Mjölk möjlig orsaktill prostatacancer | Inrikes | SvD

Mjölk möjlig orsaktill prostatacancer | Inrikes | SvD: Mjölk möjlig orsak
till prostatacancer
Göran Asker var 59 år när PSA-provet gav utslag. Efter åtta år som präglats av olika behandlingar testar han nu en helt ny lovande bromsmedicin. ”Jag håller igång med jakt och tycker om att snickra men jag känner mig tröttare och ibland somnar jag i stolen”, säger han.

Göran Asker var 59 år när PSA-provet gav utslag. Efter åtta år som präglats av olika behandlingar testar han nu en helt ny lovande bromsmedicin. ”Jag håller igång med jakt och tycker om att snickra men jag känner mig tröttare och ibland somnar jag i stolen”, säger han.

Foto: Dan Hansson

18 december 2011 kl 05:00, uppdaterad: 18 december 2011 kl 19:32

Ett band av dödlig prostatacancer sträcker sig över Skandinavien. Antalet fall har ökat i 50 år och svenska män är bland de mest drabbade i hela världen. Svaret på prostatagåtan döljer sig i vår livsstil – kanske rent av i mjölkglaset.

Från början var det inget speciellt med den där dagen då Göran Asker hade gått för att lämna blod. Men den här gången reagerade sköterskan på att blodtrycket var högt och skickade honom till en läkare som tog en massa prover.

– Jag fick ett helt A4-ark med provresultat. Allt var bra, tyckte doktorn, men så var det en sak. PSA-värdet var förhöjt.

Biopsierna som togs i baken gjorde rejält ont och efteråt blödde han som en gris. Provsvaren visade värdet 7 på den 10-gradiga Gleasonskala där ett utslag under 4 är hanterbart men där allt över 6 ger skäl till oro.
Artikeln fortsätter...

En växande tumör hade fått fäste i Göran Askers prostata.

– Om ett år kan du inte pinka, sa doktorn.

Det fanns två alternativ: operera eller stråla?

– Ta bort skiten, sa jag.

Vintersolen skiner in genom fönstret i lägenheten i Marieberg där han och hustrun Elisabet flyttade in 2003, samma år som Göran Asker fick sin diagnos. På väggen hänger hornen från 16-taggaren han fällde i skogarna utanför Lycksele i fjol.

– Man får bara en chans.

Förra året dog 2398 svenska män av prostatacancer. En abstrakt siffra – sju gånger större än trafikdöden – som gör cancersjukdomen till den som skördar flest offer i Sverige. Fler än både lungcancer och bröstcancer.

År 2009 fick 10 317 män diagnosen. Det var första noteringen över 10 000 diagnoser för sjukdomen som ökat med 1 procent varje år sedan 1960-talet och nu svarar för vart tredje cancerfall bland svenska män. Prostatacancer har långsamt blivit en folksjukdom som just nu drar en grå filt över livet i 48 000 svenska hem.

Ändå är sjukdomen på många sätt en gåta. Här är den största av dem alla.

Varför drabbas svenska män mycket oftare än män i övriga Europa?

Förra året dog 2398 svenska män av prostatacancer. En abstrakt siffra – sju gånger större än trafikdöden.

Den snabba ökningen av antalet diagnoser sedan mitten på 1990-talet hänger delvis ihop med introduktionen av PSA-prover. Men det förklarar inte varför dödligheten i Sverige är dubbelt så hög som i USA och Kanada, länder som annars brukar utmärka sig för en mer ohälsosam livsstil än vår. Där faller dödstalen nu sedan flera år, här är nedgången mycket mindre. De enda som kan mäta sig är balter och danskar. Japaner och koreaner drabbas däremot mycket sällan, så länge de inte flyttar till USA, eller till Sverige.

Varför?

I ett band som sträcker sig från Island, över Skandinavien och ned i Baltikum härjar prostatacancern på ett sätt som saknar motstycke annat än i delar av Centralafrika, Elfenbenskusten och i Karibien där män bär på en särskild genetisk riskfaktor.

Så, kan även svenska män bära på anlag som gör oss extra känsliga? Vi vet att sjukdom i släkten klart ökar risken.

Henrik Grönberg, som är professor på Karolinska institutet, har forskat kring prostatacancer i 20 år och har särskilt intresserat sig för våra geners betydelse. Hittills har 35 så kallade snipar på DNA-molekylen knutits till sjukdomen men ingen av dessa förklarar mer än någon enstaka procent av fallen. Grönberg tror att vi i framtiden kommer att kunna säga att genetiska faktorer ligger bakom 45 procent medan omgivningsfaktorer förklarar 55 procent.

