Debatten som inte blev av « Richard Jomshof

Debatten som inte blev av « Richard Jomshof: Richard Jomshof
"Vi ligger alla i rännstenen, men somliga av oss tittar på stjärnorna." Oscar Wilde

Flöden:
Inlägg
Kommentarer

« Hotet från islam: 20 procent av Europas befolkning muslimsk år 2050
Debatten som inte blev av

28 mars, 2012 av Richard Jomshof

I kväll var det tänkt att Utbildningsutskottet skulle debattera ”Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan”. Sex ledamöter var uppsatta för denna debatt som var planerad att ta närmare en timme. När det var dags för debatt visade det sig dock att övriga partiers ledamöter hade valt att stryka sig från talarlistan, vilket enligt mig är ett mycket märkligt förfarande.

Frågan vi skulle debattera var inte vilken som helst, utan en fråga som rör problemet att betygssättningen i Sverige enligt Riksrevisionen ”fortfarande inte sker på ett likvärdigt sätt”. Jag har själv lagt en så kallad följdmotion i frågan och hade verkligen sett fram emot denna debatt. Men av den blev det som sagt inget.

Nedan följer mitt anförande som jag ändå valde att hålla:

”Herr talman, redan år 2004, i samband med att Sverigedemokraternas handlingsprogram för skola och utbildning antogs, slog Sverigedemokraterna som parti fast att skolan åter måste få ett statligt huvudmannaskap.

Anledningarna till detta ställningstagande är många. En är att svensk skola tappat i kvalitet sedan den övergick från statligt till kommunalt huvudmannaskap för drygt 20 år sedan. Svenska elever presterar allt sämre i en rad ämnen. Andelen elever som lämnar nionde klass med ofullständiga betyg i kärnämnena har dessutom ökat sedan 90-talet.

Samtidigt visar det sig att elever med särskilda behov har svårare att få stöd. Arbetsmiljön i skolan – för såväl elever som lärare – har försämrats. Detta samtidigt som arbetsbelastningen ökat och fortbildningsinsatserna minskat. Andelen obehöriga lärare har ökat sedan kommunaliseringen. Enligt Lärarnas Riksförbund saknar fler än 50 procent av lärarna som undervisar i grundskolan och gymnasiet tillräcklig utbildning.

Inte nog med det, i ”Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan”, får vi dessutom veta att betygssättningen fortfarande inte sker på ett likvärdigt sätt. Riksrevisionen pekar på brister i samarbetet mellan Skolverket och Skolinspektionen, att det statliga stödet ”inte når fram”, att den lokala nivån har ”otillräckliga förutsättningar” och att ”det delade ansvaret mellan stat och huvudman komplicerar styrningen”.

Om jag tolkar det rätt ges inte lärarkåren tillräckligt med tid eller andra förutsättningar för att tillgodogöra sig stödmaterialet. Ibland är det till och med tveksamt om detta stödmaterial kommer lärarna tillhanda över huvud taget.

I den enkätundersökning Riksrevisionen genomfört med ett stort antal lärare, framkommer uppfattningen att huvudmännen inte tar sitt ansvar för att skapa en likvärdig skola med en jämlik betygssättning. Samtidigt som varje huvudman har stor frihet att själv bestämma hur verksamheten och undervisningen ska organiseras och bedrivas för att nå målen, pekar Riksrevisionen på att lärare tolkar mål och betygskriterier olika.

Herr talman, tanken är att svensk skola ska ge eleverna samma förutsättningar och samma kunskapsbas så att de klarar av att nå de uppsatta nationella målen oberoende av kön, socioekonomisk bakgrund eller var i landet man bor. Så är dock inte fallet i dag. I stället förekommer stora kommunala och regionala skillnader mellan skolorna.

Vad gäller utskottets förslag till beslut är det inte nattsvart. Förslaget att skyndsamt ta fram ett bedömningsstöd för den nya betygsskalan och göra det tillgängligt är naturligtvis bra. Det är också bra att Regeringen i sitt svar till Riksrevisionen skriver att man redan arbetar med att försöka åtgärda problemen.

Men det är inte tillräckligt, långt ifrån. Om vi på allvar ska kunna ta tag i problemen som svensk skola brottas med, är det nödvändigt att skolan får ett statligt huvudmannaskap och därigenom en bättre central styrning samt tydligare och gemensamma riktlinjer för att nå de uppsatta målen.”

Inte nog med det, jag hade dessutom tänkt att fråga ledamöterna från Folkpartiet och Vänsterpartiet hur det kan komma sig att de säger sig vara för ett återförstatligande av den svenska skolan, samtidigt som de vägrar stödja min motion i frågan. Men, det är ju svårt att få ett svar när ledamöterna inte ens är där.
Share this:

Twitter2
Facebook

Like this:
Gilla
Bli först att gilla denna post.

Postat i Uncategorized | 3 kommentarer
3 svar

den 28 mars, 2012 den 20:54 | Svara davidstirling

Jäkligt fegt från övriga!
Har ni förresten ngt postermaterial om skolpolitiken? Återkommer i privat meddelande t dig i så fall med adressuppgifter.

den 28 mars, 2012 den 21:17 | Svara Richard Jomshof

Du hittar partiets övergripande syn på svensk skola i vårt skolpolitiska inriktningsprogram som antogs på partiets landsdagar i höstas:

https://sverigedemokraterna.se/files/2012/03/inriktningsprogram_skola_A5_web.pdf

Samma program går att få i tryckt format. Skicka mig din adress så ordnar jag det.

den 28 mars, 2012 den 21:14 | Svara Stefan

Vad var anledningen till att de drog sig ur? Var timmen för sen?

Klockrent anförande, för övrigt.


– skickat med Google Verktygsfält