Hatets prästinnor -

Söndagskrönika: Hatets prästinnor

Seneste opdatering: 2/2-13 kl. 2330

29 kommentarer - Tryk for at kommentere!

Av Julia Caesar:

Copyright Julia Caesar, Snaphanen och HRS. Citera gärna delar av texten men iaktta gott bloggskick och länka till Snaphanen!

Om man vill analysera samtiden bör man betrakta medias frekventa darlings. Vilka är det som lyfts fram i strålkastarljuset? Vilka får ett närmast obegränsat medieutrymme, vilka är de som haussas och gullas med i radiostudios, tidningsspalter och SVT:s morgonsoffor? Vad säger deras budskap om tiden, samhället och oss själva?

Varje tid och varje samhälle producerar arketyper. Vilka de är kan vi ofta klarast urskilja långt efteråt. Jag vill verkligen inte sträcka mig så långt att jag upphöjer näthatsexperten Lisa Bjurwald och den kyrkliga dito, prästen Helle Klein till arketyper.  Över den sortens urbilder vilar ju ett slags ädelt historiskt skimmer som är omöjligt att förknippa med Bjurwald och Klein.

Men de är symtombärare i en sjuk tid, de är febertermometrarna i samtidens inflammerade och antibiotikaresistenta ändalykt. Den ena i den kyrkliga, den andra i den profana delen. Den ena mörk, den andra en blekt blondin. Det som förenar dem är hatet och de kolsvarta tankarna. Både Helle Klein och Lisa Bjurwald signalerar med all önskvärd tydlighet hur illa det är ställt i vårt land. Hur urbota illa ute vi är. Astrid Meland skriver i Verdens Gang:

“Svenskarna utmärker sig i sin specialgren: att finna extremism och rasism överallt.”

De representerar en snäv PK-elits särintressen

Det är hård konkurrens om tätpositionerna i den svenska specialgrenen, men jag utnämner utan minsta darr på pärlhalsbandet Helle Klein och Lisa Bjurwald till två av de i särklass ivrigast flåsande blodhundarna. De utgör typiska särintressen, för att apostrofera ett remarkabelt uttalande av statsminister Fredrik Reinfeldt (m) i veckan – men är som sådana påfallande omhuldade. Det är goda tider i blodhundsbranschen. Hatets prästinnor Sotlugg och Linlugg finns överallt på de mediala scenerna, och orsaken till att de släpps fram är förstås att de representerar en ytterst snäv PK-elits särintressen – just den elit som de själva tillhör och som släpper fram dem. Denna elit vill för liv och pina behålla sitt åsikts- och yttrandefrihetsmonopol exklusivt för sig själv, men nu börjar den känna sig trängd. Alla avvikande åsikter etiketteras därför som “hat”. Det är kolossalt vad svenska folket har börjat hata på sista tiden. Vad kan det bero på?

Lukten av angiveri och moraliserande

Helle Klein och Lisa Bjurwald är födda i fel tid och fel land. För femtio år sedan hade de platsat perfekt i den östtyska diktaturen DDR. Där kunde de ha gjort lysande karriärer som två av cirka 620 000 IM (Inoffizielle Mitarbeiter) i spionorganisationen Stasi. Jag känner igen den fadda lukten av angiveri när jag möter den. Bjurwald och Klein ger ifrån sig otäcka angiverivibbar, och deras moraliserande gör mig illamående. Det utgår nämligen ifrån att de har rätt och vet bäst, och ingen får ifrågasätta den saken.

Det hat som de tillskriver andra bottnar naturligtvis i dem själva. På psykologiskt fackspråk kallas det projektion och har kommit att bli en ovanligt framgångsrik karriärstrategi i dagens Sverige. Det går alldeles utmärkt att göra karriär på hat, projicerat eller inte. Helle Klein och Lisa Bjurwald vill sätta dit alla som inte tycker som de. De vill reglera, strypa, stänga, tysta, begränsa och styra. De vill släcka ner yttrandefriheten för alla som inte har de rätta, godkända åsikterna. De vill framför allt hata, för det får dem att må lite bättre.

Rätten att bestämma vad andra får tycka och säga

Den här sortens ögontjänare har i allmänhet inlett sina karriärer som angivare redan i späd ålder med att skvallra för Mamma eller Fröken och har rikligen belönats för det. De har tidigt invaggats i missuppfattningen att de har rätt att bestämma vad andra får tycka och säga. Missuppfattningen hålls vid liv av att de regelmässigt knyter till sig en liten lismande klick av jasägare som också vill slita åt sig en strimma av strålkastarljuset och känna sig betydelsefulla. I Helle Kleins fall heter de mest närstående vapendragarna och medlöparna Ewa Lindqvist Hotz, präst, och Mattias Irving, filosof, på den kyrkliga hatsajten Dagens Seglora, finansierad av Sofia församling och Stockholms stift.

I Lisa Bjurwalds fall ligger halva kungariket och hela Mediasverige på knä i andäktig beundran, och SR:s programstudios och SVT:s morgonsoffor står ständigt redo med devota “intervjuare”, som här Linda Nilarve. Hon viftar med Lisa Bjurwalds nya bok och ger henne rikliga tillfällen att promota den. Här lyssnar tv-tittaren förgäves efter ett sakligt perspektiv och kritiska frågor men får istället pinsam distanslöshet och kvalmig intimitet “oss kvinnor emellan”.

En självutnämnd inkvisitionsdomstol

Sliten mellan Gud och Mammon, mellan socialism och ande tjänade Helle Klein sitt generösa levebröd som politisk chefredaktör på Aftonbladet 2001-2007. Sedan hon prästvigdes 2008 har hon omvandlat predikstolen till politisk agitationstribun och fullföljt det uppdrag hon ålade sig redan under åren på Aftonbladet: att som självutnämnd inkvisitionsdomstol anklaga och gnaga rejält på varpen i samhällsväven; efter känd modell söndra genom att lägga ut sin inre splittring på omgivningen och härska över det kaos som blir resultatet.

För ett år sedan fick hon sparken från Kyrkans Tidning, där hon arbetat som krönikör. På Seglora smedja fortsätter hon sedan att attackera Kyrkans Tidning och dess chefredaktör Anders Ahlberg långt efter att hon fått sparken.

Sedan början av förra året skriver hon ledare i vänsternättidningen Dagens Arena (“oberoende, radikal och progressiv”), den senaste om hur man ska bekämpa Sverigedemokraterna. Helle Klein hatar Sverigedemokraterna. Men “bekämpa” ett demokratiskt invalt riksdagsparti? Ordvalet röjer Helle Kleins politiska agenda. När får vi se henne bekämpa socialdemokraterna?

Seglora smedja – mötesplats för hat och mobbing

Helle Klein har profilerat sig som en Hatets prästinna. Tillsammans med prästkollegan Eva Lindqvist Hotz startade hon nätsajten Seglora smedja som uppges vara ”mötesplatsen för andlighet, kultur och samhälle” men i själva verket är en mötesplats för hat, mobbing, islampropaganda och totalitär mångkulturalism. Här är Guds kärlek mycket långt borta. Seglora smedja har alltsedan starten har drivit en extremt islamflirtande linje och konsekvent slagit ner på alla försök att nyansera debatten om islam som “antimuslimska” eller “muslimfientliga”. En av Helle Kleins tidiga insatser var att bereda utrymme på Seglora smedja åt terroristen Munir Awads svärmor Helena Benaouda att skriva om hur fantastisk den muslimske mannen är. Jag antar att hon inkluderar sin svärson i “de fantastiska muslimska männen”. Domen mot Munir Awad på tolv års fängelse för ett planerat terrordåd mot Jyllands-Postens redaktion i Köpenhamn fastställdes nyligen av hovrätten.

Som en orm hugger hon efter sitt byte

Ett färskt exempel på den kognitiva dissonans som präglar Dagens Seglora är en ledare av Eva Lindqvist Hotz, där hon i ena andetaget skriver att “strukturomvandlingar och ärkebiskopsval endast är en infrastruktur för att uttrycka kärlek i världen” och i nästa fastslår att kyrkan “har ett särskilt ansvar att bilda motkraft mot Sverigedemokraterna”.

Helle Klein har fått rasism på hjärnan och ser främlingsfientlighet i varenda buske. I tur och ordning har hon mycket aggressivt gett sig på prästkolleger som misshagar henne, bland annat för att de markerar den kristna kyrkans självständighet gentemot islam. Som en orm hugger hon efter sitt byte. Hårdast drabbad är Annika Borg, som driver bloggen Kristen Opinion och lät sig intervjuas i tidningen Dispatch International.

Helle Klein gick till omedelbar attack:

”Det pågår en normalisering av främlingsfientliga krafter både i samhälle och kyrka. Seglora smedja har tidigare ifrågasatt bloggen Kristen Opinion som drivs av prästen Annika Borg för dess hets mot alla som vill dialog med muslimer och judar. Nu har Borg tagit ännu ett steg ut i extremismens träskmarker och låter sig intervjuas i den antimuslimska Dispatch International, där hon propagerar mot muslimska böneutrop” skriver Helle Klein.

