behovet av goda förutsättningar för forskning”
Redan nu måste regeringen och regionerna rigga för att den kliniska forskningen återupptas och stärks, skriver yrkesföreningen Sjukhusläkarna.
För tillfället befinner sig Sverige i en enorm uppförsbacke – sjukvården är tungt belastad med långvarig kraftig neddragning av vårdplatser och brist på många specialister. Just nu, under pågående pandemi, kan det kännas som en omöjlighet att planera långsiktigt, men vi vill ändå försiktigt påpeka att man redan nu måste planera för att både komma ikapp med den enorma puckeln av uppskjuten vård samtidigt som den kliniska forskningen återupptas och stärks. Både regeringen och regionerna måste rigga för detta.
I regeringens vårbudget finns inte tydliga mål för hur man ska uppnå sin egen nyantagna life science-strategi. Det är bra att det avsätts pengar till coronaforskning, men perspektivet måste breddas. Med tiden är det mer kostnadseffektivt att rigga långsiktigt än att investera i akuta insatser.
I regeringens life science-strategi klargörs att man vill främja integreringen av forskning och innovation i vården. Det ska finnas incitament och goda möjligheter att kombinera kliniskt arbete med forskning samt att läkare tidigt ska attraheras av en forskarkarriär. Sjukhusläkarna har länge påtalat vikten av detta. Läkares kombination av medicinsk, vetenskaplig och klinisk kunskap är central för life science-sektorn och därmed för patientsäkerheten och vårdens utveckling.
Sveriges läkarförbund har mellan 2005 och 2017 följt utvecklingen av andelen forskarutbildade läkare genom data från statistikmyndigheten SCB. Under perioden har andelen minskat från 20 procent till knappt 17 procent (Sveriges läkarförbund 2019).
Fram till år 2000 var andelen forskande läkare närmare 25 procent, så på lång sikt är trenden än mer negativ (Rapporten Läkare som forskar, Sveriges läkarförbund 2018).
Under 2019 inkom totalt 235 ansökningar om kliniska prövningar till Läkemedelsverket. Under perioden 2017–2019 var det genomsnittliga antalet ansökningar till Läkemedelsverket cirka 255 per år. Detta är en 10-procentig minskning jämfört med den föregående treårsperioden 2014–2016, då det genomsnittliga antalet var 285 ansökningar årligen. (Källa: Läkemedelsverket och branschorganisationen Lif).
För att möta behoven av utveckling, och för att lyfta Sverige inom life science-sektorn, behövs i stället en ökning av både kliniska prövningar och forskande läkare. Då måste klinisk forskning i kombination med kliniskt arbete som läkare i Sverige ses som attraktivt.
“Läkare är den enda yrkesgrupp inom Saco som förlorar i livslön på att genomgå en forskarutbildning”
I dagsläget saknas flera förutsättningar för detta. Sveriges yngre läkares förening, Sylf, uppger i sin forskningspolicy att bland de läkare som endast arbetar kliniskt är det bara 17 procent som anger ointresse som anledning till att inte forska. Av de läkare som slutat forska anger endast 4 procent ointresse som huvudorsak. Slutsatsen är därför att det är andra faktorer som gör att läkare väljer bort forskning.
Läkare är den enda yrkesgrupp inom Saco som förlorar i livslön på att genomgå en forskarutbildning. Man ska heller inte behöva välja en forskar-karriär eller chefskarriär genom att tvingas välja bort kliniskt arbete, utan detta ska gå att kombinera. Att sjukvården har en aktiv forskningsmiljö i vardagen är viktigt för det kritiska granskandet av vårdens innehåll, för att driva utvecklingen framåt och för att skapa en stimulerande och levande arbetsmiljö och därmed attraktiva arbetsplatser. Coronapandemin är ett tydligt exempel på behovet av goda förutsättningar för forskning och innovation; nya sjukdomar kräver kunskap och vana att värdera data och skapa nya behandlingar.
Följande åtgärder är angelägna för att förbättra möjligheterna för kliniskt aktiva läkare att forska:
• Forskning ska integreras i och ges förutsättningar att bedrivas på ordinarie arbetstid.
• Ge forskning ett reellt meritvärde vid tjänstetillsättningar, både för högre tjänster och chefstillsättningar.
• Förbättra löneutvecklingen för forskande kliniskt aktiva läkare. Högre lön efter genomgången forskarutbildning och vid aktiv forskning måste bli verklighet.
• Dimensionera bemanningen så att tid för forskning och utbildning finns utan att trängas undan av annat. Att forskning bedrivs ska ses som en win-win för patienter, personal och chefer.
• Inrätta fler kombinationstjänster för professorer och lektorer med delad tjänstgöring mellan universitet och sjukvård.
• Inför befattningen forskningsöverläkare både på sjukhus och i öppen- och primärvård, där aktiv forskning ingår som en del av tjänsten. Då skulle möjligheterna för läkare utanför universitetssjukhusen att bedriva forskning öka, vilket kan attrahera läkare med forskningskompetens.
Vården ska inte bara fungera och hjälpligt komma ikapp efter coronapandemin, utan vi måste ta höjd för att även förbereda den svenska vården på att återta och leda utvecklingen inom life science. På så sätt kan vi aktivt bidra till samhällsutveckling och hälsa. Regeringens life science-strategi är en viktig del som måste uppfyllas.
