En falsk utsaga blir inte sannare ju fler gånger som det yttras

En falsk utsaga blir inte sannare ju fler gånger som det yttras: En falsk utsaga blir inte sannare ju fler gånger som det yttras

Av Johan Lundberg 2012-02-26 kl. 13:16

Aftonbladet fortsätter sin kampanj för att smutskasta Axess med att idag publicera ytterligare en artikel i den kanonad som avfyras från tidningen på temat om påstådda kopplingar mellan Breivik och svenska opinionsbildare från Axess och Timbros håll. Katrine Kielos artikel driver den spännande tesen att Axess spelar samma roll i nutiden som den nazistiska veckotidningen Der Stürmer gjorde i Tyskland från 1930-talet och fram till krigsslutet 1945. Som belägg för denna kuriösa tes anförs nu ingen artikel ur Axess. Inte heller någonting som har sagts på något seminarium anordnat av Axess. Istället citeras en illa formulerad artikel av Alexander Bengtsson i den dubiösa nättidningen Nyheter24.

När det gäller paralleller till just Der Stürmer så skulle man naturligtvis med Kielos logik kunna citera åtskilliga personer som har hyst eller fortfarande hyser åsikten att Aftonbladet sprider antisemitisk propaganda, till exempel i texter signerade Donald Boström. Skillnaden mellan Aftonbladet och Axess i det avseendet är att de som har pekat på antisemitiska budskap i Aftonbladet-texter har kunnat styrka detta med citat - till exempel ur nämnde Boströms alster. Icke desto mindre är det nog få av Aftonbladets kritiker i den frågan som för ner debatten på så låg nivå att man börjar jämföra Aftonbladet med Der Stürmer.

Men det är dit vi alltså har nått - med Kielos senaste inlägg på Aftonbladets ledarsida. Anders Lindberg drog i en skruv på fel ställe. Istället för att skruva ur skruven, drar nu Aftonbladets chefer Linderborg och Kielos in den ytterligare några varv. Men det hjälper föga. En falsk utsaga blir inte sannare ju fler gånger som det yttras. Inte ens om det sker med Sveriges största tidning som plattform.

Jag har i tidigare blogginlägg citerat ledande socialdemokraters yttranden om vikten av att inte tillåta fri invandring och rörlighet. Hans Tilly, som sitter i Socialdemokraternas partistyrelse och därtill är ordförande i Byggnads, har till exempel skrivit: "Invandring av välutbildade från fattiga länder är betänklig och bör pareras med biståndsinsatser så att vi inte bedriver intellektuell utsugning." Alltmedan Solnas socialdemoktreter på sin hemsida beskriver "fri invandring" som "en nyliberal grundtanke som vi vänder oss ifrån. (...) Det skulle innebära alltför stora påfrestningar på samhällssystemen i både invandrings- och utvandringsländerna." Under rubriken "Våra motståndare" kan man på samma hemsida läsa om partiets motståndare "inom asyl- och migrationspolitiken", vilka påstås utgöras bland annat av dem "som runt om i Europa driver" frågan om "helt fri invandring", vilket sägs "utsätta välfärdssystemen för stora påfrestningar och montera ned välfärdsstaten."

Intressant i detta sammanhang är även Katrine Kielos blogginlägg från den 11 februari i år, där hon går igenom det "främlingsfientliga bakgrundsbruset", och bland annat hänvisar till "en tysk socialdemokrat som publicerar en bok om att muslimerna föder för många barn och utarmar landets gener". Nu är sanningen den att den socialdemokrat som har skrivit boken ifråga inte är vilken tysk socialdemokrat som helst utan Thilo Sarrazin, före detta finansminister och fortfarande SPD-medlem.

Istället för att angripa en pubikation som driver frågan om fri invandring och fri rörlighet mellan nationer, bör Kielos - om hon är verkligen är intresserad av att komma till rätta med främlingsfientligheten - först och främst rikta sin kritik mot dem som verkligen driver teser om att invandringen bör vara föremål för begränsningar och att den innebär ett hot mot vår välförd. Varför tar inte Kielos debatten med dem istället för att debattera mot den ena halmdockan efter den andra?


– skickat med Google Verktygsfält