"Vad gjorde de på Kortedala torg?" | GT

"Vad gjorde de på Kortedala torg?" | GT: "Vad gjorde de på Kortedala torg?"
Annons:
Tidigare artiklar

Man försökte ingripa - söks av polisen| 04 apr
Polisen rustar för bråk vid protestmöte| 03 apr
Göran Johansson: "Det är oacceptabelt"| 03 apr
Pojkarna känslokalla: "Det var en cool grej"| 02 apr
Fyra pojkar är häktade för grova misshandeln| 01 apr
Carl-Eric, 61, blev slagen medvetslös| 01 apr

GÖTEBORG. Efter häktningen av fyra pojkar som gick på Hjällboskolan vädjar skolledningen om självrannsakan.
De frågar sig varför alla fokuserar på skolans ansvar - när misshandeln inträffade en söndag.
- Och vad gjorde de på Kortedala torg, undrar rektorn Peter Holmqvist.

- Vi försöker jobba så bra som möjligt för att vara ute i tid med dessa killar. Vårt fokus nu är på att killarna ska kunna återvända till skolan en dag. Men det pratas så mycket om skolans inblandning, men det finns ett föräldraansvar med, säger Hjällboskolans rektor Peter Holmqvist.
Han vill problematisera det faktum att pojkarna varit i en annan stadsdel än sin egen, vid tillfället för misshandeln.
Orsaken kan vara att de blivit kända ansikten i sitt eget närområde.
- Ett skäl kan vara att man är anonym där. Man har ännu inte gjort sig besvärlig. Flera av dem har varit på biblioteket på Blå Stället, hängt vid Angereds centrum och blivit kända hos omgivningen, bland de vuxna, säger Peter Holmqvist.
- Där kan de ha fått uppmärksamhet och därför tar sig till nya platser där man inte är ett känt ansikte hos vuxna.


Killgäng skapar oro
Försöker ni jobba med att "sätta ungarna på plats" när de börjar spåra ur och säga att "nu får det vara nog"?
- Ja, det är ungefär det vi menar när vi säger att vi har en oro för vissa elever. Förra läsåret hade vi inte den här situationen och nu är det i årskurs nio där ett gäng killar har skapat oro för oss.
Vad tror ni på skolan är det som har satt i gång den här utvecklingen hos de här pojkarna?
- Det är ett inslag av droger tror vi, grupperna är lite konstituerade efter narkotikan. Det innebär inte att ungdomarna har narkotikaproblem egentligen, utan att det sammansvetsar dem och att de börjar komma i kontakt med kriminella personer för att få tag på det. Och de kostar pengar, vilket är kopplat till ekonomi och brottslighet.
Finns det äldre killar som försöker utnyttja niondeklassarna i sina egna syften, att få dem att bli springpojkar?
- Så fungerar de här mekanismerna. Det finns ett ökat tryck från den kriminella sidan och dem som hanterar narkotika på de unga pojkarna.


"Se över hur vi jobbar"
En så kallad Kriskommission kan bli ett konkret svar på problemet med att fånga upp elever "på glid". Rent konkret kan det innebära en utökad kontakt mellan alla vuxenparter som rör sig i högstadieelevernas miljö.
- Vi behöver se över hur vi jobbar och samverkar mellan skola, föräldrar, socialen och polisen. Så att vi kan säga till föräldrarna att "ditt barn har en ökad frånvaro och har uppgifter på att din son eller dotter röker och kanske även använder droger. Därför vill vi att ni tar ert barn och drogtestar honom eller henne" och sedan ha svar på hur de ska göra för att detta ska bli av, säger Peter Holmqvist.

Av Markus Hankins
markus.hankins@gt.s

– skickat med Google Verktygsfält