330. FRÅN RESURS TILL LÅNEBEHOV
330. FRÅN RESURS TILL LÅNEBEHOV
av Jan Ivarson, 2015-09-13.
Svenska folket fick under många år höra politiker förklara behovet av invandring, för att ersätta åldrande befolkning. Invandrare utgjorde nyttig resurs som behövdes, för att säkra pensioner och välfärd. Invandrare tillförde landet behövlig arbetskraft.
Många påstods vara högutbildade och en del var nyttiga entreprenörer.
Blev det så?
Nej! Statistik visar att invandrare har lägre utbildning än svenskar, har lägre inkomster och skattekraft och lägre sysselsättningsgrad (Källa: Tino Sanandaji).
För knappt ett år sedan kunde vi höra en förändring i den politiska retoriken. Jo, invandring kostar samhället initialt men blir lönsam ”på sikt”. Med en gräsrots perspektiv, är frågan i vilken generation det möjligen inträffar.
Vi har eftersatta behov på flera områden. Försvaret är i hög grad avvecklat. Det som är kvar är till stor del inriktat på att värna andra länder.
Äldrevården saknar personal för övervakning nattetid och för att hjälpa de gamla till en stund utomhus i frisk luft. Resurserna har gått till personal för att dygnet om se till ensamkommande barn, som klarat av att resa till Sverige från andra världsdelar. Migrationsverket sysselsätter tusentals personer. Anslag till migrationen räknas i miljarder kronor.
Media har ägnat spaltmeter åt flyktingbarnet som drunknade. Betydligt mindre skrivs om svenskar som dör i svåra sjukdomar genom för långa väntetider.
Invandringen har hittills inte bidragit med så många läkare och sköterskor att de svarat upp mot befolkningsökningens behov och nya sjukdomar. Tvärtom har vården fått begränsningar av ekonomiska skäl, samtidigt som behoven ökar.
I dagarna ryktas det, att finansminister Magdalena Andersson (S) överväger att Sverige behöver låna till sin vidlyftiga migrationspolitik. Det betyder, att ”på sikt” innebär, att våra barn och barnbarn kommer att få vara med och bekosta regeringens satsning på att Sverige skall vara en humanitär stormakt. Humaniteten avser tydligen inte den egna befolkningen.
Jan Ivarson