“Jag har skrivit hos fel folk, det är budskapet”

Hon har också attackerat prästkollegerna Helena Edlund och Dag Sandahl, präst på norra Öland. Sandahl har liksom Annika Borg begått den oförlåtliga synden att ha en egen åsikt om böneutrop i moskéer och uttryckt sin åsikt i Dispatch International. Dag Sandahl bemöter påhoppen på sin blogg, BloggarDag:

“Jag har skrivit hos fel folk, det är budskapet. Jag har umgåtts med skökor och tullindrivare och det får man inte. Det begrep faktiskt inte Jesus – eller struntade han i saken? Hojtandets syfte? Skräm folk till tystnad.”

I ett annat inlägg av Dag Sandahl med rubriken “Oren oren” skriver han:

“Vi håller oss med ett prästerskap som avgör vilka som är orena och inte samt vilken fråga som blir orenhetens symtom. Några smittade bör man inte komma vid. Gör man det, kan smittan spridas. Jag fick i en bloggkommentar frågan om Dispatch International, en nätpublikation de rena inte ska skriva i eller uttala sig för. Då kommer Slägga Smedja och klipper till.”

“De första kristna blandade inte bort korten”

Dag Sandahl tar också upp Svenska kyrkans häpnadsväckande okunnighet om islam:

“I Svenska kyrkan finns, rätt begripligt, en bristande kompetens att förstå islam. Fråga prästerna om de på rak arm kan berätta vilka islams fem grundpelare är och de går bet på uppgiften. Ett fåtal präster har någon närmare kunskap om islam, så religionsvetenskap de har läst. Det har inte funnits någon anledning till det tidigare. Därför är det en risk att prästerna, med all sin välvilja, kommer att hantera mötet med islam i lokalsamhället okänsligt och oskickligt utan att förstå de grundläggande olikheterna mellan kristendom och islam. Riktigt så enkelt, som att vi är religiösa tillsammans, är det nämligen inte. De första kristna blandade inte bort korten. Och det är vad saken gäller nu också.”

Proteststorm på kyrkliga bloggar

På ett växande fält av kyrkliga bloggar har det blåst upp till proteststorm mot Hatets prästinna och Seglora smedja. Stockholmsprästen Patrik Pettersson skriver på sin blogg Kyrkliga ting:

“Vad ska man göra när vuxna människor agerat på ett sätt som anses vara mobbing bland unga? Som till exempel när stiftelsen Seglora Smedjas företrädare upprepande angripit enskilda personer med obarmhärtig medial järnrörsretorik? När man ogenerat pekat ut individer och befläckat dem med misstankar om ideologiskt samröre med förövaren av en massaker i ett annat land och förövarna av folkrättsbrott i en annan tid? När man med i det närmaste pubertala twitterkampanjer smutskastat och baktalat den eller dem som för stunden uttryckt en oönskad åsikt?

Om ungdomar på en gymnasieskola i Stockholm hade skrivit och gjort liknande saker som skrivits och gjorts i Seglora Smedjas namn sedan andra halvan av 2011 hade stora delar av det utan tvekan betraktats som utstuderad mobbing. Men istället har det accepterats, “gillats” och belönats. Vad säger det om vår kyrka att vuxna människor i kyrkan (varav två präster!) i flera års tid tilldelats rätten – och uppmuntrats – att agera enligt en helt annan värdeskala än de etiska värderingar vi anser ska gälla bland våra unga? Här i Stockholms stift har mobbarna redan vunnit.”

Biskopen låter hetsarna hållas

Ytterst vilar ansvaret för Helle Kleins och Seglora smedjas framfart givetvis på biskopen i Stockholms stift Eva Brunne, som använder biskopskräklan till att banka in vänsterpolitik och “antirasism” i den kyrkliga tjänsteutövningen och låter Helle Klein och de övriga hetsarna på Seglora smedja hållas.

Förra året lämnade 53 455 personer Svenska kyrkan. En ökning med cirka 900 sedan året innan. Ett årligt utträde av medlemmar som i antal motsvarar en medelstor svensk stad borde stämma till eftertanke, liksom det faktum att kyrkan år efter år utmärker sig som Sveriges sämsta arbetsplats. Sedan januari 2010 har 70 arbetsplatskonflikter hamnat hos Arbetsmiljöverket. Interna kyrkobråk toppar värstinglistan med 15 ärenden. Kyrkans arbetsmiljöproblem är väl dokumenterade. Femton procent har under den senaste femårsperioden varit långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom, stress eller depression.

