Modig kvinna - i Saudiarabien.

Trots för kvinnors skull

Samar Badawi för en envis, modig kamp mot det strukturella förtrycket av kvinnor i Saudiarabien. Kristin Lundell äter frukost med henne och reflekterar kring strävan efter en fullständig jämlikhet.

Saudiska Samar Badawi är i Sverige för att motta Palmepriset åt sin make Waleed Sami Abu Al-Khair, som får priset för sitt arbete med mänskliga rättigheter i Saudiarabien. Priset delas med den tunisiska advokaten och människorättskämpen Radhia Nasraoui.

Foto: Maja Suslin/ SCANPIX

Krönika Kristin Lundell

31 januari 2013 kl 02:00 , uppdaterad: 31 januari 2013 kl 07:48 MOD

”Det var en fantastisk känsla. Jag visste att jag utövade något som jag egentligen inte har rätt till som kvinna”. Samar Badawi minns den första gången som hon körde bil. Det var mitt på dagen i hemstaden Jidda, belägen vid Röda Havet. Tanken var att hon skulle bli arresterad. Samar Badawi visste att en arrestering skulle ge rubriker utomlands och att Saudiarabien därmed skulle behöva försvara landets förbud mot att kvinnor ska få köra bil. Under de fem timmar som hon utmanade sitt eget öde upptäcktes hon dock aldrig av polis. Det var Badawis 13-årige (!) lillebror som hade lärt henne köra bil när hon var 16. Idag är hon 31 år och Saudiarabiens främsta symbol för kvinnliga rättigheter.
Vi träffas över en frukost i centrala Stockholm. Samar Badawi har kommit till Stockholm för att ta emot Palme-priset som har tilldelats hennes man, advokaten Waleed Abu al-Khair. Han har belagts med utreseförbud och har inte fått lämna Saudiarabien. Samar Badawi och jag är födda samma år. På bordet ligger våra mobiltelefoner bredvid varandra, de är av samma tillverkare och i samma färg. Samar Badawis Iphone är dock av den senaste versionen, min är två modeller äldre.
I mars förra året fick Badawi ta emot ”International women of courage award” i Washington i närvaro av Hillary Rodham Clinton och Michelle Obama. Samar Badawi är en av de allra modigaste jag vet. Redan som barn protesterade hon mot de regler hon behövde anpassa sig till som flicka. Eftersom alla saudiska kvinnor – oavsett ålder – måste ha en manlig förmyndare tvingades hon flytta tillbaka till sin pappa när hon skilde sig från sin första man. Badawi anmälde till domstol att hon inte ville ha pappan som förmyndare, han anmälde henne tillbaka för olydnad. Den saudiske domaren gav Samar Badawi två val: Lyd din pappa eller gå i fängelse. Hon valde fängelset. I sju månader satt hon inlåst för att ha satt sig upp mot patriarkala strukturer.

Samar Badawi har erbjudits asyl i ett flertal länder men hon tänker stanna i Saudiarabien för att fortsätta kämpa. För henne har glåpord och ryktesspridning blivit vardag. Det händer att människor dumpar sina sopor utanför hennes hus. Var den 10-årige sonen går i skola är hemligt. Samar Badawi ska aldrig få glömma att det finns de som motsätter sig hennes arbete för kvinnors rättigheter. När jag frågar om hon har något beskydd pekar hon uppåt. Allah är hennes säkerhetsvakt.
Varje dag ägnar hon tre timmar åt att läsa om internationella kvinnofrågor. För maktstrukturer mellan könen är i grund och botten likadana oavsett vart landsgränserna går. I Saudiarabien får kvinnor som arbetar för jämställdhet ta emot hot och kränkningar. Kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp väljer ofta att hålla tyst för vad händer om de inte blir trodda? Då är skammen bara deras. Känns det igen? Den svenska kvinnan har givetvis fler grundläggande rättigheter än den saudiska men hon är – trots det – inte fullständigt fri. Varje dag i Sverige dyker det upp konflikter som måste ses, identifieras och därefter bekämpas med övertygelsen om att fullständig jämlikhet är den enda vägen att välja. Vi är på intet sätt färdiga heller här.