Totalt tror han att kanske 200 gener samverkar med 10–20 olika miljöfaktorer. Så komplex är sjukdomen.

Men varför är dödligheten högst hos oss?

– Det speglar att det finns faktorer i vår livsstil som spelar en roll. Eftersom det är en så bred sjukdom som drabbar en stor del av befolkningen kan det inte vara ovanliga exponeringar.

67-årige Göran Asker var en av de första i landet som opererades med den senaste robottekniken. Buken blåstes upp med kvävgas och istället för ett öppet snitt gick kirurgerna in via fem olika titthål för att klippa bort prostatan.

– Jag vaknade ett halvt dygn senare med en slang i en två centimeter kortare snopp. Det kan låta som en bagatell men trots allt ligger mycket av manligheten och självbilden i den sexuella förmågan.

Kanske är det därför så få män vill tala om sjukdomen. I den informationsbroschyr som vården delar ut står att en del som behandlas blir impotenta.

– Det stämmer inte. Alla jag snackat med har förlorat potensen. Vården skulle behöva bli mycket bättre på att förklara och diskutera lösningar på alla biverkningar som finns.

Efter att ha tränat knipövningar som en galning slapp han en annan vanlig biverkning, att inte kunna hålla tätt.

Som förväntat hade PSA-värdet sjunkit kraftigt efter operationen. Men det ville aldrig riktigt gå ner till noll.

Trots åratals forskning finns det inte några säkra vetenskapliga bevis på vad som orsakar prostatacancer. Med det sagt, tillägger de flesta forskare SvD intervjuat, finns det starka misstankar och den starkaste av dem alla har i mer än 30 år riktats mot mjölk och mejeriprodukter.

Forskare vid Harvard som leder flera av världens största kostundersökningar avråder vuxna från att dricka mer än två glas mjölk om dagen. Och blytunga Världscancerforskningsfonden har placerat livsmedel med kalcium näst högst på sin riskskala.

Det finns ett ganska uppenbart skäl till misstanken. När SvD prickar ut de länder där människor konsumerar mest mejerivaror på en världskarta så visar det sig vara samma länder som har högst dödlighet i prostatacancer. Det är goda skäl till att dra igång studier som undersöker om det finns orsak och verkan, och det är precis vad forskarna gjort.

Få områden har studerats så ingående. När SvD går igenom resultaten visar det sig att de flesta faktiskt också funnit ett samband. Av totalt 42 studier som vi hittat såg 37 en ökad risk för dem som åt mest mejerivaror. Två såg inga samband alls, medan tre rapporterade en lätt skyddande effekt.

Den bild som tonar fram är att mer än ett par glas mjölk eller yoghurt om dagen ökar risken för allvarlig prostatacancer med runt 20 procent, ibland mindre, ofta mer. Risken tycks öka med åldern. Och få äter så mycket mejerivaror som äldre svenska män.

Walter Willett som är professor vid Harvard medical school leder två av världens största koststudier och är den näst mest citerade forskaren inom området kost och hälsa. När SvD intervjuade honom förra året rådde han alla vuxna att vara återhållsamma med mjölk.

– Ja, absolut. Vi har inte alla svaren ännu, men jag tycker att ni svenskar bör dricka mindre mjölk. Ett eller kanske två glas är troligen ingen fara men mer än så kan medföra en risk för prostatacancer.

– Nyttan av mjölk är tveksam. Det finns utmärkta alternativ och de människor som inte dricker mjölk runt om på jorden får i sig tillräckligt med kalcium från grönsaker. Korna som har en mycket större benstomme än vår dricker inte heller någon mjölk utan får i sig vad de behöver från gräs.

För några veckor sedan hävdade Walter Willett vid en presskonferens i Boston att de amerikanska kostrådens tonvikt vid mjölk mer speglar den mäktiga mejeriindustrins intressen än den senaste forskningen.

Hösten 2006 hade Göran Askers PSA-värde åter börjat stiga och i november inleddes en strålbehandling som pågick i sju veckor.

– Först kände jag ingenting och sedan ingenting men så en dag på jobbet bara rasade jag ihop. All energi var borta och jag var helt utslagen. Det kändes som om jag skulle dö.

Ett år efter strålbehandlingen var det dags igen. För att hålla PSA-värdet stången ordinerades den här gången hormonbehandling. Det är ett antitestosteron som trycker ned det manliga könshormonet eftersom detta bidrar till att cancern utvecklas snabbare.

– Det är ett slags kemisk kastration och det kändes inte så bra. Jag kom i övergångsåldern och fick vallningar.

Sjukdomen och ovissheten om framtiden förändrade livet i grunden. Göran Asker tog ut pension ett år tidigare än tänkt och paret försöker ta vara på varje stund och inte skjuta saker på framtiden. Nyligen tog de en båttur på Rhen och i somras byggde han en brygga vid stugan.

– Där brukar vi samla barn och barnbarn. Just barnbarnen är de som tagit beskedet om min sjukdom bäst. De nickar och sedan leker de vidare, säger Göran som brukar sammanfatta resultaten från sina läkarbesök i ett nyhetsbrev som han mejlar ut till sina fyra barn.

För Göran Asker är det självklart att rekommendera alla män att testa sitt PSA-värde. Hade han själv gjort så är det möjligt att sjukdomen upptäckts tidigare.

– En del läkare vill inte ta PSA-prov på patienter som saknar symtom. De är rädda för att överbehandla män med lindriga former. Men jag har mycket svårt att förstå läkare som sticker huvudet i sanden. PSA-test borde ingå i den vanliga hälsokollen precis som mammografi för kvinnor.

– Jag har sagt till mina söner att de absolut ska PSA-testa sig och att de ska börja redan i 40-årsåldern.

Om mjölken spelar in, vilket flera ledande forskare misstänker, vad är det i mjölken som utgör en fara? Det finns minst tre olika hypoteser.

En är att det animaliska fettet i mjölken är boven. De studier som tittat på detta har dock sällan hittat några samband.

En annan hypotes bygger på upptäckten att mjölk ökar kroppens produktion av IGF-1 som är en insulinliknande tillväxtfaktor, vilket i sin tur misstänks bidra till att prostatatumörer växer snabbare. Här pågår mycket forskning och för detta talar att mjölk inte tycks påverka det totala antalet fall, men däremot antalet allvarliga fall. Till de som sett en koppling till IGF-1 hör den stora europeiska EPIC-studien.

Den bäst utforskade hypotesen är trots detta att mjölken rubbar balansen mellan kalcium och D-vitamin i kroppen. D-vitamin bildas i huden då vi solar och skyddar cellerna mot prostatacancer. Dessutom vet forskarna att för mycket kalcium hindrar D-vitamin från att anta sin aktiva form i kroppen. Balansen är känslig och båda behövs för att bland annat lagra in kalk i skelettet.

Redan 1998 rapporterade svenska forskare som studerat 526 örebroare att de som åt mest kalcium löpte drygt två och en halv gång gånger större risk för aggressiv prostatacancer. I Sverige svarar mjölk och ost för 61 procent av det kalcium vuxna får i sig. Mängden D-vitamin är dock ganska liten trots att det tillsätts i mellan- och lättmjölken.

Det här skulle kunna förklara varför svenska mjölkdrickare drabbas hårdare än mjölkdrickare på soliga Hawaii eller i Uruguay, där två av de studier utförts som tonat ned risken med mjölk. Det knappa solljuset på våra breddgrader skulle också kunna förklara varför mjölkdrickare tycks drabbas mindre i södra Europa, där en annan av dessa studier gjorts.

– Jag tycker att äldre män bör vara försiktiga med att dricka mycket mjölk. Våra resultat har bekräftats av de stora Harvardstudierna som är mycket välgjorda, säger Alicja Wolk, professor på Karolinska institutet som var med och gjorde Örebrostudien.

Ändå planerar Socialstyrelsen inte att gå ut med någon rekommendation.

– Tyvärr är budskapet från epidemiologiska studier inte alltid så exakt att det enkelt kan översättas i åtgärder. Om man skulle avgöra en dos där mejeriprodukter blev skadlig så blir det som att jämföra risken mellan att röka 12 eller 15 cigaretter om dagen. Det är problemet, säger Jan-Erik Damber, överläkare på Sahlgrenska, som är projektledare för Socialstyrelsens arbete med att ta fram nya nationella riktlinjer för vården av prostatacancer.

Han vill ändå inte utesluta att mjölken kan vara orsaken till att Sverige ofrivilligt ligger i topp på världens prostatacancerliga.

– Nej, det kan mycket väl vara en sådan faktor som ligger bakom

I november 2010 började PSA-värdet stiga snabbt och läkarna beslutade att sätta in cellgifter, en behandling som fortsatte hela våren. Det fungerade sådär och i september fick Göran Asker ett helt nytt preparat som godkänts bara några månader tidigare. Medlet som han tar varje dag angriper ett protein som bildar testosteron i kroppen.

– Jag vet att min sjukdom är obotlig. Jag kommer att dö av det här och nu är det väl så att jag förlikat mig med det. Jag har ändå levt med det här i åtta år nu. Får jag två år till är det vackert så.

– Jag är inte rädd för att dö. Men jag vill inte bli ett vårdpaket. Jag har fått metastaser i ryggen och jag har själv sett hur det var för en vän som råkade ut för samma sak. Jag vill inte vara med om det.

Det känns svårt är att inte veta hur lång tid han har kvar. Läkarna vill inget säga. ”Hur ska jag annars veta hur snabbt jag ska festa upp pengarna”, suckar han, men tillägger att vetskapen skulle underlätta. Ett nytt efterlängtat barnbarn väntas i februari och snart får inte släkten plats i stugan. Kanske kan han bygga en ny friggebod till sommaren, eller måste de nöja sig med våningssängar?

Göran Asker tänder en cigarrett och drar ett djupt halsbloss.

– Det som håller mig igång är att snickra och jaga, men också att jag unnar mig fin whisky och goda cigarrer. Det är inte rökningen som kommer att döda mig.

GRAFIK: Antal diagnostiserade fall

LÄS OCKSÅ: Hela listan med studier
Vad har prostatan för uppgift?

I prostatan bildas ett tunnflytande sekret, som blandas med sädescellerna. Prostatasekret innehåller, bland annat, näring så att spermierna orkar simma hela vägen till ägget. Prostatacancer ger normalt inga symtom förrän tumören spridit sig. Då kan man drabbas av svag urinstråle, ryggsmärtor, blodbrist och viktminskning.

Prostatacancerns förlopp:

1. Till en början växer tumören endast inuti prostata.

2. Tumören börjar växa utanför prostata.

3. Tumören sprider sig till lymfkörtlar och andra organ.

Sex teorier om prostatacancer:

1. GENER

Har två eller fler nära släktingar insjuknat ökar risken 5–10 gånger. Afroamerikaner i Afrika, USA och Karibien har förhöjd risk. Idag vet man att gener förklarar 5–10 procent av alla fall. Troligen kommer den andelen att öka i takt med att fler samband klarläggs, kanske upp mot 40 procent, medan resten är miljö- och livsstilsfaktorer.

2 HORMONER

a, Testosteron

Det manliga könshormonet testo-steron omvandlas delvis till det mer potenta DHT som bidrar till utvecklingen av prostatacancer. Det enzym som sköter omvandlingen är måltavla vid hormonbehandling av patienter. Män som från födseln saknar enzymet får inte prostatacancer, men får inte heller fullt utvecklade könsorgan.

b, Tillväxthormon

Animaliskt protein och särskilt från mjölk bidrar till att kroppen ökar sin produktion av tillväxthormon. Det ger i sin tur upphov till insulinliknande tillväxtfaktor 1, igf-1, som bidrar till att utveckla befintliga tumörer. Studier har visat att höga halter igf-1 i blodet samvarierar med både bröstcancer och prostatacancer. Mekanismen är dock inte klarlagd och det är för tidigt att avgöra om igf-1 har stor eller liten betydelse.

3. ÅLDER

Risken ökar med ålder. 98 procent av de som drabbas är män över 55 år. Snittåldern för diagnos är 70 år och en majoritet av 90-åringar bär på cancerceller utan några symtom. Eftersom sjukdomen ofta utvecklas mycket långsamt hinner många äldre som får diagnosen dö av helt andra skäl. Bästa sättet att rädda fler liv är att upptäcka cancern tidigt hos relativt unga män.

4. KALCIUM

Vi behöver kalcium men överskott kan blockera effekten av D-vitamin vilket i så fall är särskilt skadligt i solfattiga länder. Studier har visat att män med höga halter kalcium i blodet löper tre gånger ökad risk att dö i prostatacancer. I Sverige svarar mjölk och ost för 61 procent av det kalcium vuxna får i sig. I stora delar av världens begränsas konsumtionen av ett varmt klimat och av utbredd laktosintolerans.

5 SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER

Nyligen har det visat sig att sexuellt överförda virus kan orsaka sjukdomen hos män med en speciell genuppsättning. Forskningen är i sin linda men det finns andra exempel, som livmoderhalscancer, där denna förklaring visat sig vara avgörande.

6 LÅGGRADIG INFLAMMATION

Det är tydligt att inflammation åtminstone bidrar till utvecklingen av prostatatumörer. Intressant nog har forskarna här sett ett samband mellan sådan inflammation och de reaktionsvägar i kroppen som används av tillväxtfaktorn tgf-beta som samspelar med igf-1. Samma igf-1 som ökar av mejeriprodukter.

Annat som har lyfts fram:

Miljögifter

Alfa linolensyra (finns i rapso

– skickat med Google Verktygsfält