I kyrkans värld finns inget himmelrike. Det finns med andra ord goda skäl för en smula självrannsakan bland biskopar och andra inom kyrkans ledning. Istället för att gömma illegala invandrare, hänge sig åt sekteristisk mångkulturalism och HBTQ-frågor borde man röja i eget bo och lägga ner kyrkans främsta hatforum, Seglora smedja. Det finns ingen anledning för Svenska kyrkan att subventionera Helle Kleins mobbingverksamhet.

Det är slut mellan Gud och Helle Klein

Nu är det slut mellan Helle Klein och Gud. Formellt sett är det hon som bryter upp från relationen, men jag lutar mer åt att det är Vår Herre som har tagit sin hand från Helle Klein. Han brukar kunna skilja agnarna från vetet. Till mångas lättnad kastar Helle Klein av sig prästkappan, slänger på sig skinnpajen och går från predikstolen till Dagens Arbete, där hon från första maj blir chefredaktör och VD.

“Präst är man på livstid och jag hoppas kunna vara lite fritidspräst även framöver. Men jag älskar tidningar och lockas av redaktionslivet, så det här var ett oemotståndligt erbjudande. Kyrkan får vänta” säger Helle Klein till Dagens Arbete.

Många hoppas att kyrkan får vänta – länge.

“Systematisk smutskastning och förtal av andra människor”

Prästen Annika Borg, den som hårdast har drabbats av Helle Kleins hat- och förtalskampanjer, skriver på bloggen Kristen opinion under rubriken “Maktens arrogans”:

“Att Helle Klein hoppar av är inte förvånande. Hon ger fingret åt kyrkan och visar därmed för alla att bemötande, diskussion och teologisk reflektion inte var hennes arena. Man kan notera att det inte är Seglora som anges som merit nu när hon ska dra vidare. Det talas tyst om det projekt hon satsat på under sina år i kyrkan och som väckt stark kritik inom Svenska kyrkan. Så, hur ska nu den situation som skapats av smedjan och i smedjans kölvatten redas upp? Det handlar om ansvar, upprättelse och om skadade – bitvis omintetgjorda – förtroenden, om systematisk smutskastning och förtal av andra människor. “

Hon vill tvinga människor till tystnad

Helle Kleins kampsyster Lisa Bjurwald – även hon en Hatets prästinna fast på det profana området – må kalla sig “liberal”, men hennes liberalism har röda blinkande varningslampor. Frihetligheten omfattar bara människor med samma åsikter som hon själv.

Lisa Bjurwalds agenda är totalitär. Hon vill tvinga människor till tystnad. Hon vill ha övervakning, kontroll, angiveri och repressalier. Stäng “hatsajterna”! Hindra människor från att kommentera! Det handlar om “upprensning”, stängda kommentarsfält, spårning av dataservrar och att begränsa yttrandefriheten så mycket det bara går. Befogad kritik mot journalisters mörkläggning av fakta om invandringspolitiken kallar hon “klassiska konspirationsteorier”.

“Förtal” hos oss är “freedom of speech” i USA

I SR “Godmorgon världen”  beklagar hon att lagen om hets mot folkgrupp leder till så få fällningar. Hon vill att den svenska regeringen ska få USA att ändra sin grundlag så att SÄPO och svenska staten kan få reda på vilka som står bakom svenska nätsajter. Ett “kärnproblem” för Lisa Bjurwald är att nästan alla sajter ligger på amerikanska servrar. Till hennes förargelse är det som kallas “förtal” hos oss nämligen “freedom of speech” i USA. Man anar hennes frustration över att amerikansk grundlag inte bryr sig ett dugg om vad en svensk journalist tycker, hur mycket hon än stampar med lilla foten.

Lisa Bjurwald var först med att ropa “Breivik”

Lisa Bjurwald kan stoltsera med ett rekord: hon var först i Sverige med att ropa “Breivik” efter Anders Behring Breiviks massaker i Oslo och på Utöya den 22 juli 2011. Det tog bara två dagar så var hon igång, och sedan dess leder hon ligan med dem som oftast skriker Breivik, i stenhård konkurrens med Anders Lindberg, Lena Sundström, Åsa Linderborg, Oisin Cantwell, Maria Sveland, Petter Larsson, hela Expogänget och givetvis Helle Klein. Lika säkert som att en italiensk tenor redan efter fyra takter börjar ropa på mamma kan ingen svensk debatt om invandringspolitik någonsin äga rum utan att någon av de här kulturgiganterna efter två meningar skriker “Breivik”.

Vilka journalister skräms till tystnad?

På föreningen Folk och Försvars i Sälen – som ska handla om Sveriges försvar – är av obegriplig anledning Lisa Bjurwald inbjuden. Ännu ett tillfälle att kränga den nya boken. Hon har avancerat i åsiktsaristokratin. Hon har nu erövrat rollen som Expert. Expert på näthat. Hon säger att det högerextrema näthatet är nu så utbrett att det hotar pressfriheten i Sverige. “Journalister skräms till tystnad” säger Lisa Bjurwald. Hon får frågan om hon känner till journalister som har slutat skriva om de här frågorna just på grund av det här? Hennes svar är intressant. Efter ett snabbt “ja” leder hon in intervjuaren på ett helt annat spår:

” Ja, men jag känner faktiskt till ännu fler som inte ens har börjat.”

Upp till bevis, Lisa Bjurwald! Hur identifierar du dem “som inte ens har börjat”?

“Se på mig – jag är exceptionellt god!”

Signaturen Hilmar skriver i en kommentar på Snaphanen som jag gärna återger:

“Lägg märke till vad Lisa Bjurwald säger i del 2 av intervjun i SVT “Gomorron Sverige”, från minut 7:09. Här summerar hon, med förbluffande självinsikt, hur mycket hennes uppförande förfärar, sårar och frustrerar hennes nationalsinnade landsmän. Lägg också märke till att det är med stolthet och ett leende på läpparna hon berättar om sitt självproklamerade rasförräderi och sitt dubbla svek.

Man ska komma ihåg att en sådan kvinnas hela uppväxt har varit en lång indoktrinering i etnokulturellt självuppgivande. Föräldrarna, daghemmet, skolan, medierna, gymnasiet, universitet och arbetsliv har alla inpräntat det stackars flickebarnet med samma diskurs, samma program. Om det är någonting som Bjurwaldflickor och Bjurwaldkvinnor lär ut så är det att det lönar sig att rätta in sig i ledet. Dag efter dag, år efter år, upplever det lättpåverkade flick- och kvinnosinnet att det belönas med acceptans, erkännande och materiellt välstånd genom att säga och göra det förväntade. När det önskade mentala programmet är installerat och verkar driftssäkert vill hon ha ros och premieras, inte bara få erkännande. Så det hon i verkligheten säger i intervjun är:

“Se på mig! Jag är inte bara bra på att lära min läxa utantill – jag är exceptionellt god. Jag är så god att läxan är viktigare än min egen nation, min egen etniska särart – ja mitt eget jag!”

Rädsla och vrede präglar Sverige

Så vad är det Helle Klein, Lisa Bjurwald och övriga av de mest högljudda rösterna förmedlar? Jag urskiljer två tillstånd: rädsla och vrede. De upplever lindring i sin egen rädsla och legitimerar sin vrede genom att projicera den på andra. Rädsla och vrede är de känslor som starkast präglar dagens Sverige. Båda är naturliga reaktioner på den splittring av landet och det tvång som regeringar och riksdagsledamöter sedan mer än fyrtio år utsätter svenska folket för i sin mångkulturella experimentverksamhet. Som ett nät som brister håller den gamla inympade rädslan nu långsamt på att ge vika för vreden som finns därunder.

Censur- och repressalieförespråkarna gör misstaget att tro att mer kontroll och tvångsåtgärder kan utplåna den folkliga vrede som kan kanaliseras tack vare nätet. Det kommer inte att lyckas. Hatets prästinnor predikar förgäves. Björnen har vaknat och kommer inte att somna om.

Af Julia Caesar
Tidligere kronikker af samme forfatter

29 kommentarer » Spring til kommentarfelt

Dag Selander

Posted: 2 February 2013 - 23:17 - Reply

Se också Thoralfs bloggpost om hur Expo nu fått Svenska kyrkan som nationell kund. Tidigare hade man Hembygdsrörelsen, skolorna, media och nu… kyrkan
Svenska kyrkan visar var man hör hemma. Man följer opinionens vindar.
http://thoralf.bloggplatsen.se/2013/02/02/9407905-svenska-kyrkan-expo- sant/

Ven
Posted: 3 February 2013 - 01:20 - Reply
Kommentarerna till Toralfs artikel är hoppingivande!

Ven

Posted: 2 February 2013 - 23:55 - Reply

Makteliten och journalisterna är i samma gäng!
http://niklassvensson.se

elwee

Posted: 3 February 2013 - 00:07 - Reply

Tack Julia.
Jag tror att rädslan är betydligt större än vreden, men det är ju inte precis passande att visa annat än vrede utåt när man känner att marken gungar under fötterna.
Vreden är sista utvägen … kanske man kan få några att tro att den är ett utslag av indignation istället för, som det ju faktiskt är, en gnagande rädsla för vad som kommer att hända när sanningen blir uppenbar för en majoritet av medborgarna.
Det tro fan att de vill begränsa yttrandefriheten för vanliga skattebetalare så de själva kan fortsätta och sätta agendan och styra “sanningen” dit de vill ha den.
Men, det kommer inte att lyckas ty snöbollen som är i rullning växer explosionsartat och snart blir den till en lavin. Tyvärr är backens lutning, enligt min åsikt, fortfarande lite för liten, men rätt som det är så blir den en svart pist )

Ven

Posted: 3 February 2013 - 00:13 - Reply

Ledande politiker och Svt (Propagandaministeriet) ser ut att tillhöra samma familj;
Axel Gordh Humlesjö (programledare SvT)
Chavez Perez (Förstered. SvT-debatt)
America Vera Zavala (rabiat Vp)
http://www.qx.se/8144/vimmel-fran-pittstims-releasefest

Arvid Falk

Posted: 3 February 2013 - 00:28 - Reply

Tack för en ny, utmärkt söndagskrönika! Lisa Bjurwald och Helle Klein m.fl. är hatiska, fanatiska och monumentalt självgoda.
—–
Jag vill varmt rekommendera Rowan Atkinsons tal till det brittiska parlamentet 16 okt. 2012.
“It is what you might call The New Intolerance, a new but intense desire to gag uncomfortable voices of dissent. ‘I am not intolerant’, say many people; say many softly spoken, highly-educated, liberal-minded people: ‘I am only intolerant of intolerance’. And people tend to nod sagely and say ‘Oh, Wise words, wise words’ and yet if you think about this supposedly inarguable statement for longer than five seconds, you realize that all it is advocating is the replacement of one kind of intolerance with another. Which to me doesn’t represent any kind of progress at all. Underlying prejudices, injustices or resentments are not addressed by arresting people: they are addressed by the issues being aired, argued and dealt with preferably outside the legislative process. For me, the best way to increase society’s resistance to insulting or offensive speech is to allow a lot more of it. As with childhood diseases, you can better resist those germs to which you have been exposed.”
“The strongest weapon against hateful speech is not repression, it is more speech’ and that is the essence of my thesis; more speech. If we want a robust society, we need more robust dialogue and that must include the right to insult or to offend. Because, as someone once said, the freedom to be inoffensive is no freedom at all.”
Läs hela talet och se en video med Rowan Atkinson.
http://reformsection5.org.uk/2012/10/rowan-atkinsons-speech-at-rs5-par liamentary-reception/

XY

Posted: 3 February 2013 - 00:47 - Reply

Ovanligt skarpa, ironiska bittersting av sällsynt träffsäker formuleringskonst, även med Julia Caesars höga standard som referens.
De avslöjade avslöjar egentligen sig själva i varje framträdande de gör, men en krönika som denna ger läsaren en mycket kompakt erinran om “de goda krafternas” och korrektmedias hatprojicerande gunstlingars dubbelmoral och aggressiva agenda.

Peter

Posted: 3 February 2013 - 06:31 - Reply

De kvinnor som upplevt “mångkulturens” värsta baksidor verkar inte lika imponerade av Lisa Bjurwald:
http://www.friatider.se/nasrin-sjogren-sagar-lisa-bjurwald
”Vad dessa människor som ser nazister i varenda prasslande buske vägrar förstå, är att en del av oss har vuxit upp i och ännu vistas i det som kallas verkligheten. Den verklighet där segregation, tvångsäktenskap, hederskultur, sexuella trakasserier, glödgande Sverigehat, kriminalitet, renlärig islam, fattigdom, missbruk och allsköns misär är vardag”, skriver Sjögren.
Sjögren menar att ”[d]et ska vara en insnöad och demokratifientlig människa som Lisa Bjurwald till att” kritisera de som själva levt och vuxit upp i mångkulturen för att de talar ut och att Bjurwald dristar sig till att tro att hon ”gör något gott genom att sanktionera de verkliga förtryckarna inom minoriteterna”.

