7 av 10 bidragskronor går till invandrare 7 av 10 bidragskronor går till invandrare
Publicerat 4 december 2011 kl 18:50
Av 117.000 personer som fick socialbidrag förra året var 78.000 födda utomlands. Orsaken är oftast att de inte jobbar, visar siffror som DN tagit fram.
Gilla på Facebook
En orsak kan också vara att bidragen är så höga att invandrarna helt enkelt finner det onödigt att jobba.
I en artikel i Göteborgsposten från 2007 formulerade tidningen sig på följande vis:
”I nästan varannan somalisk barnfamilj i Göteborg finns fyra eller fler barn under 17 år. Bara en av 25 barnfamiljer i Sverige har så många barn. En ensamstående mamma i Hammarkullen, utan jobb och med fyra barn födda mellan 1991 och 2004, är garanterad 19 393 kronor i månaden i barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag och försörjningsstöd. Dessutom får hon, baserat på behov, hjälp med kostnader för vård och medicin, hushållsel, tandvård, förnyelse av husgeråd och utrustning i hemmet och ‘andra godtagbara behov’.
Om hon i stället har sex barn bidrar samhället med 23 560 kronor plus det behovsprövade biståndet.”
För att tjäna 23 560 kronor på att arbeta krävs det att man tjänar drygt 30 000 före skatt. För en egenföretagare krävs det att man gör en vinst på runt 50 000 varje månad för att komma upp i samma levnadsstandard som en somalisk socialbidragstagare i Hammarkullen.
Till detta kommer att invandrarna ofta fuskar med bidragen, vilket erbjuder dem ytterligare marginaler.
– Vi gör hembesök, säger Birgitta Iverstam på socialkontoret i Tensta. Det har hänt att tio personer varit skrivna på samma adress och att alla fått pengar till hyran, vilket förstås är orimligt.
– För att få socialbidrag måste man först ha gjort sig av med alla tillgångar som bil eller banksparande, säger hon.
Men den regeln gäller inte för tillgångar i hemlandet, som socialkontoren inte kan kontrollera.
Förra året samlade Alliansen de flesta sociala förmåner i en enda lag, den så kallade bidragsbalken (2010:110). I lagen tydliggörs vilka särrättigheter och specialförmåner som en invandrare utan jobb har att avkräva det svenska samhället.
Bland annat heter det i 8 § 35 kap. bidragbalken att:
”[För asyl- och anhöriginvandrare] räknas som faktisk försäkringstid även tid då han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare hemland från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till tidpunkten då han eller hon först kom till Sverige.”
Bestämmelsen innebär att invandrare, till skillnad från svenskar, inte behöver arbeta för att ingå i socialförsäkringssystemen för sjukersättning och aktivitetsersättning. Istället räcker det med att helt enkelt inte vara svensk.
Ändå skriver DN i sin artikel om varför invandrarna går på socialbidrag:
”De har aldrig arbetat i Sverige eller i varje fall inte tillräckligt länge för att kvalificera sig till andra alternativ än socialbidrag. De är inte inne i försäkringssystem som sjukpenning och a-kassa.”
– skickat med Google Verktygsfält
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar