra av tio pensionssparare tycker att pensionssystemet är svårt att förstå, och att varannan har lågt förtroende för systemet. Det finns en alltså en osäkerhet som gör att människor anser sig behöva hjälp i pensionsfrågor. Det är en osäkerhet som är lönsam för marknadens aktörer både avseende pensionssparande och rådgivning. Enbart en sådan tjänst som att sälja byten i premiepensionen – allra oftast en långsiktigt dålig affär för pensionsspararen – har haft årliga intäkter på hundratals miljoner kronor och finns kvar även i dag trots att riksdag och regering stoppat de maskinella massfondbytena.

Från Pensionsmyndighetens sida försöker vi erbjuda en motvikt till detta. Men trots allt finns en oro. Frågan är hur stor den är, vad den beror på och om den är befogad.

Vi har med hjälp av Sifo ställt frågorna till ett representativt urval av 2002 kvinnor och män som ännu inte börjat ta ut sin pension. Hela 23 procent uttrycker i varierande grad oro för sin pension eller tiden som pensionär. Kvinnor är mer oroliga än män. Naturligt nog finns det också ett samband med inkomsten – ju högre inkomst, desto högre grad av lugn. Det som oroar är i första hand de ekonomiska konsekvenserna av att gå i pension. Här gäller det både oron för försämrad privatekonomi och oron för att pensionsvillkoren ska förändras.

En av de viktigaste källorna till oron att man inte vet hur stor pensionen blir totalt. Det är ett intressant resultat mot bakgrund av att de flesta kan få en bra prognos på hur pensionen blir per månad genom tjänsten Min Pension. Däremot säger sig 75 procent av alla veta hur man tar reda på det. Många kan också ange rätt svar – genom prognosen hos Min Pension eller samma prognos hos Pensionsmyndigheten. Men över en fjärdedel av alla lämnade svar anger att hela pensionen syns i det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten. Det är allvarlig missuppfattning, då nio av tio sparare även har en tjänstepension som kommer att stå för 25 procent eller mera av den samlade framtida pensionen.

Hela 86 procent uppger att de känner till hur man själv kan påverka sin pension. Men när vi frågar vad människor har gjort eller vad man kan göra kan man lätt dra slutsatsen att marknadsföringen från de aktörer som tjänar pengar på pensioner slagit igenom. De flesta nämner ett eget sparande i aktier, fonder eller bank samt att vara aktiv när det gäller premiepensionen och valbara delar i tjänstepensionen. Det kommer före sådana åtgärder som att jobba längre, eller gå från deltid till heltid – åtgärder som för de flesta har en större effekt på pensionen.

Från Pensionsmyndighetens sida tycker vi att det finns några tydliga slutsatser att dra av undersökningen:

• Det är viktigt att alla pensionssparare vet att man får en bild av hur stor den totala pensionen blir per månad genom att göra en prognos på tjänsten Min Pension. Om stora grupper tror att all pension syns i det orange kuvertet så leder det till onödig oro. Därför kommer vi redan nästa år att erbjuda ett digitalt orange kuvertet på vår webbplats, med tydlig hänvisning till pensionsprognosen.

• Vi anser att banker och andra rådgivare som vill kundens väl bör erbjuda prognosen på Min Pension på sina webbplatser. Skandiabanken gör det redan, liksom AMF, Alecta och SPP. Handelsbankens kunder kan komma åt tjänsten från sin internetbank. Det borde vara en förtroendeskapande åtgärd för hela branschen att erbjuda kunderna en oberoende bild av hur stor hela pensionen blir innan man startar försäljningen av pensionssparande och pensionsrådgivning.

• I dag missar pensionssparare vad som är viktigt för pensionen och att de enkelt kan ta hand om den på egen hand. Små valbara delar i premiepension och tjänstepension i kombination med en osäkerhet om vad den totala pensionen blir, har gjort att många pensionssparare inte ser helheten för detaljerna vilket erbjudit stora vinstmöjligheter för marknadens aktörer. Därför kommer vi från Pensionsmyndighetens sida ta en mera aktiv roll för att stärka konsumenternas ställning på den här marknaden.

KATRIN WESTLING PALM

generaldirektör, Pensionsmyndigheten

– skickat med Google Verktygsfält