Magnus A
Posted: 3 February 2013 - 12:10 - Reply
Det sista, att Bjurwald “sanktionera[r] de verkliga förtryckarna inom minoriteterna”, intressant och kanske en brist i Expos definition av islamofobi. Jag kallades “islamofob” i Expo tidskrift 2007, trots att jag skrev om muslimer som kritiserat radikala/islamister (ser nu att bloggposter konsekvent talar om “radikala”, islamister och liknande) men ser nu en annan definition, av Stand for Peace. De kritiserar all extremism — judisk, antisemitisk, islamistisk… — och skriver om islamofobi:
“The greatest threat to moderate Islam and its assimilation with democratic values are those people who, too fearful to make a stand against radical Islamists, ignore the pleas of pro-Western Muslims and instead choose to “engage” with the extremists. Real Islamophobes are those who abandon secular Muslims and turn a blind eye to the human rights violations committed against innocent Muslims by Islamist governments and terror groups.”
http://standforpeace.org.uk
Ska Expo ge sig på Stand for Peace nu? Expo samarbetar med Hope Not Hate, med missvisande namn då de kallar en rad hedervärda muslimer islamofober och pyntar rubriken till artiklar om dessa med Breivik.
—–
Önskar nu allmänt (ej till Peter) invända mot lite i Julias annars även roande text. 1) Julia låter en anonym skribent (sig själv?) användas för att föra fram rastänkande i form av “rasförräderi”.
2) Julia skriver att Annika Borg “lät sig intervjuas i tidningen Dispatch International”. De som det minsta följa detta (t ex på Kristen Opinion) vet att Borg i kontakt journalisten läst om koppling till Dagen och därför trodde intervjun avsåg dem och att Dispatch International i efterspelet attackerat Borg. Den bild Julia ger är en version där Borg nyttjas för vissa syften (är Julias lojalitet SD/nationella rörelsen?).
3) Att Bjurwalds själv är ett resultat av “den folkliga vrede som kan kanaliseras tack vare nätet” (sådant som Avpixlat och dess kommentarer eller nämnda “rasförräderi”), så att hon har en slags omedveten kunskap om rasförräderiet, uppfattar jag så extremt psykologiserande och förminskande motståndaren att det nästan liknar en propagandism från visst håll på 30-talet.
Med detta sagt håller jag med om Helles osaklighet och totalitära sida och detta är i så motto en välkommen text. Men dess brister förtjänar kritik.
–
PS. Visar möjligen mtp nämnda brister för stor välvillighet ovan. Kan på grund av Julias krönikor inte längre länka Snaphanen.

Invandrare1957

Posted: 3 February 2013 - 08:09 - Reply

Missa inte huvudspåret. Reinfeldt får fritt jobba för sin politik. Utnyttja invandringen till att halvera lönerna till slut för att göra Sverige konkurrens kraftigt. Det kommer att drabba alla i slutändan folk får lämna sina boenden med skuld. Dom nya svenskarna får billiga boenden. Bankerna blir rikare svenskarna får ha dubbla jobb för att hålla levnadsstandarden. Prostitutionen ökar brotten ökar ungdomarna måste ju få pengar för att överleva. Ett vackert Sverige.

Hans K Nilsson
Posted: 3 February 2013 - 10:08 - Reply
Du har helt rätt i ALLT du skriver detta är agendan. Lands och folkförrädaren Reinfeldt och hans anhang vill ha Sverige tillbaka till 30 talet. Svensken SKALL åter stå med mössan i hand och be om sitt dagliga bröd. Sverige och Svenskhataren Reinfeldt har redan i sin ungdom förstått hur Svensken är i grunden därför kunde han genom att kasta till folket småsmulor ( precis som sossarna gjorde med bidrag ) via sina jobbskatteavdrag få folket att ge dem sina röster. Landsförrädaren skryter ständigt om att arbetarna har fått en extra månadslön att röra sig med MEN han berättar inte hur mycket av denna månadslön han har tagit tillbaka via diverse försämringar och avgiftshöjningar. Det är enbart de som har haft ändan full tidigare som har fått det ännu bättre med Alliansen. Det är verkligen hög tid för Svenska folket att ta ställning till vilket Sverige som vi skall lämna över till dagens barn och barnbarn men även generationer efter dem. Jag tillhör de som har gått ur Svensk – Islamska kyrkan. Jag har även sen 2010 slutat köpa ALLA PK pappersblaskor.

Johan

Posted: 3 February 2013 - 08:12 - Reply

Till Helle-Lisa:
I Seglora smedja – handlar det ej om att bedja,
Där är det inne att hata – och respekten för nästan rata
Åt den som vågar skepsis visa – mot det som är heligt för Lisa
kommer ej finnas nåd att vänta – gruvlig hämnd, fixar Klein med ränta
Att hennes saliggörande och allomfattande mångfald – för svensken endast är oöverträffad enfald
Kan hon under inga villkor acceptera – så därför måste PK-media censurera
Tänk att så helt på sanningen sitta – att andras rätt till egen uppfattning kan kvitta
Och i TV-soffan få sitta och prata – om att det bara handlar om att hata……

Magge

Posted: 3 February 2013 - 08:48 - Reply

Tack Julia för din underbara söndagskrönika!
Mitt psyke var i gungning men har åter stabiliserats då du
träffsäkert satt ord på det som (bland andra) jag känner men
knappt orkar tro är sant.

Mera PK

Posted: 3 February 2013 - 09:18 - Reply

Ännu ett fulländat beställningsjobb som presenteras SVT.
http://www.svt.se/nyheter/invandrarna-fa-i-manga-problemkommuner

Hans K Nilsson
Posted: 3 February 2013 - 10:20 - Reply
Hela Sveriges etablissemang jobbar för högtryck på order av kärringen Bengt Westerberg att bevisa förträffligheten med invandringen och det mångkulturella samhället. Det är vår SVENSKA FOLKETS förbannade skyldighet att bevisa motsatsen.

Rune

Posted: 3 February 2013 - 09:42 - Reply

“Helle Klein och Lisa Bjurwald är födda i fel tid och fel land. För femtio år sedan hade de platsat perfekt i den östtyska diktaturen DDR.”
————————————————
Eller lite tidigare i Nazityskland.

Eva

Posted: 3 February 2013 - 10:15 - Reply

Underbar krönika av Julia Caesar. Jag var i Frankrike för inte så länge sedan och hamnade i en mellanstor stad. Jag frågade på hotellet receptionisten om det var säkert att parkera utanför och om det var ett säkert område att promenera i – den blick och det svar jag fick var fullständigt tydligt – “det är här som i de flesta andra städer numera”, sedan kom en lång suck och en blick ingen kan missta sig på.
Europa, och Sverige i synnerhet, rämnar nu under det massiva imigrationstrycket och vi ser nu samhället, normer och tilliten sakta, men oupphörligt upplösas, Lisa och Helle är dagens fanbärare för den utvecklingen, som startades på Palmes tid. Det kan inte sluta i annat än en total upplösning av det samhälle vi känner.

Invandrare1957

Posted: 3 February 2013 - 10:30 - Reply

Politiska floskler som. Mäniskans lika värde. Det är bara att visa svaghet. Den starke visar respekt för andra kulturer och religioner. Visar dom inte respekt. Tillbaka så får dom ingen repekt och behöver inte vara här. Så måste det vara om man ska ha ett fungerande samhälle. Men då är man rasist enligt dom här damerna och politikerna. Svensken ska inte visa svaghet gör man det så blir man lättstyrd precis som politikerna vill. Och går mot förintelsen med svenskheten. Vi måste börja visa styrka och att respekteras som svenskar.

Erling

Posted: 3 February 2013 - 10:39 - Reply

Kyrkans arbetsmiljöproblem är väl dokumenterade. Femton procent har under den senaste femårsperioden varit långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom, stress eller depression.
Arbejder svenske præster ligeså meget som danske?

christina wegel

Posted: 3 February 2013 - 11:37 - Reply

Bra av JC som vanligt.
Men är det inte dags för JC att – för att öka trovärdigheten ytterligare- kasta masken och träda fram. Om nu JC, som ryktas, är en etablerad journalist, kan det ju bara bli en värdefull “tipping point”. Eller är hen rädd att “Sotlugg’” och “Linlugg” skall gå till handgripligheter?
Vågar Katarina Mazetti ge sig ut och debattera i eget namn på Avpixlat ( vilket fått dess ekokammaren till kommentarsutrymme att slå i decibeltaket), borde väl JC kunna segla under egen flagg. Saker rör ju på sig i rätt riktning, manifestat i opinionsmätningarna och åtföljande kursändring hos trendkänsliga moderater. Ge utvecklingen ytterligare en knuff, JC!

markus

Posted: 3 February 2013 - 12:06 - Reply

Christina Wegel: ” Eller är hen rädd att “Sotlugg’” och “Linlugg” skall gå till handgripligheter?”
Som du nog vet kan det inte helt uteslutas.

Maja Dacke