OECD: Unga i Sverige mår dåligt
STOCKHOLM.
Enligt
en OECD-rapport lider många unga i Sverige av psykisk ohälsa, särskilt
bland dem som varken pluggar eller arbetar. OECD rekommenderar svenska
myndigheter att öka på skolhälsovården.
Av de ungdomar mellan 16 och 24
år som varken jobbar eller studerar har 27 procent av männen och 36
procent av kvinnorna psykologiska problem. Siffran för männen är dubbelt
så stor som den för unga män som studerar eller arbetar.
Det framgår i den rapport om psykisk ohälsa i Sverige och åtta andra länder som presenteras i dag. Psykiska problem anses vara ett stort hinder för många för att få arbete.
Exakt hur psykisk ohälsa definieras i sammanhanget framgår inte av rapporten.
Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) uppskattar OECD kostnaden för den psykiska ohälsan till över 70 miljarder kronor om året i förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag skriver han att det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP.
"Lägger man till detta de omätbara mänskliga kostnaderna står vi inför en av vår tids stora välfärdsutmaningar", skriver han.
Myndigheterna måste också bli bättre på att stötta dem som lämnar skolan tidigt, unga som varken jobbar eller utbildar sig, och arbetsgivare för att kunna behålla anställda som har problem med psykisk ohälsa. De allra flesta skolor har visserligen den personal som krävs: sköterska, läkare, psykolog, kurator och specialpedagog. Men deras tid räcker inte till, konstaterade Skolinspektionen i en rapport 2011. Framför allt gällde det skolpsykologerna, där mer än var tredje rektor uppgav att resurserna var otillräckliga.
De ungas ansökningar om aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa har nästan fyrfaldigats sedan början av 2000-talet, vilket är den största ökningen bland de OECD-länder som har dessa uppgifter.
Rapporten föreslår en reform av sjukförsäkringen för dem mellan 19 och 29 år med fokus på åtgärder för att arbetslösa snabbt ska kunna komma tillbaka i arbete.
Karina Karlsson, ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor, håller med OECD om att den svenska skolhälsovården måste förstärkas kraftigt.
Trenden fram till 2009 är att elevantalet sjunkit något men inte i närheten av det vi rekommenderar, max 400 elever per heltidsskolsköterska, säger hon.Samtidigt har arbetet förändrats kraftigt. Den införda HPV-vaccineringen innebär att eleverna ske ges tre sprutor under ett läsår, ett stort, stort arbete. Och från i år ska alla vaccinationer bokföras i ett nationellt vaccinationsregister, vilket kan ta tid från elever vi behöver ha en öppen dörr för.Hon påpekar att många rapporter vittnat om flickors utsatthet och psykiska ohälsa. Till det kommer ökad stress i samband med val av gymnasieskola, i dag finns en uppsjö av gymnasier att välja på. Karina Karlsson har också själv märkt av hur lärarnas tuffare situation med ökad administration spiller över på eleverna.
När lärare tycker det känns övermäktigt med nya system, betygskriterier och annat, då smittar det av sig på barnen som också blir jätteoroliga, säger hon.
Det framgår i den rapport om psykisk ohälsa i Sverige och åtta andra länder som presenteras i dag. Psykiska problem anses vara ett stort hinder för många för att få arbete.
Exakt hur psykisk ohälsa definieras i sammanhanget framgår inte av rapporten.
Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) uppskattar OECD kostnaden för den psykiska ohälsan till över 70 miljarder kronor om året i förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag skriver han att det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP.
"Lägger man till detta de omätbara mänskliga kostnaderna står vi inför en av vår tids stora välfärdsutmaningar", skriver han.
Myndigheterna måste också bli bättre på att stötta dem som lämnar skolan tidigt, unga som varken jobbar eller utbildar sig, och arbetsgivare för att kunna behålla anställda som har problem med psykisk ohälsa. De allra flesta skolor har visserligen den personal som krävs: sköterska, läkare, psykolog, kurator och specialpedagog. Men deras tid räcker inte till, konstaterade Skolinspektionen i en rapport 2011. Framför allt gällde det skolpsykologerna, där mer än var tredje rektor uppgav att resurserna var otillräckliga.
De ungas ansökningar om aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa har nästan fyrfaldigats sedan början av 2000-talet, vilket är den största ökningen bland de OECD-länder som har dessa uppgifter.
Rapporten föreslår en reform av sjukförsäkringen för dem mellan 19 och 29 år med fokus på åtgärder för att arbetslösa snabbt ska kunna komma tillbaka i arbete.
Karina Karlsson, ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor, håller med OECD om att den svenska skolhälsovården måste förstärkas kraftigt.
Trenden fram till 2009 är att elevantalet sjunkit något men inte i närheten av det vi rekommenderar, max 400 elever per heltidsskolsköterska, säger hon.Samtidigt har arbetet förändrats kraftigt. Den införda HPV-vaccineringen innebär att eleverna ske ges tre sprutor under ett läsår, ett stort, stort arbete. Och från i år ska alla vaccinationer bokföras i ett nationellt vaccinationsregister, vilket kan ta tid från elever vi behöver ha en öppen dörr för.Hon påpekar att många rapporter vittnat om flickors utsatthet och psykiska ohälsa. Till det kommer ökad stress i samband med val av gymnasieskola, i dag finns en uppsjö av gymnasier att välja på. Karina Karlsson har också själv märkt av hur lärarnas tuffare situation med ökad administration spiller över på eleverna.
När lärare tycker det känns övermäktigt med nya system, betygskriterier och annat, då smittar det av sig på barnen som också blir jätteoroliga, säger hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar