Arbetskraftsinvandring
Orealistisk hög invandring för att föryngra befolkningen
Publicerad: 2010-12-01, Uppdaterad: 2010-12-02
Sverige behöver ha en orealistiskt hög invandring för att kompensera för den åldrande befolkningen. Med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten har en sådan politik svag legitimitet, skriver Thomas Lindh, professor vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Om författaren
Thomas Lindh är professor vid institutionen för ekonomi och statistik vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Det är sedan lång tid känt att äldreberoendekvoten dvs kvoten mellan befolkningen 65+ och den arbetsföra befolkningen 20-64 inte kan hållas konstant genom invandring utan att man når upp till orealistiskt höga nettoinvandringssiffror.
Jag gjorde själv en sådan kalkyl för ett urval EU-länder publicerad 2004, (Is Human Capital the Solution to the Ageing and Growth Dilemma?, in Current Issues of Economic Growth, Workshops-Proceedings of OeNB Workshops No. 2, March 5, Oesterreichische Nationalbank, 155-179.) baserad på FNs befolkningsprognoser 2000 och redovisad i tabellen nedan. Både prognoserna och de nuvarande beroendekvoterna är naturligtvis inaktuella, men i den aktuella artikeln visas också att under dessa antaganden hjälper det inte heller att omdefiniera beroendekvotens nämnare till faktiskt arbetande och höja arbetskraftsdeltagandet till 90%.
| Population growth Fertility 2000-2050 Medium variant |
High variant | ''Missing active millions''
High variant |
Ireland | 39,7% | 53,7% | 3 206 |
Sweden | -12,0% | -5,2% | 3 983 |
United Kingdom | -1,0% | 7,6% | 29 397 |
Greece | -15,4& | -9,4% | 6.294 |
Italy | -25,3% | -19,9% | 32 343 |
Spain | -21,6% | -16,2% | 28 288 |
Austria | -20,1 | -14,2 | 5 491 |
France | -4,0% | -13,8% | 28 701 |
I en annan artikel (2003, Lindh, T, The Changing Age Structure of the Swedish Population and Public Sector Services, Chapter 3 in Andersen, Torben and Molander, Per (red), Alternatives for Welfare Policy: Coping with Internationalisation and Demographic Change, Cambridge University Press, Cambridge, UK, 49-75. ) visar jag att invandringen hela tiden måste öka i storlek för att hålla beroendekvoten konstant med oförändrad fertilitet av den enkla anledningen att också invandrare åldras.
Jag är inte ensam om dessa konstateranden många kalkyler har gjorts som visar att invandring i sig inte kan hålla beroendekvoten konstant.
Det hindrar inte att arbetskraftsinvandring under ganska lång tid kan sakta ner förloppet och också bidra till att lösa upp flaskhalsar där efterfrågan på speciella typer av arbetskraft står i vägen för anställning av den befintliga arbetskraften.
Men i dagens åldrande värld kan man inte hålla beroendekvoten konstant (samma resonemang gäller i förlängningen också fertiliteten) genom invandring.
Beroendekvoten är emellertid ett mycket grovt begrepp som mått på de ekonomiska påfrestningarna av åldrandet. Den ekonomiska bördan av en viss beroendekvot beror dels naturligtvis på arbetskraftsdeltagandet men också på produktivitetsutvecklingen i den arbetande befolkningen. Givet att en arbetare kan producera ett tillräckligt stort överskott kan även en växande beroende befolkning försörjas på samma standardnivå som den arbetande befolkningen.
Huruvida arbetskraftsinvandring är till hjälp eller inte beror därför också på utbildningsnivån och arbetskraftsdeltagandet i den invandrade befolkningen. Jan Ekberg har nyligen i en ESO-rapport kalkylerat den offentliga budgeteffekten under olika antaganden och kommer fram till budgeteffekter i storleksordningen plus/minus ett par procentenheter av BNP. Inte helt obetydligt men knappast av avgörande betydelse för försörjningen av den äldre befolkningen.
Kjetil Storesletten (2000. "Sustaining Fiscal Policy through Immigration," Journal of Political Economy, University of Chicago Press, vol. 108(2), pages 300-323) finner att teoretiskt skulle effekterna kunna vara betydligt större, speciellt om invandrarna är högutbildade och i 40-årsåldern. Invandrare är emellertid i verkligheten betydligt yngre och med ganska bred spridning i utbildningsnivån.
Sverige är just nu i en mycket speciell situation pga den generationsväxling som äger rum när 40-talisterna pensioneras och ungdomskohorter födda runt 1990 nu börjar komma ut på arbetsmarknaden. Därför har vi rekordhöga nivåer på ungdomsarbetslösheten samtidigt som skatteintäkterna kommer att börja vika när antalet höginkomsttagare minskar. Det är därför inte riktigt optimalt att ha en hög arbetskraftsinvandring som konkurrerar om de inkörsjobb i servicesektorn som är viktiga speciellt för de ungdomar som misslyckats i sin utbildning.
För att vara helt korrekt är det inte optimalt map målsättningar som att minska ungdomsarbetslösheten och arbetslösheten bland invandrare som redan är bosatta här. För arbetsgivarna kan det förstås vara fördelaktigt att få tillgång till arbetskraft som accepterar lägre löner och sämre arbetsvillkor. Med tanke på den ökande främlingsfientligheten i Sverige kanske det hade varit bättre att ha siktat på en ökad arbetskraftsinvandring 5-10 år in i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar