Rakt på Sak: Äldreförsörjningsstöd till invandrare- en skymf mot våra svenska pensionärer

Rakt på Sak: Äldreförsörjningsstöd till invandrare- en skymf mot våra svenska pensionärer: Äldreförsörjningsstöd till invandrare- en skymf mot våra svenska pensionärer
Riksdagen beslutade enligt proposition 2000/01:36, att bl.a personer med utländsk bakgrund skall kunna få en behovsprövad pension (ÄFS) vid 65 års ålder eller äldre. Ett syfte är att äldre inte skall behöva söka socialbidrag utan den svenska "staten" skall garantera en viss lägsta levnadsnivå. ÄFS kan betraktas som en del i det allmänna pensionssystemet. Enligt riksdagens beslut är stödet skattefritt, vilket är mycket ovanligt för skattefinansierade utbetalningar till den inhemska befolkningen. Reglerna för ÄFS gäller från den 1 januari 2003.

Sökanden skall vara bosatt i Sverige. Pensionen utgår dock även om mottagaren vistas i sitt hemland 3 månader per år eller i annat land utanför ESS-området. Många remissinstanser ansåg, att stödet borde utgå även vid längre vistelser utomlands, eftersom det ändå inte går att kontrollera. Dessutom är stödet att betrakta som en bosättningsbaserad förmån inom socialförsäkringen. Enligt denna är en person bosatt i Sverige även vid en utlandsvistelse upp till ett år. Socialbidrag som i detta fall ersätts av ÄFS, utbetalas dock endast när mottagaren de facto vistas i Sverige. Däremot kan den som har ÄFS vistas upp till ett år i annat EU-ESS-land inkl Schweiz och få stödet utbetalat som vid vistelse i Sverige.

Äldreförsörjningsstödet är en inkomstprövad förmån. Arbetsinkomster, kapitalinkomster, andra pensioner och bostadskostnad påverkar storleken av ÄFS. Dessutom beaktas viss hänsyn till makas eller makes inkomster. Från beräknade inkomster görs ett avdrag för skälig bostadskostnad. Denna utgör högst 6 200 kr/mån för ogift och 3 100 kr/mån för gift person 2009. Vad som blir kvar jämförs med ett fastställt belopp för skälig levnadsnivå. Denna utgör 4 831 kr/mån för ogift och 4 082 kr/mån för gift person 2009 och för person som ingått parnerskap. Om inkomsterna/utgifterna understiger den skäliga levnadsnivån kan ÄFS utgå, förutsatt att villkoren i övrigt är uppfyllda.

ÄFS utbetalas även om invandrare inte arbetat eller betalat skatt i Sverige. De får även andra gratis förmåner, t ex sjukvård, tandvård, social service etc. Svenskarna får själva betala för sjukvård, tandvård, social service etc. Sammantaget kan ÄFS till invandrare uppgå till 14 031 kr/mån skattefritt inkl. bostadsbidrag.

Invandrare som får ÄFS, får således även andra förmåner enligt ovan. (Utan att ha bidragit med en enda skattekrona). Då räcker inte skälig levnadsnivå längre, utan det blir betydligt dyrare!
Ålderspensionärerna förlorade en hel månadspension under (s)tyret under 1990-talet utan någon kompensation i efterhand. Ungefär hälften av alla ålderpensionärer (845 000 enligt Försäkringskassan), har lägre pension efter skatt (garantipension) än nämnda invandrare, trots att flertalet jobbat hela sitt liv i Sverige.

Detta är diskriminering av våra äldre, men inga av de etablerade partierna vågar ifrågasätta systemet, för då ropar de äldre invandrarna diskriminering, och dessa vågar ingen stötta sig med med i rädsla att förlora makten!
Upplagd av A.F.A kl. 13:34
Skicka med e-postBlogThis!Dela på TwitterDela på Facebook
Etiketter: invandrare, pajaspolitiker, proposition, Riksdagen, äldreförsörjningsstöd
4 kommentarer:

– skickat med Google Verktygsfält