Muslimer med målet att ta över Europa
13 april, 2012 av Richard Jomshof
Yousuf al-Qaradawi och Muslimska brödraskapet har som mål att erövra Europa.
Axess visade för några månader sedan en norsk dokumentär vid
namn ”Muslimska brödraskapet – om frihet och jämlikhet”. Dokumentären,
som är gjord av exilirakiern Walid al-Kubaisi, har som mål att ta reda
på vad islamistiska Muslimska brödraskapet har för mål med sin
verksamhet i dag. Det är en skrämmande bild som målas upp i
dokumentären, en verklighet svensk media och övriga riksdagspartier
talar tyst om. Walid al-Kubaisi berättar inledningsvis att han kom till Norge för 25 år sedan med en dröm om frihet, en dröm som uppenbarligen inte delas av alla. al-Kubaisi konstaterar bland annat att en gammal vän till honom, en flykting och oppositionell från Mellanöstern, omvänts och blivit medlem i Muslimska brödraskapet. I dokumentären säger vännen att han nu har en mission i livet – att förändra Europa – och att muslimerna nu har chansen att ta över Europa: ”Det här är vår chans! Nu eller aldrig.”
Någonstans där tar dokumentären avstamp. För mig är det jag ser ingen större nyhet, men jag vet att det finns många som ännu inte förstår vilken fara islam(ismen) utgör för inte bara Västvärlden, utan för hela världen, ett hot långt värre än såväl nationalsocialism som kommunism. Jag vet att det finns många som låter sig luras av medias och övriga partiers lögner om islam. Därför är det min förhoppning att så många som möjligt tar sig tid att inte bara se dokumentären, utan också begrunda vad den försöker berätta.
Med målet att erövra Europa
Det finns mycket att säga om det som lyfts fram i dokumentären. Yousuf al-Qaradawi, en av Muslimska brödraskapets ledare, säger till exempel följande: ”Roms erövrig betyder erövringen av Europa. Det betyder att islam ska återvända till Europa än en gång. Måste en erövring ske via krig? Nej, det är inte nödvändigt. Det finns fredliga erövringar. Det har grund i vår religion. Jag tror att islam ska erövra Europa utan svärd eller krig.”
Mahdi Akif, Muslimska brödraskaspets ordförande, säger i sin tur följande om Europa: ”Muslimska brödraskapets dröm är den enade islamiska staten. [...] I dag är vi muslimer väldigt många. […] Att presentera denna religion för Europa är brödraskapets mål.”
Att Muslimska brödraskapet verkligen har som mål att ta över inte bara Europa utan hela världen, intygas av Kamel al-Najjar, en avhoppare från Muslimska brödraskapet: ”I nästan alla länder finns i dag en gren av Muslimska brödraskapet. De vilseleder folk och har först många i väst bakom ljuset. Deras enda mål är att etablera islamiskt styre över hela världen.”
Kamel al-Najjar, avhoppare från Muslimska
brödraskapet, berättar att Muslimska brödraskapet har som mål
att infiltrera västvärlden och etablera ett islamiskt styre.
Med dold agenda och kluven tungaKamel al-Najjar berättar också att Muslimska brödraskapet har en dold agenda för Europa: ”Deras mål är att infiltrera västvärlden eftersom de vet att de inte kan besegra västvärlden med våld. […] De använder många organisationer som täckmantel. De säger inte att de tillhör Muslimska brödraskapet. De ger dem vanliga namn för att vilseleda folk. […] Genom dessa organisationer påverkar de politiken i västvärlden. De använder demokratin som ett instrument för att uppnå sina mål, och sen förbjuder de politiska partier.”
al-Najjar kritiserar starkt teologen och författaren Tariq Ramadan, barnbarn till Muslimska brödraskapets grundare Hassan al-Banna, och som av många i Väst anses vara en liberal reformator och talesman för moderata muslimer. al-Najjar kallar Ramadan för ”räv” och menar att Ramadan är bra på att vilseleda europeiska politiker och att Ramadan i själva verket tror på Muslimska brödraskapets läror, en åsikt som förövrigt även delas av andra i filmen. Ramadan, som anklagas för att ha antagit Muslimska brödraskapets politik och taktik, har för övrigt vägrat att medverka i filmen för att kommentera sitt förhållande till Muslimska brödraskapet.
Muslimska brödraskapet talar om mänskliga rättigheter, vilka dock inte gäller dem som bryter mot islams bud. Denna paradox löser man med hyckleri och genom att tala med ”kluven tunga”, som dokumentärfilmaren Walid al-Kubaisi väljer att kalla det.
Vi får också möta Sayyid al-Qimni, en känd egyptisk forskare och debattör, som lever under ständigt beskydd eftersom han är hotad till livet av Muslimska brödraskapet. al-Qimni säger att Muslimska brödraskapet maskerar sig likt kameleonten: ”Den kan ändra färg och form, men dess gift är detsamma. Bröderna kan uppträda som änglar och se snälla ut och fälla tårar men de bär på det dödliga giftet.”
al-Qimni kommer med följande träffsäkra kommentar med anledning av de muslimska talesmän i Europa som säger att de är för demokrati: ”De säger att de tror på demokrati och vill ha en demokratisk stat. Men den ska vila på islamistisk grund. Vad betyder det? Att sharialagen ska råda. Men vad ska man då med demokrati till?”
Den 90-årige författaren Gamal al-Banna, har även han starka åsikter om Muslimska brödraskapet: ”De [Muslimska brödraskapet] tror inte alls på frihet. Det finns ingen islamistisk grupp som verkligen uppskattar frihet. Inte heller demokrati. Det gäller även Muslimska brödraskapet. […] Det största problem Europa står inför i dag är följande: Demokrati är Europas mest betydelsefulla bidrag någonsin. Den har större betydelse än Albert Einstein, vetenskapliga bedrifter eller medicinska framsteg. […] Allt annat har kommit till i en demokratisk miljö, som nu är hotad.”
Med barnvagn, demokrati och religionsfrihet som vapen
I filmen ställs en mycket berättigad fråga, nämligen hur det kan komma sig att främlingar – det vill säga muslimer – gör uppror mot Voltaires arv i hans egen hemstad Paris. Sedan visas bilder från en demonstration där tusentals muslimer, såväl kvinnor som män, demonsterar och hur muslimska ungdomar bränner, vandaliserar och förstör. (Vi får bland annat veta att så många som 50 000 bilar sätts i brand årligen i Frankrike och att det är muslimska ungdomar som gör detta.)
Lafif Lakhdar, tunisisk författare och debattör boendes i Frankrike, konstaterar att en majoritet av befolkningen i flera av Paris förorter i dag är muslimer, samt att Muslimska brödraskapet predikar hos dessa muslimer och att de vinner över allt fler på sin sida. Lakhdar berättar sedan att Muslimska brödraskapet har som mål att islamisera och omvandla inte bara Frankrike utan hela Europa. Att de kan komma att lyckas med detta mål beror på att européerna inte föder några barn, vilket muslimerna gör, och på Europas moraliska förfall, menar Lakhdar.
Den egyptiske forskaren och debattören Sayyid al-Qimni som jag nämner ovan, berättar i sin tur om en imam i Holland uppmanar till muslimskt övertagande genom höga födelsetal. Imamen i fråga har bland annat sagt att ”vi [muslimerna] ska ta ifrån dem det här landet med hjälp av demokratin, Satans verk”.
I dokumentären ställs frågan om Muslimska brödraskapet står för en ”islamistisk ideologi som använder barnvagn, demokrati och religionsfrihet som vapen i stället för svärd och självmordsbombare”. Den som ser dokumentären inser att så är fallet.
Det konstateras sedan att den som i Västeuropa vågar tala om islamisterna och deras ambitioner, genast anklagas för att ge uttryck för ”islamofobi” och fördomar. Samtidigt konstateras att detta är något man talar helt öppet om i arabisk media, det vill säga att muslimerna ska ta över Europa. Som om det var det mest naturliga i världen.
Dokumentärfilmaren och exilirakiern Walid
al-Kubaisi konstaterar att den som vågar tala om islamisternas
ambitioner att erövra Europa, genast anklagas för att ge uttryck för
islamofobi och fördomar.
Den förtryckande slöjan Sayyid al-Qimni kritiserar vidare åsikten att vi i toleransens och mångkulturalismens namn ska tillåta bärandet av slöja: ”Man skulle bli vaksam om man förstod varför de bär slöja. Den är ingen muslimsk symbol som den judiska kippan. Hijab betyder: ’Jag den muslimska kvinnan är bättre än den nakna europeiska kvinnan som följer Satan.” al-Qimni konsterar att man med slöjan vill understryka sin moraliska överlägsenhet. Sedan ställer han den berättigade frågan om Väst tillåter högre rang på grund av religion.
Fikry Abd al-Muttalib, expert på Wahhabismen, den riktning som dominerar i Suadiarabien och inspirationskälla för Muslimska brödraskapet, berättar hur Muslimska brödraskapet infiltrerar och påverkar ungdomarna. Om slöja säger han följande: ”Varför då hijab? För det första får man full kontroll över kvinnan. När du klär kvinnan i hijab kan du börja fylla henne med konservativa, instängda och hårdnackade värderingar […] Då kan hon inte möta andra eller hysa moderna värderingar. Hon kan inte göra nya upptäckter. Hijab eller niqab är en form av makt över kvinnan som utövas av den som uppfostrar nya generationer. Kontroll över kvinnan innebär kontroll över kommande generationer.”
al-Muttalib fortsätter: ”Brödraskapets identitet bygger på dominans, kontroll och att göra människor till objekt. De vill ha lydiga och underdåniga människor. […] Samma sorts människor nazismen och fascismen skapade.” Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.
Även Tarek Heggy, en känd liberal näringslivsledare i Egypten, har starka åsikter om slöjan: ”… det [slöjan] är en symbol för en viss politisk rörelse. Ju fler kvinnor som bär slöja, desto starkare står vi politiskt i Europa. […] Det finns människor som pressar fler kvinnor att bära slöja därför att det är en symbol för en viss politisk rörelse. […] hijab är islamismens varumärke”.
Karima Kamal, en av Egyptens mest kända kvinnliga journalister och författare, säger i sin tur följande om slöjan: ”För alla islimister är slöjan en identitet, mer än något annat.” Kamal säger också att vänstern inte bör stöda Muslimska brödraskapet och frågar sig hur man kan stöda sin motsats.
På tal om vänstern; Rifaat al-Said, partiledare för det vänsterorienterade al-Tagammu, säger följande när han får höra att många på vänstersidan i Europa stöder det Muslimska brödraskapet: ”Det kallas politisk dumhet och finns även i Egypten.”
Dokumentären är som sagt från 2010, innan den så kallade arabiska våren. Redan då hade många av de personer som kritiserar Muslimska brödraskapet och som lyfts fram i dokumentären det svårt. Jag undrar hur de har det i dag.
Dokumentären, som kan ses nedan, är uppdelad i tre delar:
Muslimska brödraskapet – om frihet och jämlikhet (del 1)
Muslimska brödraskapet – om frihet och jämlikhet (del 2)
Muslimska brödraskapet – om frihet och jämlikhet (del 3)
Hade galna terrorister, extremister, Al-Qaida anhängare eller Talibaner utropat detta, hade de kunnat avfärdas, men när högt uppsatta potentater utbrister i dessa ord bör man ta dem på lite mer allvar.
Lokaltidningen SN (Södermanlands Nyheter) startar idag upp en artikelserie med namnet ”Den delade staden” och ska belysa skillnaderna mellan förorterna och de mer ”välbärgade” områdena. En artikel idag handlade om en kristen familj med rötter i Libanon som flyttat från Södertälje till Järna. Dessa ord om att vara kristen i ett muslimskt land väckte min uppmärksamhet: ”Det var ett helvete och jag ångrar inte att jag gav mig av”. Man undrar ibland hur denna man och andra som flytt muslimska länder reagerar när Islam får ett allt större inflytande i Sverige och gruppen muslimer blir allt fler. Det är nog inte bara vi etniska svenskar som har fårhagor.