Rasmus Gårdebrink: Öppet möte om asylverksamheten i Mariannelund

Rasmus Gårdebrink: Öppet möte om asylverksamheten i Mariannelund: Öppet möte om asylverksamheten i Mariannelund
Migrationsverkets asylverksamhet i den småländska orten Mariannelund har kantats av omfattande problem, bland annat en gruppvåldtäkt på en svensk tvåbarnsmamma i december förra året. Trots att verksamheten har bedrivits på orten under en längre tid, så dröjde det ända till den 25 januari innan ett allmänt möte arrangerades. Oaktat den senaste tidens händelser så valde de mötesansvariga att fokusera på asylinformation och påpeka hur berikande det är med andra kulturer.

Många hade sökt sig till Folkets Hus i centrala Mariannelund, för att ta del av åsikter och resonemang kring asylverksamheten som bedrivs på orten. Vid utsatt tid så var det fullsatt och Eksjös kommundirektör Stefan Elm, mötets moderator, presenterade upplägget för mötet och pratade kort om vikten av att skapa gemenskap mellan asylsökande och svenskar.

Folkets Hus.

Många av mötesdeltagarna hade säkert hoppats på att de ansvariga skulle börja mötet med att be om ursäkt för vad de har ställt till med. Detta skedde dock inte, inte över huvud taget. I stället så uppträdde de precis som att de inte kände till vad som har utspelat sig efter att Migrationsverket kom till orten. Den uppmärksammade gruppvåldtäkten nämndes vid ett tillfälle, och detta i korta ordalag. Fokus lades i stället på att påtala hur berikande andra kulturer är och hur viktigt det är med integration. Detta blandades med opassande humor och rena svenskfientliga uttalanden. Ungefär som ett psykologiskt skådespel.

Kommundirektör Stefan Elm var moderator.

Möte, som fått benämningen Leva och bo tillsammans i Mariannelund, bestod av tre delar. Information från myndigheter och föreningar, fika samt frågeställningar från allmänheten. Först ut var Lise-Lotte Ingesson Politis från Migrationsverket. Hon började med att berätta om specifika individer som har sökt asyl, bland annat en basketspelare. Precis som att vi svenskar skall känna oss tacksamma och berikade. Hon fortsatte sedan med att berätta om asylprocessen, asylsökandes rättigheter och Migrationsverkets verksamhet.

De som sökte asyl i Sverige under år 2011 kom, i storleksordning, främst från Afghanistan, Somalia, Serbien (romer), Eritrea och Irak.

Migrationsverkets verksamhet i Mariannelund är dyr.

Hon berättade vidare att antalet asylsökande på orten i dagsläget ligger på cirka 170 stycken, men med variationer. Hon presenterade även vissa kostnader för verksamheten i Mariannelund för år 2011, betänk att till exempel polisinsatser och hyror inte finns medräknat. Siffrorna ser ut enligt följande:

Hälsoundersökningar: 157 160 kronor
Schablonersättning till Landstinget: 3 416 700 kronor
Skolan: 1 491 590 kronor
Insatser barn: 358 340 kronor
Dagersättning: 4 634 000 kronor
Apoteket: 305 246 kronor
Totalt: 10 363 036 kronor

Efter Migrationsverkets information så tog Petra Andersson från Arbetsförmedlingen vid. Hon presenterade en allmän information om Arbetsförmedlingens arbete och påtalade vikten av att ta hand om de asylsökande och deras kompetenser. När en asylsökande har fått uppehållstillstånd så är det Arbetsförmedlingens uppgift att lösa arbetssituationen. Hon avslutade med att uppmana alla att räcka ut en hjälpande hand.

På tur står nu Stefan Augustsson från Polisen som bland annat presenterade delar av brottsstatistiken för Mariannelund. Han berättar att de har lagt ned mycket resurser på orten och att det, enligt statistiken, har gett resultat. Han konstaterar att brottsligheten ligger i nivå med övriga länet, trots att antalet händelserapporter har ökat från 300 (år 2010) till 474 (år 2011).

Efter Polisen så följer Peter Wallenberg, ansvarig för bland annat flykting- och integrationsfrågor i Eksjö kommun. Han informerar om kommunens verksamhet och berättar bland annat att de har tagit emot sju ”flyktingbarn”. Wallenberg avslutar med att säga att han hoppas att fler personer skall flytta till Eksjö.

På tur efter Wallenberg står nu Hans Månsson från samhällsföreningen. Han berättar om föreningens verksamhet och om hur de jobbar för att förbättra orten på olika plan. Månsson fokuserar mer på promenader och fiske än på det verkliga problemet.

Birgitta Johansson passade på att vurma för mångkulturen samtidigt som hon slängde sig med flera svenskfientliga uttalanden under kvällen.

Sist ut är Birgitta Johansson som berättar om arbetet med fritidslokalen i Centrumhuset. Hon efterlyser människor som vill ställa upp med ideellt arbete vid Centrumhuset. Johansson visar även upp en lista, på prylar och annat, som hon hoppas att invånarna skall bidra med. Hon efterlyser även frivilliga till en städgrupp, något som får en kvinna i publiken att tänka högt. ”Kan de inte städa själva”, säger hon. Fram till sommaren så står Migrationsverket för hyran av lokalen. Fritidslokalen ordnades snabbt efter gruppvåldtäkten, något som kom att skapa irritation då det sågs som en belöning till de asylsökande.

Panelen.

Efter en fikapaus så återgår mötet till den sista punkten, nämligen frågeställningar från allmänheten som besvaras av en panel. Vissa delar av frågeställningen bestod av rent trams och ointressanta resonemang. Därför så har jag valt ut några frågor med tillhörande svar, som jag anser vara av intresse. Jag vill även påpeka att allt kanske inte är ordagrant, men i alla fall snarlikt då jag har skrivit av från en ljudupptagning.

Deltagare: Varför kommer det så många asylsökande till Mariannelund?
Lise-Lotte Ingesson Politis: Vi koncentrerar oss till platser där det finns bostäder och i dagsläget så finns vi på 13 orter i länet. I Mariannelund så har vi fått säga nej till 4-5 fastighetsägare som har velat hyra ut, då vi har bedömt att antalet asylsökande i Mariannelund räcker som det är nu. Vi försöker dock att komma in i andra kommuner, och detta som ett långsiktigt arbete.

Deltagare: Skriver ni seriösa avtal med fastighetsägare eller skor de sig på avtalen?
Lise-Lotte Ingesson Politis: Det är samma avtal som för vem som helst. Vi köper dock till extra tjänster för att få det att fungera bättre. Det är många som passerar bostäderna och således ökar slitaget. Därmed måste vi göra insatser för att bibehålla standarden.

Deltagare: Anlitar ni städhjälp på asylboendena?
Lise-Lotte Ingesson Politis: Inte i Mariannelund, utan det gäller för ett korridorboende med gemensamma ytor i Eksjö.

Deltagare: Kan Migrationsverket teckna avtal med Migrationsverket utan inblandning av kommunen?
Lise-Lotte Ingesson Politis: Ja, men vi vill ändå ha en dialog med kommunen. Uppdraget står dock mellan staten och fastighetsägarna.

Deltagare: Du visade upp de asylsökandes rättigheter. Har de inga skyldigheter, till exempel renhållning?
Lise-Lotte Ingesson Politis: Vi informerar om skyldigheter och om att ta ansvar för sitt eget boende. Det behövs dock uppföljning och olika insatser från vår sida. Vi måste dock tänka på att många av de asylsökande mår dåligt.

Deltagare: Du nämner att de inte mår bra. Då tar du inte hänsyn till oss som bor vid jämte det ena asylboendet. Det är ständigt nedskräpning och andra bekymmer.
Lise-Lotte Ingesson Politis: Det är inte okej.

Marcus Kyllenbeck, VD för Bruzahem.

Deltagare: Varför är boendet i så dåligt skick? Jag skäms över att låta medmänniskor bo där.
Lise-Lotte Ingesson Politis: Det är upp till fastighetsägaren.
Marcus Kyllenbeck (VD Bruzahem): Bland annat en vattenskada har skadat fasaden och det skall lösas.

Deltagare: Informerar ni om vad som är ditt och mitt? Ibland är det ungar inne på trädgårdarna. I somras så fick jag hela min trädgårdsodling förstörd. Vart kan jag skicka räkningen? Är det taggtråd eller elstängsel jag ska sätta upp?
Lise-Lotte Ingesson Politis: Vi har fått många påringningar om detta. Vi lokaliserar och informerar.
Deltagare: Kan du se till att detta åtgärdas till sommaren?
Lise-Lotte Ingesson Politis: Nej, det kan jag inte.

Deltagare: Begås brottsligheten mest av svenskar eller invandrare?
Polis: Det går inte att härleda till någon grupp, absolut inte.

Jag: Vad kostar polisens resurser som kan härledas till Migrationsverkets verksamhet?
Polis: Det finns ingen sådan statistik.
Jag: Det måste handla om omfattande kostnader med tanke på er ökade närvaro på orten.

Mycket folk.

Deltagare: Tar de asylsökande över Mariannelund?
Hans Månsson: Det kan jag knappast tänka mig. Jag tror inte att invånarna vill bli av med de asylsökande. Skulle vi ta bort Migrationsverkets verksamhet så skulle vi gå miste om läkarstationen, tandvården etc.
Journalist: Det stämmer inte! Ring upp chefen på Landstinget. Det skulle inte alls påverka läkarstationen.
Hans Månsson: Den tragiska händelse som inträffade i december var en isolerad företeelse. Jag tror att den har svetsat samman invånarna.
Många deltagare protesterar.
Deltagare: Ordna mer gruppvåldtäkter så blir det väl ännu bättre sammanhållning!?
Hans Månsson: Lyft ut honom!
Polisen går mot deltagaren, men backar sedan undan.

Jag: Många asylsökande män som kommer från speciella kulturer har ofta en destruktiv syn på kvinnor i allmänhet, och svenska kvinnor i synnerhet. Informerar ni dem om hur de skall bemöta och uppträda mot kvinnor.
Lise-Lotte Ingesson Politis: Om jag kan vända på frågan…
Jag: Nej, ge mig bara ett rakt svar på frågan.
Lise-Lotte Ingesson Politis: Okej, vi informerar allmänt under introduktionen men vi lägger ingen stor vikt vid just det. Jag håller inte med dig om att asylsökande män har en dålig kvinnosyn.

Deltagare: Mycket av det som tas upp är rena petitesser i sammanhanget. Hur kommer framtiden att bli om utvecklingen fortsätter på detta viset? Kulturkrockar?
Deltagare: Det är bra om vi får lära oss av andra kulturer. Medierna lyfter bara upp det negativa, men det finns så mycket som är positivt. Utan invandringen så skulle vi inte klara oss.
Flera deltagare applåderar.

Birgitta Johansson avslutar med följande: Utnyttja förmånen med det mångkulturella samhället. Om vi inte hade haft inflyttning från andra länder så skulle det säkert bara ha funnits blonda människor här som skulle ha pratat obegriplig svenska. Svenskan kommer förresten också utifrån, det gör vi alla.

Jag delar ut tidningen Nationell Idag.

På plats under mötet fanns även närmare tio nationalister för att rapportera, ställa frågor och visa sitt stöd. Efter mötet så delades tidningen Nationell Idag ut till mötesdeltagarna. Numret som delades ut tar bland annat upp det stängda krismötet, som jag och en kamrat lyckades vara med på, som hölls i september förra året. Under utdelningens gång så kom en kvinna fram till mig och gav mig ett exemplar av SD-kuriren och en man berättade att han brukar läsa min blogg.

Trots den senaste tidens händelser så var Mariannelundsborna försiktiga med kritiken. Dock så var det enbart en bråkdel av mötets cirka 150 deltagare som yttrade sig. Vad den tysta skaran egentligen tycker är därför svårt att säga. Hur som helst så lär inte detta vara det sista jag skriver om situationen i Mariannelund.

Länk
Dråpförsök på asylboende i Mariannelund
Intervju om situationen i Mariannelund efter gruppvåldtäkten
På plats vid nytt krismöte i Mariannelund
Vilseledande rapportering efter krismötet i mariannelund
Fritidslokal skall lösa asylproblemen i Mariannelund
På stängt krismöte om asylproblematiken i Mariannelund
Upplagd av Rasmus Gårdebrink kl. 01:41
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på Facebook
Etiketter: Samhället, Svenskfientlighet, Yttrandefrihet och demokrati
6 kommentarer:

Simon sa...

Det är inte långt ifrån att man skäms för att vara uppvuxen i kommunen när man läser vad samhällets företrädare sagt på mötet
27 januari 2012 13:47
Varg i Veum sa...

Tack för att du informerar omvärlden om vad som händer.
27 januari 2012 14:57
Leif sa...

Bra journalistik av dig. En hel del människor som bor i området verkar ha invändningar gentemot asylanterna/de så kallade "asylsökarna". Mest frapperande är uttrycket, "även svenska språket kommer utifrån".
27 januari 2012 18:24
Anonym sa...

Bra artikel!
27 januari 2012 20:12
Anonym sa...

Tack för ditt engagemang, bra och sakligt!
27 januari 2012 22:13
Anonym sa...

Vad är det för personer som sitter & pratar på mötet egentligen? Har de överhuvudtaget ögon att se med & öron att lyssna med?

"Om vi inte hade haft inflyttning från andra länder så skulle det säkert bara ha funnits blonda människor här som skulle ha pratat obegriplig svenska."

Man tar sig för pannan.

//Niklas
28 januari 2012 02:06

Skicka en kommentar
Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
P

– skickat med Google Verktygsfält