Invandrares snittinkomst från förvärvsarbete 40 procent lägre än inföddas
Vad många inte inser är att de här katastrofala siffrorna ändå underskattar problemet. Bidrag till samhällsekonomin beror inte bara på andel som arbetar, även även på arbetares snittlön. Lågavlönade bidrar mindre till offentlig sektor och samhällsekonomin än högavlönade. Inkomst är ekonomins mest centrala variabel, ett mått som sammanfattar viktiga variabler som andel i jobb, arbetetade timmar och produktivitet i en siffra.
SCBs databas ”Inkomststruktur för hushåll efter inkomstkomponenter, födelseland och antal år i Sverige” innehåller intressanta siffrror. Där rapporteras genomsnittliga inkomster från arbete och företagande för år 2012. Notera att SCB inte bara inkluderar de i arbetsför ålder, utan alla som är 18 år eller äldre. Siffrorna redovisas per konsumtionsenhet, vilket innebär att man justerar för hushållsstorlek.
Bland de i åldrarna 20-64 förvärvsarbetade år 2012 ca 82 procent av inrikes födda och 57 procent av utrikes födda. Ett alternativ till att titta på de i arbetsföra åldrar 20-64 är att inkluderar pensionsärer och räkna förvärvsfrekvens för samtliga personer över 16 års ålder. I dessa åldrar förvärvsarbetade 61 procent av inrikes födda och 48 procent av utrikes födda år 2012. Gapet i förvärvsfrekvens bland de i arbetsför ålder är så stor att invandrare som grupp arbetar mindre trots att en högre andel är i arbetsför ålder.
Gapet är ännu större i samlade arbets och företagarinkomster. År 2012 var genomsnittsinkomster för inrikes födda enligt SCB ca 240.000 tusen kronor per år medan det var 141.300 tusen kronor per år för utrikes födda.
Trots att en högre andel invandrare är i arbetsför har invandrare i genomsnitt 41 procent lägre arbetsinkomst än svenskfödda. Detta är jämförbart med inkomstskillnaden mellan svarta och vita i USA, där svarta i genomsnitt tjänar 42 procent lägre än vita. Alla svenskar känner till det enorma inkomstgapet mellan svarta och vita på andra sidan Atlanten. Att Sverige numera har lika stora ekonomiska klyftor mellan invandrare och infödda känner färre till. Varför ska man vara välinformerad om sitt eget land?
Inkomstgapet på 41 procent förklaras av att en lägre andel förvärvsarbetar och att genomsnittsinkomst per person i arbete är ungefär 25 procent lägre bland utrikes födda.
Eftersom invandrare har lägre genomsnittsinkomster betalar gruppen i snitt också in mindre i skatt. Svenskfödda betalade in drygt 80 procent mer i inkomstskatter per person än utrikes födda år 2012. Detta är aggregerade mått för hela samhällsekonomin, givetvis finns det många invandrare med hög arbetsinkomst som betalar in väldigt mycket i skatt. De utan arbetsinkomst eller med låg arbetsinkomst är dock en större andel, vilket drar ned gruppens genomsnittliga skattekraft.
Andel som förvärvsarbetar åldrarna 20-64, SCB år 2012:
Inrikes födda: 82 procent
Utrikes födda: 57 procent
Andel som förvärvsarbetar åldrarna 16 och över, SCB år 2012:
Inrikes födda: 61 procent
Utrikes födda: 48 procent
Genomsnittlig Löne- och företagarinkomst, åldrarna 18 och över, SCB år 2012:
Inrikes födda: 240.000 kronor
Utrikes födda: 141.300 kronor
Genomsnittlig inbetalade inkomstskatter, åldrarna 18 och över, SCB år 2012:
Inrikes födda: 85.500 kronor
Utrikes födda: 46.700 kronor
Det intryck som regeringen och media förmedlar är att migrationen går allt bättre och att invandrare blir ekonomisk integrerade any day now. Detta är rena fantasier. Tvärtom har situationen förvärrats sedan 1991. Detta medger exempelvis finansdepartementet i sin Fördelningspolitiska Redogörelse. Finansdepartementet räknar på disponibel inkomst, vilket till skillnad från siffrorna ovan även inkluderar bidrag i inkomster.
”De utrikes föddas position i inkomstfördelningen har försämrats mellan 1991 och 2012 (se tabell 1.3). En orsak till detta är att invandringsstrukturen har förändrats under perioden. Från att nästan helt ha dominerats av arbetskraftsinvandring har flykting- och anhöriginvandring kommit att utgöra en allt större del.”
Inrikes födda har inkomstmässigt dragit ifrån invandrare sedan 1991. Invandrare har tappat mark relativ svenskfödda även under perioden 2006-2012. Regeringens egna siffror visar att det inte stämmer att invandrares ekonomiska integration förbättras, som Erik Ullenhag och Svensk Näringsliv hävdar. Snarare än att konvergera mot svenskföddas inkomstnivåer så divergierar gruppens snittinkomst.
Tills inte så länge sedan ansågs högern i Sverige åtminstone vara kompetenta på ekonomi. Idag har en PK-liberalism tagit där flum och emotionella argument har ersatt seriös nationalekonomi. En del tycks på allvar tro att länder blir rikare av att kraftigt sänka arbetskraftens genomsnittliga produktivitet. Få tycks överhuvudtaget känna till att invandrare i genomsnitt bidrar med 40% mindre till samhällsekonomin. Att ökad invandring därför eroderar skattebaserna och pressar ned snittinkomster bekymrar därför inte landets elit. De har effektivt löst problemet genom att inte känna till siffrorna. Hjärntrusten på Svensk Näringsliv och Aftonbladets ledarsida har i stället gått samman och arbetat ut en brilliant ekonomisk strategi för den moderna kunskapsekonomin:
Phase 1: Importera fattigdom från tredje världen
Phase 2: ???
Phase 3: Profit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar